Därför är true crime så populärt bland kvinnor

Vad är det som får oss att frossa i ond bråd död? Vad är det i mördarens huvud som vi vill åt? Och varför gillar kvinnor true crime så mycket? ”Det är så långt ifrån ens vardag fast det skulle kunna vara nära”, säger Sofie Nyblin som driver podden Olösta fall tillsammans med Natahlie Seow.

Redan på 1600-talet gjorde man visor om saker som hänt. Skvaller, naturkatastrofer och krig förevigades i de så kallade skillingtrycken. Visor som stillade behovet av både nyheter och sång. Sångerna väjde inte för det mörka. Snarare tvärtom.

Ta till exempel visan Den grufvelige knifven om lönnmördaren Mathias Johansson-Knif, ”Kniven” kallad, från Delsbo i Hälsingland. 19 verser om morden och rättegången på melodin Alpens ros i skiftet mellan 1800 och 1900-tal.

Eller kanske den ännu mer bekanta sången om Elvira Madigan från samma tid. Lindanserskan som flydde med en gift officer och gick en ond bråd död till mötes.

”Sorgeliga saker hända än i våra dar minsann”

Och visst gör det. 2019 finns samma törst efter berättelser om verkliga brott och människorna bakom. Skillingtrycken är borta men utbudet är större än någonsin tidigare. Strömningsjättar som Netflix och HBO producerar dokumentärer på löpande band, bokförlagen har egna avdelningar för true crime och poddarna står som spön i backen.

– Det finns ju någonting morbitt i det intresset. När vi startade vår podd pratade vi om hur vi skulle kunna göra det för att få in medmänsklighet i det och inte bara spänning, säger Sofie Nyblin om Olösta fall.

– Vi kom fram till att vi ville göra det ur de anhörigas perspektiv.

Nathalie Seow och Sofie Nyblin driver podcasten Olösta fall. Foto: Privat

Perspektivet, förklarar hon, innebär att man ger de anhöriga en plattform. Och eftersom fallen är olösta kan lyssnarna reagera och kanske bidra med information som ger någonting.

– Vi kan sprida ordet. Sedan tror jag det blir lite terapi för dem också att berätta. I en nyhetsartikel kan man inte berätta så mycket, här får de ta mer plats.

Olösta fall har till exempel tagit upp fallet med Annie Börjesson som hittades död på en strand i skotska Prestwick 2005. Enligt polisens utredning hade inget brott begåtts i samband med Annies död men familjen är övertygade om att de har fel.

I Olösta fall fick Sofie och Nathalie berätta om deras kamp.

– Där orkade familjen inte vara med men de ville så gärna att vi skulle ta upp fallet, säger Sofie Nyblin.

True crime attraherar kvinnor

Programledarna för Olösta fall är på något sätt representativa för true crime både vad som gäller publik och producenter. Poddar som Mord mot Mord och Bakom Galler (intervjuer med dömda mördare) drivs också av kvinnor.

Enligt amerikansk forskning är genren i alla fall populärast bland kvinnor. Skillnaden mellan hur män och kvinnor konsumerar mord och ond bråd död handlar till exempel om inblicken i brottslingarnas psyke.

”Jag är väldigt fascinerad av att höra hur förövaren tänker. Jag är intresserad av hur man kommer till den platsen i sitt huvud, där man bestämmer sig för att ta någon annans liv”, säger en kvinna i studien ”Det är ju mördarhysteri just nu” – En kvalitativ studie om kvinnors intresse för True Crime skriven av Veronica Härebo på sociologiska institutionen Lund.

Förutom titten in i brottslingarnas huvud är kvinnor även mer intresserade av fall där man, så att säga, kan lära sig något.

Forskning visar att kvinnor fruktar brott mer än män eftersom det är högre sannolikhet att de själva blir utsatta för ett.

