Anneli, 60, sökte 174 jobb – fick inget: ”Till slut kändes det hopplöst”

Se också: Anna sökte 250 jobb – dottern i samma bransch fick jobb direkt

Efter reklamen: Se också: Anna sökte 250 jobb – dottern i samma bransch fick jobb direkt

Fem månader har gått sedan Anneli Widerberg, 60, började sitt nya jobb på SOS International, en larmcentral som arbetar på uppdrag av försäkringsbolag i Norden. Kontoret i Mörby norr om Stockholm är stort och ljust, i de öppna kontorslandskapen sitter larmoperatörer och svarar på samtal från svenskar som behöver hjälp med bilbärgning i Sverige och utomlands, samt besökare från andra länder som behöver hjälp i Sverige.

– Jag trivs otroligt bra. Det är en väldigt inkluderande arbetsplats och jag känner att jag äntligen har landat där jag ska vara, säger Anneli.

Hennes nya roll är processpecialist, i vilken hon bland annat ska se över organisationens arbetssätt och system. För att sätta sig in i larmoperatörernas arbete fick hon till en början sitta bredvid när de tog samtal, samt själv ta emot samtal under handledning.

– Som processpecialist arbetar jag mycket med rapporter och statistik, och jag jobbar både operativt och strategiskt. Lite spindeln i nätet – och det passar mig perfekt!

Anneli utstrålar energi och glädje när hon visar runt i lokalerna. Det har gått två år sedan hon senast hade en anställning, då som projektledare inom marknad och kundlojalitet på Mathem. Innan dess arbetade hon i tio år som ansvarig för datavaruhus och kundlojalitet på Ticket Privatresor.

Karriären på olika marknadsavdelningar började i slutet av 1980-talet när hon fick ett kundservicejobb på Trygghansa. Där blev hon kvar i 18 år och avancerade till kampanjplanerare.

– Jag har alltid drivits av nyfikenhet att testa nya saker. När det dykt upp spännande chanser som har kunnat ta mig framåt har jag tagit dem, berättar hon.

På frågan om hur hon är som privatperson kontra yrkesarbetande blir svaren desamma – påhittig, kreativ, positiv, social, nyfiken och driven. På sin LinkedIn-sida beskriver hon sig som en ”nyfiken digital detektiv”.

– Och på Mathem fick jag ett år utmärkelsen ”Årets kompis”, för min förmåga att uppmärksamma andra, berättar Anneli stolt.

Kom på många intervjuer

Så att Anneli, med sitt driv och sin kompetens, inte fick någon ny tjänst efter 174 sökta jobb kan hon inte förklara på annat sätt att det handlade om hennes ålder.

– Det var aldrig någon som sa det rakt ut, men till slut började jag ju undra. Vad skulle det annars vara? Majoriteten av tjänsterna jag sökte var seniora roller inom mina kompetensområden, men ändå fick jag inget napp.

Efter flera år med fokus på försäljning ville Anneli byta sida, så när hon blev arbetslös nischade hon in sig på kommunikation- och lojalitetsarbete inom branscher som har som mål att hjälpa människor. Hon sökte bland annat jobb hos olika hjälporganisationer.

– Och så fick jag jobb här, där vi ju hjälper människor. Det kändes klockrent.

Av de 174 sökta tjänsterna kom Anneli till 49 arbetsintervjuer, varav vissa var steg två och tre i processen. På Trygghetsrådet, en stiftelse som stöttar tjänstemän att komma ut i arbetslivet, sa Annelis coacher att den höga intervjusiffran stack ut bland de som är inskrivna hos dem.

– Så något gjorde jag ju rätt med mina ansökningar. Men efter intervjuerna fick jag ofta höra att företagen antingen sökte någon med mer kompetens, någon som hade starkare koppling till deras bransch eller någon som hade färskare erfarenheter.

Hon var 58 år när hennes tjänst på Mathem försvann efter nära fem år på posten. Eftersom företaget ändå ville ha henne kvar erbjöd de henne en mer junior roll. Anneli valde dock att tacka nej.

– Facket sa att jag borde tänka mig för innan jag sa upp mig, men det kändes helt enkelt inte rätt. Jag gick hem och frågade min man som stöttade mig i mitt beslut, dessutom var barnen utflugna. Jag tänkte inte alls på att min ålder skulle vara ett hinder, och jag trodde aldrig det skulle ta så lång tid som det gjorde innan jag hittade ett nytt jobb. Till slut kändes det faktiskt lite hopplöst och jag minns att jag tänkte: ”Ska det vara så här?”

Företag borde spegla samhället

En arbetslös person i åldern 55–74 år har mer än dubbelt så stor chans att få ett jobb i Danmark jämfört med Sverige. Det visar Pluskommissionens rapport Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige? från förra året.

Anneli reagerar på siffrorna.

– Vi borde lära oss mer av Danmark! Man missar en stor potential och värdefull erfarenhet om man väljer bort äldre vid nyrekryteringar. Vi som är äldre har ofta djupa kunskaper, breda nätverk och har landat mer i oss själva. Dessutom tror jag att vi är väldigt flexibla och anpassningsbara, trots att vi kommit upp i ålder. Det borde arbetsgivarna inse.

Hon kan bara spekulera i varför det ser ut som det gör i Sverige.

– Jag vet inte varför vi är så ungdomsfixerade, eller åldersfixerade överlag. Företag pratar så mycket om att ha genusmixade grupper, men de pratar aldrig om en åldersmix? Ett företag bör spegla samhället, och en blandning av äldre och yngre anställda tror jag kan hjälpa till att bryta fördomar. Arbetsgivare borde lära sig värdet av mångfald, säger Anneli.

