Bondepraktikan 22-28 juli: Dagen som styr sensommarens väder
Den fjärde veckan i juli har anlänt och det även rötmånaden. Nu är det dags att se upp för vad man stoppar i sig, annars kan illamående sakta men säkert slå klorna i en. De tre sista dagarna på fruntimmersveckan inleder denna vecka, vädret kan därför vara lurt.
Om man ska tro den gamla boken Bondepraktikan kan den hjälpa oss att läsa av naturen och veckans väderlek, som kan avslöja vad som komma skall under årets resterande månader.
Denna vecka bjuder även på en så kallade märkesdag. Dessa dagar har folk knutit an diverse attribut till, såsom tidsbestämning av särskilda sysslor och förutsägelser om framtida väder och grödors tillväxt. Det hela grundar sig i naturens och hushållsårets kretslopp. Dessa dagar hjälpte folk att få struktur på vardagen genom att tillägna dagarna särskilda göromål eller händelser.
Julius/juli – hömånad
Julius består av 31 dagar:
”Dagen är 15 timmar och 31 minuter lång. Och solen löper uti lejonet och är deruti ifrån den 14 dag juli, intill den 14 dag augusti.”
Juli månad säger:
”Nu skär jag rågen, åker hem mitt hö, och det, som wått är, månd jag kringströ, hundedagerne gå nu an med största makt, derföre gifwer jag på min sundhet akt.”
Allmänt om juli:
”Småfåglar i flock om sommaren sjunger om blåst nästa dag.”
Källa: Bondepraktikan
22 juli
I föregående vecka drog de så kallade hunddagarna igång, ett annat namn för rötmånaden. Vädret under första rötperioden kan komma att påverka den kommande tidens väderlek.
Denna dag består ofta av regnoväder.
Det säger Bondepraktikan: ”Rötmånad börjar. Sådant väder det är när rötmånaden går in, sådant väder blir det halva rötet, andra halvan motsatt.”
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Magdalena gråter gärna.”
23 juli
Dagen till ära kan komma att påverka resten av årets lycka.
Det spår Bondepraktikan: ”Emma klar och varm, ej kvalmig, lovar ett gott år.”
25 juli
Dagens väder kommer ha stor inverkan på julens väderlek, var därför klok med vad du hoppas på.
I det gamla bondesamhället var denna dag tillägnad åt att städa för att få bort årets ohyra.
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Är Jakob varm och klar blir julen kall. Regn idag bådar långvarigt regn.”
Det säger Bondepraktikan: ”På Jakobdagen skall man sopa rent i sängar och fållbänkar.”
26 juli
Om man är biodlare är denna dag ytterst viktig att ha koll på.
Det spår Bondepraktikan: ”Regn denna dag ger god humleskörd.”
27 juli
Veckans märkesdag har anlänt – sjusovardagen och nej det handlar inte om att hedra alla morgontrötta. Dagen är uppkallad efter en legend om sju unga pojkar som sov i 200 år inne i en grotta. När de vaknade trodde de att de endast hade sovit en natt. Sjusovardagen var en helgondag i Sverige fram till år 1900.
I det gamla bondesamhället hade man föreställningar om att man skulle bli extra trött och sova mycket resten av året om man råkade sova för länge denna dag.
Det säger Bondepraktikan: ”Sjusovardagen. Vädret idag = sju veckors väder.”
28 juli
Regnar det denna dag finns det inget att göra och höstens väderlek kommer bestå av regn och rusk.
Det spår Bondepraktikan om vädret: ”Regnar det Botviddagen, finns det ingen bot vid det.”
Bondepraktikan
Bondepraktikan är ursprungligen en folkbok från 1500-talet. Den översattes till svenska år 1666 och spreds bland folket och lästes av många. Det är faktiskt en av de mest sålda och lästa böckerna i Sverige genom tiderna.
Boken är uppbyggd som en handbok eller kalender för jordbrukare och husfolk. Den förutsäger väder och jordbrukets gång. Bondepraktikan är strukturerad kring kalenderåret och baseras på observationer av naturen, himlakropparna och märkesdagar.
Språket i Bondepraktikan har justerats allt eftersom, men sedan förrförra seklet har allt nästintill varit oförändrat. Texten i utgåvan som denna artikel är baserad på trycktes första gången 1875.
Källa: Bondepraktikan (Lind & Co), Wikipedia
Källa: Bondepraktikan (Lind & Co), Väderkalender 2026 med Bondepraktikan (Granngården), Isof
