20 år sedan hedersmordet – Fadime sköts ihjäl för sin kärleks skull

Fadime Sahindals kista bärs ut av kvinnor ur Uppsala domkyrka.

Foto: Ola Torkelsson/TT, Eva Tedesjö/TT

Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa för att han inte godkänt hennes pojkvän. På begravningen i Uppsala domkyrka bars hennes kista av kvinnor.
– Det viktigaste var att det inte var hennes manliga släktingar som förde henne till sista vilan, säger Nalin Pekgul, före detta politiker och vän till Fadime.

Det är september 1997 och den 23-åriga Fadime Sahindal går hand i hand med pojkvännen Patrick på väg mot McDonalds i Uppsala. Paret brukar ligga lågt och bara umgås inomhus, men i dag tar de risken att synas ute.

De har maximal otur. Fadimes pappa kör förbi på moped och ser sin dotter. Han blir rasande. Pappan stannar, kliver av mopeden och börjar slå. Han slår både Fadime och Patrick och skriker åt sin dotter att hon är en hora. Hon har skämt ut honom och familjen genom sitt beteende.

Miranda blev bortgift som 13-åring: ”Kände mig så sviken”

Innan det blir rättegång har Fadime flyttat till Sundsvall för att plugga. Nu blir hon hotad på distans av släktingar som ringer upp, bland annat hennes 17-åriga lillebror som säger ungefär samma sak som pappan. Hon är en hora, hon ska dö.

Hederskultur var ett nytt fenomen i Sverige

Året efter skrivs flera uppmärksammade artiklar som belyser ett tidigare, i det närmaste, okänt fenomen. Anonyma berättelser från unga invandrartjejer som berättar om en hederskultur – en kultur som begränsar flickor och kvinnors frihet och där familjens heder går före svensk lag.

Berättelserna träffar mitt i solar plexus på flera plan. Dels för att flickor och kvinnor far illa, dels för att det avslöjar vad som i dag skulle kallas för ett parallellsamhälle. De utsatta lever mitt i Sverige men ändå i en helt annan värld än sina kompisar och klasskamrater.

Sahine Sahindal pratade i riksdagen om hederskultur bara två månader innan hon mördades av sin pappa.

Fadime Sahindal vågade berätta för hela svenska folket om hedersförtryck, men kunde inte bo kvar i sin hemstad.

Foto: Eva Tedesjö/TT

En av de anonyma rösterna bestämmer sig för att bli offentlig. Fadime Sahindal blir ansiktet utåt för hedersförtrycket. I maj 1998 sänds en intervju med henne i tv-programmet Striptease. Tv-teamet följer henne på väg till tingsrätten där hennes pappa och bror står åtalade för misshandel och olaga hot.

Fadime vet att hon bränt sina broar med familjen genom att berätta. Samtidigt tror hon att offentligheten kan skydda henne.

– Sedan familjen fått veta att jag vill gifta mig med en svensk kille har jag blivit stämplad som hora. Enda sättet för familjen att ta tillbaka sin heder, nu när jag spridit vanära över familjen, är att döda mig, säger hon i rätten.

Nalin Pekgul och Fadime hade båda kurdisk bakgrund

Fadimes berättelse berör. Hon är inte bara ung och vacker. Fadime är dessutom modig och verbal.

– Hon var enormt stolt. Jag minns att vi ville betala taxi för henne en gång, men hon vägrade. Vi fick säga att vi var flera som skramlat ihop pengarna innan hon kunde ta emot dem, berättar Nalin Pekgul, som då hette Baksi, som fick kontakt med Fadime efter en radiointervju.

Sjuksköterskan Nalin Pekgul, socialdemokratisk riksdagsledamot 1994–2002.

Nalin Pekgul var socialdemokratisk riksdagsledamot 1994–2002.

Foto: Sofia Nahringbauer/TT

Nalin, som hade varit aktiv i Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, hade försökt lyfta upp hedersförtryck på agendan redan i början av 90-talet. Då fick hon bland annat höra att hon fantiserade.

När Fadimes fästman omkommer i en bilolycka sommaren 1998 hör Nalin och hennes man av sig till henne. De erbjuder henne husrum över sommaren.

– Hon var helt förkrossad av sorg och helt ensam i lägenheten i Uppsala. Släkten hade hon brutit med. Det var ett av de svåraste samtal jag har haft.

Fadime Sahindal

  • Fadime Sahindal föddes 1975 i Turkiet och kom till Sverige som sjuåring.
  • Hon sköts till döds av sin pappa den 21 januari 2002, två månader efter att hon talat inför Sveriges riksdag om hedersförtryck och sin fruktan för sin familj. Detta på grund av att hon var tillsammans med en kille som hennes familj inte hade godkänt.
  • Fadime Sahindal blev 26 år gammal. Hennes far dömdes till livstids fängelse. Straffet omvandlades till 24 års fängelse och han frigavs 2018 efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet.
  • Minnet av henne hedras den 21 januari varje år. Läs mer på Riksorganisationen GAPFs hemsida.
  • Under 2022 planerar Viaplay att sända en dramaserie i sex delar som skildrar Fadimes sista år i livet.

