AI för nybörjare – Är ny teknik räddningen eller början till undergången?
Många som hör ordet AI tänker nog på science fiction-böcker och Hollywoodfilmer. Där är AI (artificiell intelligens) en robot eller en tänkande dator man kan prata med, vilken hjälper människor med allt mellan himmel och jord. Eller, vilket är ännu vanligare, så är det ett datasystem som fått ett eget medvetande, blir intelligentare än människan och bestämmer sig för att utrota människan – ibland till och med allt liv på Jorden.
Verklighetens AI är dock oftast osynlig. Den kan till exempel bestå av en speciell mjukvara som finns på webbplatser, i mobiltelefoner, appar och i datorsystem. Att AI det senaste året fått sådan uppmärksamhet beror på de nya användbara verktyg som tagits fram för gemene man.
Våra moderna mobiltelefoner är vardagsexempel där AI används frikostigt. När din telefon skannar av ditt ansikte med kameran då du ska låsa upp den, så känner den igen dig med hjälp av AI. När du vill fotografera något med mobilen används AI för att lista ut vad det är du vill fota så att bilden blir så bra som möjligt, och när du söker bland gamla bilder används det för att lista ut vad varje bild föreställer. Mobilens röstassistent använder AI för att lista ut vad du säger.
När du får e-post används AI-teknik för att lista ut om det är skräppost eller inte, likaså när du frågar Siri eller Google-assistenten hur vädret ska bli och du automatiskt får en prognos för dagen anpassad för orten du befinner dig på och när robotdammsugaren sköter städningen på egen hand.
Vissa AI-styrda funktioner är enbart till för att få dig att konsumera mer då de utvecklats av kommersiella företag. Som när du kollar upp en ny jacka på webben, och sedan förföljs av annonser för just den jackan på både Instagram, Facebook och diverse hemsidor tills du antingen slår till och köper jackan eller tills du har ignorerat annonserna tillräckligt länge.
Och när Netflix föreslår filmer och serier som borde falla dig i smaken och skräddarsyr ”omslagsbilden” på dem för att locka dig mer, då är det också AI som utför jobbet.
Räddning eller hot – kommer AI att ersätta människor snart?
Det som fick diskussionen om AI att blossa upp i fjol var att ChatGPT lanserades i en första testversion. ChatGPT är en så kallad chattrobot som kan leverera alla slags texter du ber den om. Förutom att skriva dikter och artiklar åt dig kan den skriva kod för att skapa program och webb-sidor, putsa på ditt cv eller sammanfatta en 300 sidor lång forskningsrapport.
Midjourney och Dall-E är i stället bildverktyg där du kan berätta i text vad du vill ha för motiv. Sedan skapar verktygen en bild av just det, och som när du jobbar med en mänsklig tecknare kan du ge feedback och få nya varianter av bilden, eller helt nya uppslag.
Den stora och revolutionerande skillnaden mot en människa är dock att de AI-drivna bild- och textverktygen kan skapa bilder och texter på bara några sekunder. Dessutom vill de inte ha någon lön för mödan och de behöver ingen sömn.
Det här har så klart även gett upphov till en stor oro hos människor som jobbar med text och bild för att AI ska ta deras jobb. Så må också vara fallet i framtiden när de utvecklas och blir ännu bättre, men än så länge är ett stort problem med ChatGPT exempelvis att programmet gärna ljuger för att ge frågeställaren ett tillfredställande svar.
Ett exempel på det är då undertecknad själv testade ChatGPT första gången i vintras. Jag skrev på engelska och efterfrågade en artikel om mig själv, Ola Brising. Till saken hör att jag är den enda i världen som heter Ola Brising, och eftersom jag inte är en särskilt offentlig person finns det inte mycket information om mig på internet.
Men mer om det senare. Först ska vi reda ut vad AI egentligen är.
Anna Syberfeldt, professor i produktionsteknik vid Växjö universitet, förklarar:
– Det finns ingen entydig definition av vad AI är, men man brukar säga i forskarvärlden att det är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, alltså resonerande, inlärning, planerande och kreativitet.
Artificiell intelligens är också ett missvisande namn då det handlar om programmering och matematik:
– I grunden är det bara en dator programmerad med olika algoritmer, alltså lite förenklat matematik.