– Forskning visar att kvinnor fruktar brott mer än män eftersom det är högre sannolikhet att de själva blir utsatta för ett. Jag tänker att den rädslan, kanske undermedvetet, får kvinnor att bli intresserade av att ta del av true crime eftersom de vill lära sig hur man undviker att bli ett offer, säger amerikanska socialpsykologen Amanda Vicary till Forbes.

Mordpodden anklagad för plagiat

Eftersom intresset är stort och kanalerna många så finns det ett sug efter true crime i ord, ljud och bild. Under hösten har till exempel dokumentärer om både Gryningspyromanen och Kapten Klänning nått tv-tablåerna. Båda fallen finns sedan tidigare i bokform.

Det kommersiella intresset kan leda till etiska tveksamheter. I somras fick till exempel den före detta polismannen och författaren Paul Harrison be läsarna om ursäkt och ta ”time out” från offentligheten.

Då hade hans intervjuer med kända seriemördare som Ted Bundy, Jeffrey Dahmer och Peter Sutcliffe blivit starkt ifrågasatta. Enligt Sutcliffe hade han i alla fall aldrig blivit intervjuad av honom. Själv förklarade Paul Harrison att han var dålig på att fatta beslut och att det fanns ett pr-maskineri som låg på, enligt The Guardian.

Flera svenska true crime-poddar har avslöjats med plagiat där de använt andras material ordagrant utan att hänvisa till källorna. I ett fall har åklagare lämnat in ett åtal mot Mordpodden som anklagas för att ha "stulit" material till programmet om det så kallade Kakelugnsmordet, skriver SVT Kultur.

Suget efter nya berättelser får konsekvenser.

–Det finns uppenbart risk för fusk, säger Ester Pollack, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.

– Man rider på en våg av intresse och en trend. Och det är inte bara seriösa journalister som vill granska rättssystemet. Det är människor som vill berätta bra historier och göra underhållning som säljer. Då blir det mycket klipp och klistra.

Suget efter true crime innebär risk för fusk menar Ester Pollack, professor vid institutionen för mediestudier vid Stockholms Universitet

Samtidigt som genren fått ett uppsving så sätter true crime-boomen fingret på en del etiska spörsmål. Det heter ju true för att det är hämtat ur verkligheten.

– I de här fallen är det ju verkliga personer man har att göra med. Det finns ett offer, det finns en familj. Man ställs helt enkelt inför en massa etiska dilemman som jag inte tror att alla är beredda att förhålla sig till, säger Ester Pollack.

– Då är frågan i vilken mån man exploaterar verkliga människor och verkliga händelser. Var tar hänsynen till alla berörda slut? Frågan är också vad man vill med det man gör?

Frågan om hänsyn har bland annat aktualiserats i en granskning av SVT Kultur. Där riktar flera anhöriga kritik mot Rättegångspodden. Kritiken handlar om att programmet tagit upp fall utan att de anhöriga blivit informerade först.

– Det kom som ett slag i ansiktet, säger en pappa vars dotter mördades i Upplands Väsby 2015 till SVT.

Granskning ledde till att mordmisstänka friades

Men utbudet av lyssning, läsning och tittning är som sagt större än på länge.

Några av de mest uppmärksammade är de granskningar som inneburit att fall tagits upp på nytt och där historien ritats om.

SVT:s skildring av fallet Kevin innebar att två bröder friades från misstankar som hängt över dem sedan de var barn. Hannes Råstams bok vände upp och ner på fallet Quick och tidigare morddömde Kaj Linna kan gå på stadens gator som en fri man. Han friades med hjälp av material som bland annat kommit fram i podcasten Spårs granskning av Kalamarksmordet.

Även uppföljaren, en serie om ett mord i Brandkärr, har fått konkreta följder. En man avtjänar ett 14-årigt fängelsestraff för mordet som han hela tiden nekat till.

Nu har en resningsansökan lämnats in.

– Och den bygger till 98 procent på material som vi bidragit med, säger Anton Berg som gör Spår tillsammans med Martin Johnson.