Nalin och Fadime har den kurdiska bakgrunden gemensamt, men erfarenheterna är helt olika.

– I min familj är det snarare tjejerna som bestämmer. Jag minns hur chockad Fadime blev när hon var hemma hos oss och vi skulle ha kalas. Det var mina brorsor som lagade mat, diskade och serverade. Hon undrade om vi verkligen var kurder.

Fadime pluggade sociologi i Östersund

Samtidigt som Fadime är skarp och stark i sitt beslut att berätta om sin situation är hon en dotter, som saknar sin mamma och sin syster. Hon vädjar om hjälp och Nalin får till ett medlingsmöte med familjen. Man når någon sorts kompromiss och Fadime får leva sitt liv så länge hon inte visar sig i Uppsala eller ställer upp i fler intervjuer.

Nalin minns pappan som en bruten man som tittar ner på sina knän när hon är där. Hela släkten, både i Sverige och Turkiet, vet att han inte har pli på sin dotter.

Fadime pluggade till socionom i Östersund vid tiden för mordet.

Vid sin död pluggade Fadime till socionom och såg fram emot studieresan till Kenya.

Foto: Jörgen Hagelqvist/TT

Fadime lägger grunden till ett eget liv med socionomstudier i Östersund. Eftersom hon är skärpt och smart blir hon uppmanad av Nalin att engagera sig politiskt. Hon väljer det lokala SSU. Vintern 2001/2002 förbereder hon sig på att åka till Kenya och göra praktik. Men först vill hon träffa sin mamma och syster i Uppsala. Fadime vet att det är farligt, men är villig att ta risken.

Klockan 21.54 på kvällen den 21 januari ringer hennes syster till SOS alarm: ”Min syster är död, min pappa har mördat min syster.”

Se också: Mias pojkvän slog henne blodig

5:37

Efter reklamen: Mias pojkvän slog henne blodig

(5:37)

När ambulanspersonalen kommer fram är det för sent. Pappan har avlossat tre skott, två på nära håll, mot Fadimes hals och huvud.

Han grips senare på natten. I det första förhöret efteråt säger han att Fadime ställde honom i dålig dager:

– Hela världen fick veta detta. Jag hade bestämt mig. Det finns ingen annan lösning.

Prinsessan Victoria på Fadimes begravning

Mordet på Fadime engagerade hela Sverige. De flesta kände till den unga kvinna som hade gjort hedersförtryck till något greppbart, som till och med talat om det inför riksdagen. Det var ingen fantasi som Nalin diktat ihop.

På begravningen i Uppsala domkyrka är det packat med folk. Både i kyrkan och utanför. Kronprinsessan Victoria gråter under hattbrättet och integrationsminister Mona Sahlin torkar tårarna. Fadimes kista bärs av endast kvinnor, varav en är Nalin.

– Jag tänkte inte på symbolvärdet i det just då. Det viktigaste var att det inte var hennes manliga släktingar som förde henne till sista vilan, säger hon i dag.

Fadime Sahindals begravning, hennes kista bärs av enbart kvinnor.

Vid Fadimes begravning bars hennes kista av endast kvinnor.

Foto: Mark Earthy/TT

Hon minns Fadime som en oerhört stark människa. En människa som hade alla förutsättningar att gå långt men som blev berövad sin framtid och frihet.

Om det var svårt att sälja in debattartiklar om hedersförtryck 1992 så är det, tyvärr, inget som skulle refuseras lika lätt i dag.

– Det har hänt otroligt mycket. Det finns en helt annan medvetenhet om hedersförtryck och poliser som tar det på allvar. Första gången Fadime skulle anmäla var det ju en polis som sa att ”näe lilla gumman, gå nu hem till din mamma och pappa och säg att så här gör vi inte i Sverige”, berättar Nalin.

Tusentals brott med hedersmotiv

Polisen införde en särskild hedersmarkering i sina utredningssystem i september 2019. Sedan dess har över 4 500 brott misstänkts ha ett hedersmotiv, visar siffror som polisen tog fram för Ekot hösten 2021.

Ett konstverk på Fadimes plats i Uppsala av konstnären Hanna Beling till minne av Fadime.

På Fadimes plats i Uppsala står sedan 2013 ett konstverk av Hanna Beling till minne av Fadime.

Foto: Staffan Claesson/TT

Nalin är fortfarande engagerad i frågan vid sidan av sitt arbete som sjuksköterska. Hon säger att hennes syn på hur samhället kan hjälpa flickor och kvinnor som lever under hedersförtryck har förändrats. Det är inte så enkelt som att bara säga åt dem att ta sin frihet och sticka.

– Det har jag lärt mig av Fadime och andra fall. De fostras i en familj och är beroende av dem. De saknar sina familjer om de tvingas bryta helt. Nu tror jag på att man pratar med någon i släkten som är vettig. Att man försöker få med föräldrarna så långt det är möjligt.