Faran med AI är när vi tror att allt den svarar är sant
Inom science fiction finns många berättelser om att maskiner börjar tänka själva, alltså får ett sorts eget medvetande. Tror du det kan bli verklighet?
– Det är vad inom vetenskapen och populärvetenskapen kallas för den tekniska singulariteten, punkten när en AI-intelligens överstiger människans intelligens. Redan på 60-talet kom filmen År 2001 – ett rymdäventyr där regissören Stanley Kubrick förutsåg att det år 2001 skulle finnas en maskin vars intelligens översteg människans. Det är 22 år sedan nu. Det hände inte då och är inte i närheten av det nu heller, men frågan om det kan hända eller ej är svårare att svara på.
Anna fortsätter:
– Man har gjort försök, mätt intelligensen hos en AI och jämfört med människors intelligens. En del försök visar att intelligensen hos AI börjar närma sig människans, så vi är på väg däråt, men om en maskin kommer att ha en intelligens som överstiger människans eller inte handlar också mycket om hur man definierar intelligens. Vad är ett medvetande? Vi har egentligen ingen unison uppfattning om vad intelligens är. Det är en filosofisk fråga i mångt och mycket.
Det handlar väl i slutändan om ifall man tror att människan har en själ eller inte, en närmast religiös frågeställning? Men det finns även en oro hos många, att det som i den gamla 80-talsfilmen Terminator kan bli så att maskinerna tar över och bestämmer sig för att utrota människan när de når teknisk singularitet, oavsett själ eller inte.
– För det första är det ju så att när man får till sig det här med AI via böcker och filmer är det ofta en väldigt negativ bild som målas upp, smarta maskiner som tar över världen, död och förintelse, för det är mer spektakulärt att göra film om apokalypsen än om människor som lever i godan ro där allt är frid och fröjd. Så vi blir matade med en negativ bild av AI via populärkultur, men jag tror också att vi människor har en generell rädsla vad gäller stora tekniksprång.
Hon förklarar:
– Man kan se tillbaka på när bilen kom. Det fanns ett jättestort motstånd emot bilar. Man menade att den var farlig, skulle ta våra jobb och en massa andra negativa saker. I dag vet vi ju att bilen är en av de viktigaste teknologierna för vår välfärd och bilindustrin har skapat väldigt många nya jobb. Det är samma sak med AI. Man vet inte vad som kommer och har en inbyggd rädsla för förändring.
AI-tekniken kan användas till både bra och dåliga saker
Själv är Anna mycket positiv till utvecklingen som sker. Hon tror att AI kommer lösa många av de problem vi har i dag:
– Jag hoppas det kommer kunna lösa såna stora problem som klimatförstöring och ojämlikhet. För att lösa komplexa frågeställningar krävs komplexa verktyg, och där tror jag att AI kommer kunna hjälpa oss.
Det handlar väl, som med all avancerad teknik, om vad man programmerar den till?
– Så är det absolut. Man kan använda AI både till dåliga och bra saker. På den oro många känner över att AI kommer att ta jobb kan jag svara ja. Det kommer den att göra. Den kommer ta över vissa typer av arbetsuppgifter. Å andra sidan har vi sett tidigare att ny teknik också skapar nya typer av mer meningsfulla jobb. Det var likadant när robotarna kom till industrin, att man var rädd att de skulle ta över många jobb, men de gör ju egentligen de tunga grova jobb som ingen människa ska behöva göra.
Det kanske var samma sak på 1800-talet när det kom grävmaskiner. Varför får inte barnen jobba i kolgruvorna längre?
– Ja exakt. Ha, ha. De blir arbetslösa … Det är som sagt en positiv utveckling om man lyfter blicken lite.
Slutligen, vad hoppas du mest på vad gäller utvecklingen av AI?
– Jag hoppas och tror att AI kommer vara en nyckelfaktor vad gäller att lösa stora samhällsproblem, och jag vet att AI kommer hjälpa oss höja vår livskvalitet. Ett exempel av många är att man använder AI till att läsa av röntgenbilder inom sjukvården. Man kan också med mycket gott resultat använda det när man skannar efter cancer och olika former av skador. Bara såna tillämpningar påverkar oss alla på ett mycket positivt sätt.
– Man kan använda AI för att ta fram nya läkemedel, för att få stöd i hemmet och så vidare. Det kommer påverka oss positivt, både på individ- och samhällsnivå.
Vad händer när AI-roboten får fria händer?
