Bondepraktikan 14-20 oktober: Då kan det bli årets sista varma dagar
Vågen
Solen syns till allt mer sällan. De varma strålarna har bytts ut till regn och rusk. På vissa håll börjar till och med snö falla. Hösten är alltså här på riktigt.
Om man ska tro den gamla boken Bondepraktikan kan den hjälpa oss att läsa av naturen och veckans väderlek, som kan avslöja vad som komma skall under årets resterande månader.
Oktober – Slagtmånad
Oktober består av 31 dagar:
”Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång. Solen löper uti Skorpionen, och deruti ifrån den 14 dagen Octobris intill den 13 dagen Novembris.”
Oktober månad säger:
”Nu skall man plöja och rågen så, med nytt win man faten fylla må, nu månd´ kölden till oss skrida, en warm kakelugn kan jag wäl lida.”
Allmänt om oktober:
”Om nätterna i oktober blir kyliga, kommer vintern snabbt och blir sträng.”
Källa: Bondepraktikan
14 oktober
Enligt gammal folktro trodde man att lugnt och milt väder natten till vinternatten gav en fin vinter.
Den 14 oktober är det Första vinterdagen, också kallat Calixtusdagen. Tillsammans med Tiburtiusdagen, som infaller den 14 april, utgör de en gammal indelning av året i sommar- och vinterhalvår.
I äldre svenska almanackor hade Calixtus namnsdag den 14 oktober. Det är ett romerskt namn efter påven Calixtus I, som verkade mellan 218 och 222.
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Gott väder inatt, gör god vinter.”
Det säger Bondepraktikan: ”Första vinterdagen = Calixtusdagen Vinternattenm”
15 oktober
Denna dag kan det vara klokt att hålla ett vakande öga på vädret. Det kan nämligen avgöra den kommande sommarens väderlek.
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Om det regnar på förmiddagen, räkna med fuktig försommar nästa år, regn på eftermiddagen, räkna med en nederbördsrik eftersommar nästa år.”
16 oktober
I Ångermanland bör man hålla utkik på himlen, dagens väder kan nämligen avgöra sommarens väder nästa år.
Den 16 oktober är Sankt Gallusdagen, till minne av det irländska helgonet och munken Sankt Gallus som levde mellan 550 och 645. Han grundade en eremit cell i Schweiz, som senare kom att bli det berömda klostret i St. Gallen.
På Sankt Gallusdagen skulle man även ta in alla äpplen i trädgården, annars tog frosten dem. Björnen började även förbereda sig för vintersömnen, som man enligt gammal folktro trodde varade fram till Tiburtiusdagen.
Det spår Bondepraktikan om vädret i Ångermanland: ”Som vädret är idag, blir sommarens väder.”
Det säger Bondepraktikan: ”Denna dag bör alla äpplen vara nertagna och inhämtade. Björnen går i idet.” och ”Sankt Gallusdagen.”
18 oktober
Lukasdagen, eller Kål-Lukas, är en dag som består av en gammal folklig minnesregel gällande jordbruksåret. Det var nämligen dags att skörda alla kålrötter och rotfrukter innan frosten satte stopp för det.
Det säger Bondepraktikan om Västergötland: ”Kål-Lukas, nu skall alla trädgårdsprodukter vara inbärgade.”
19 oktober
I gammal folktro trodde man att kylan kom snabbt och blev bitande om löven dröjde med att falla från träden. Det innebar att många löv blev kvar på marken för att brytas ned av daggmaskar, vilket ledde till att folk trodde att året därpå skulle få en rik maskpopulation.
Därför kan det vara klokt att kika ut över trädtopparna och se om löven fortfarande hänger kvar.
Det spår Bondepraktikan: ”Sitter löven fast i träden, är en sträng och tidig vinter att förvänta även som mycket mask nästa sommar.”
20 oktober
De sista spåren av sommaren kan komma denna dag fram till den 25 oktober. I gammal folktro menade man att denna period kunde bjuda på mild och behaglig luft, likt Brittsommar.
Det säger Bondepraktikan: ”Eftersommaren 20-25 oktober.”
Bondepraktikan
Bondepraktikan är ursprungligen en folkbok från 1500-talet. Den översattes till svenska år 1666 och spreds bland folket och lästes av många. Det är faktiskt en av de mest sålda och lästa böckerna i Sverige genom tiderna.
Boken är uppbyggd som en handbok eller kalender för jordbrukare och husfolk. Den förutsäger väder och jordbrukets gång. Bondepraktikan är strukturerad kring kalenderåret och baseras på observationer av naturen, himlakropparna och märkesdagar.
Språket i Bondepraktikan har justerats allt eftersom, men sedan förrförra seklet har allt nästintill varit oförändrat. Texten i utgåvan som denna artikel är baserad på trycktes första gången 1875.
Källa: Bondepraktikan (Lind & Co), Wikipedia
Källa: Bondepraktikan (Lind & Co), Väderkalender 2026 med Bondepraktikan (Granngården, Wikipedia, Britannica