Skapade egna rutiner

Perioden som arbetslös beskriver Anneli som ”upp och ner”. Men att lägga sig på soffan och deppa ihop var inte ett alternativ.

– Det är okej att ligga på soffan en dag, men sedan måste man upp igen. Jag har levt efter mottot ”det är okej att tappa sugen, men man får inte ge upp”.

Hon tror att hennes bakgrund som projektledare varit till fördel i arbetssökandet.

– Jag har förmågan att strukturera och organisera, så jag la upp mina dagar som om jag hade ett jobb. Jag gick ut med hunden på morgonen, åkte sedan in till Trygghetsrådet där jag träffade min rådgivare och andra arbetssökande, kollade jobbannonser på förmiddagen och sökte jobb och nätverkade på eftermiddagen. Dessutom planerade jag in hälsofrämjande saker, som att träna och umgås med vänner. Det tror jag är jätteviktigt.

Dessutom passade Anneli på att förkovra sig inom områden som hon kände att hon behövde få bättre koll på.

– När jag fått avslag på ett jobb var jag noga med att be arbetsgivaren om feedback på min intervju, vilket man sällan får annars. Om de nämnde en kompetens jag saknade såg jag till att läsa på, dels genom att söka information på nätet, dels genom seminarier och kurser via Trygghetsrådet.

Något hon också tycker arbetsgivare kan bli bättre på, är att ge återkoppling på de personlighets- och begåvningstester som blivit allt vanligare när man söker jobb.

– Man lägger ju en hel del tid och energi på de här testerna, men det var sällan någon som ställde frågor utifrån dem när jag var på intervju.

På det stora hela tycker Anneli att testerna kan vara användbara för att arbetsgivarna ska få en helhetsbild av de sökande.

– I början tyckte jag att de var jätteläskiga, att jag skulle bli utvärderad, men till slut hade jag gjort så många att jag blev van. Jag tror att de kan vara bra för företagen när de ska välja vilka som ska komma till intervju, men de får inte ersätta cv och personligt brev, utan måste ses som ett komplement.

Vikten av ett sammanhang

Anneli tror att hon har sin positiva personlighet att tacka för sitt driv, men har respekt för att inte alla som är långtidsarbetslösa har förmågan att upprätthålla samma inställning. Hon vill gärna lyfta Trygghetsrådet som en viktig parameter för att orka hålla lågan uppe.

– Det betydde väldigt mycket för mig att ha ett ställe att gå till. Jag hade förmånen att få superbra rådgivare som kunde se mina behov, stötta och pusha mig framåt.

Annelis 10 bästa jobbsökningstips

1. Ta reda på vilka sorts tjänster du vill söka. Nischa in dig på ett område och försök att inte spreta för mycket i tankarna.
2. Gör en ordentlig annonsanalys: Läs igenom annonsen, känn efter om det är ett företag du skulle passa på, utvärdera vad du kan och inte utifrån anställningskraven. Finns det någon kompetens du saknar som du kan lära dig?
3. Skriv ett nytt cv och personligt brev för varje tjänst du söker. Jag har tagit hjälp av verktyg på nätet, såsom Canva och ChatGPT.
4. Få annonsen, cv:t och det personliga brevet att hänga ihop. Många tror att man måste hitta något ”nytt och eget” att skriva i sin ansökan – glöm det! Hitta de viktigaste uttrycken och orden i annonsen och använd dem i ditt material. Var inte rädd för att upprepa dig.
5. Skriv en rubrik i det personliga brevet som speglar kraven i ansökan. Ta titeln på rollen och lägg till det viktigaste du kan relatera till i annonsen som stämmer in på dig. Tex: ”Drivande Projektledare som är kommunikativ och nyfiken på nya lösningar.” Lägg även in samma rubrik i din personliga profil i ditt cv.
6. Håll cv:t och det personliga brevet kort. Cv:t bör vara max ett A4 och lättläst. Skippa detaljerna och gå rakt på sak. En fingervisning för det personliga brevet är att texten inte ska vara längre än en normallång penna.
7. Var nyfiken och testa. Bli inte rädd om du inte helt stämmer in på företagets önskemål. Du behöver inte kunna allt till hundra procent, det ska finnas utrymme för fortbildning. Du kanske stämmer in på kraven men känner dig osäker på området? Sök ändå!
8. Använd din livserfarenhet. Berätta för arbetsgivare om din bakgrund. Kanske kan den vara till nytta? De flesta har gjort saker utanför arbetet som går att använda i ansökan.
9. Prata med människor! Det finns alltid någon som känner någon, som känner någon …
10. Var öppen och positiv, visa för arbetsgivaren att du gärna vill lära dig nya saker.

Hon uppskattade också kontakten med andra på Trygghetsrådet som var i samma situation som hon – ”kollegorna” som hon kallar dem.

– Det var otroligt stärkande att kunna åka hemifrån och träffa andra arbetssökande om dagarna. Det finns inga andra som förstår en så bra. Vi hade en väldigt fin gemenskap och kunde skratta och deppa ihop, och gratulera när någon av oss fick jobb.

Nu när Anneli själv har fått arbete har hon blivit inbjuden till Trygghetsrådet för att vara med på en av deras direktsändningar som går ut till kontoren över hela landet. Temat för sändningen är inspiration.

– Det ska bli jätteroligt och jag hoppas det blir uppskattat. Jag vill gärna ge något tillbaka.

Den här artikeln är en del av Allas granskning Bara en siffra.