För att knyta ihop säcken, låt oss gå tillbaka till mitt egna test av ChatGPT, det jag pratade om i början av artikeln. Jag är som jag förklarade den enda människan i världen som heter just Ola Brising, men så gott som all information som finns om mig som person på internet är skriven på svenska. Så vad hände när jag på engelska frågade ChatGPT vem jag själv är?
I det här uppdraget måste jag säga att jag blev imponerad av hur mycket chattroboten använde sig av sin kreativitet. Den plockade ihop olika sorters information den enligt sina algoritmer, alltså sin inre logik, tyckte verkade höra ihop, för att sedan skapa något minst sagt häpnadsväckande.
Verklighetens AI är oftast osynlig
Med spänning följde jag hur artikeln växte fram på skärmen framför mig. Den började med att påstå att Ola Brising var en svensk entreprenör som varit med och startat tuktuk-taxibolaget Ola Cabs i Mumbai, Indien, tillsammans med en indisk multimiljardär, den egentlige ägaren av taxiföretaget ifråga.
Ett drygt A4 med totalt hopdiktad information om vem Ola Brising var, relativt väl stilistiskt skrivet, fanns på några sekunder framför mig. Bland annat fick jag veta att jag numera hade dragit mig tillbaka och levde på min förmögenhet från tuktuk-branschen. Det var därför det fanns så lite information om mig på nätet.
Då jag frågade vem jag var i nästa version av programmet som släpptes i våras fick jag lite mer korrekta uppgifter. ChatGPT hade förstått att jag var svensk journalist, men fortsatte fabulera fritt.
Den här gången var jag plötsligt en framstående svensk grävande journalist som blivit känd redan på 90-talet för sina banbrytande reportage. Så klart både smickrande och roligt för mig personligen, även om det inte hade något med sanningen att göra.
Självklart hade det varit lätt för många svenskar att se att den informationen inte stämde. Det ligger väl ingen större fara i det kanske du tänker. Men tänk ett steg längre, så ligger det en fara i det.
För det hade varit desto svårare för en person från en annan del av världen, låt säga Chile, som inte haft någon koll på Sverige, att veta att det inte var sant om hen ställt samma fråga. Och eftersom jag förutom journalist även är författare, hade kanske datorns algoritmdrivna fantasirika lögner blivit till kunskap, om att jag är någon jag absolut inte är, för en massa människor på andra sidan jordklotet.
Kan det vara farligt med intelligenta tekniker som AI?
När vi använder ett verktyg som ChatGPT är det lätt att tro att vi kommunicerar med en intelligens. Du skriver något, och datorn svarar snabbt med ett naturligt språk. Du frågar om något, och Chat-GPT svarar nästan omedelbart på ett självsäkert sätt. Det är som att datorn är intelligent, men så är inte fallet.
Vad det är fråga om är en väldigt avancerad form av mönsterigenkänning. Chat-GPT har ingen egentlig förståelse för sin omvärld. Däremot har den tränats på ett stort antal texter skrivna av människor och blivit väldigt bra på att sätta ihop en text som påminner om andra texter. Den är duktig på att förutsäga vilket ord den ska placera efter ett annat ord.
Resultatet blir en text som på ytan kan vara väldigt lik en forskningsrapport, ett recept på hummus, en dikt skriven av Werner von Heidenstam eller egentligen vad som helst med bokstäver. Men innehållet behöver för den sakens skull inte ha något med verkligheten att göra.
Faran ligger framför allt i att ChatGPT då den har mycket information om ett ämne, framförallt ett konkret ämne, skriver sanningsenliga och korrekta artiklar om det.
Om du redan fått ett par smarta svar, på hur du på bästa sätt kontrollerar att en modern bils generator fungerar och vad molnsparande av digital information egentligen innebär i praktiken, kan det var lätt att förledas tro att ChatGPT skriver sanningen även om ämnen som är mer subjektiva.
För att inte enorma mängder desinformation av misstag ska börja spridas av chattrobotar, vilka försöker bli bättre på att imitera människor, är det därför upp till oss själva att ha i åtanke, att bara för att något låter vackert behöver det inte vara sant.
Det är lätt att vaggas in i illusionen om att allt AI-programmet säger är sant, att det är objektivt för att det kommer från en maskin, något att ha åtanke vid användandet program som bygger på mönsterigenkänning.