Anton Berg och Martin Johnson gör serie om Knutby för HBO. Foto: Viktor Fremling

Det är något väldigt bekant med hans röst. Gör man 22 avsnitt av P 3 Dokumentär så blir det lätt så.

Programmen bygger, och byggde, på en gedigen research om allt från Joy Rahman till It-kraschen. Samtidigt kände Anton Berg att det fanns mer att göra, att han ville gräva vidare.

– Jag störde mig på att det inte fanns tillräckligt med tid. Att jag inte hann gå till botten med allt.

Pressuppbåd i Knutby 2004. Foto: TT

Tillbaka till Knutby

Och i efterhand är det klart att några av de P 3 dokumentärer som gjordes och sändes fick fel i efterhand. Bland annat sändes en dokumentär om seriemördaren Thomas Quick 2008. Några år senare avslöjades det att Quicks erkännande var falska och programmet lyftes ur tablån. 2015 gjordes en ny version av Anton Berg.

P3 Dokumentär har även gjort ett program om morden i Knutby.

Ett program som uppenbarligen skaver lite. Mycket har sagts om Kristi brud, Helge Fossmo och Knutby har blivit synonymt med mord och prilliga präster.

Anton Berg och Martin Johnsson menar ändå att det finns mer att berätta. Amerikanska HBO har beställt sex avsnitt om dramat som ska levereras nästa sommar.

Mycket mer än så vill han inte berätta om innehållet för tillfället.

–Nej, det har vi kommit överens om.

Peter Englund skriver om ”kloroformmordet"

Som veteran i true crime-genren kan han dock konstatera att den är hetare än någonsin. Och om den någonsin har betraktats som lite ”fulare” är den inte lika skitig idag.

Det är kanske inget bevis men när akademiledamoten Peter Englund skriver om ett mord i Hökarängen 1965 så säger det i alla fall något.

Så här sa historikern i alla fall till TT i somras.

– Jag kände att jag ville göra något annat. Och jag är intresserad av den här genren som är så underkultiverad i Sverige att den inte har fått något eget svenskt namn. True crime kan vara väldigt bra litteratur, jag säger bara Truman Capote, utan alla andra jämförelser.

Av Henrik Högström

Källa: SVT Kultur, Forbes.com, Slakthistoria.se

True crime – Netflix, poddar och böcker


Militärligan

Utförde en rad spektakulära och våldsamma rån under 90-talet. Ligan hade stulit mängder av vapen ur ett militärförråd och uppträdde disciplinerat. Därav namnet. Premiär i SVT 1 17 november. Då finns serien även på SVT Play.

Jakten på en mördare: om spaningsgruppen som löste det omöjliga fallet

Regissören Mikael Marcimain spelar in SVT-serie, baserad på Tobias Barkmans reportagebok Jakten på en mördare: om spaningsgruppen som löste det omöjliga fallet. Serien skildrar polisarbetet bakom lösningen på en rad skånska mord mellan 1989 och 2004. Bland annat mordet på Helén Nilsson i Hörby. Planerad premiär 2020.

Utredningen – om mordet på Kim Wall

Mordet på journalisten Kim Wall i Öresund skakade en hel värld. Nu pågår inspelningarna av tv-serien Utredningen som utgår från utredningsledare Jens Möllers arbete kring fallet. Serien har tagits fram i samarbete med Kim Walls föräldrar Ingrid och Joachim Wall. De spelas i serien av Rolf Lassgård och Pernilla August. Serien får premiär i SVT under 2020.

Söndagsvägen – Berättelsen om ett mord

Peter Englund släpper Söndagsvägen – Berättelsen om ett mord (Natur & Kultur). Boken utgår från mordet på en ung kvinna i Hökarängen sommaren 1965. Ett mord som i pressen kom att kallas ”kloroformsmordet” och som krävde en av de största polisutredningarna dittills i Sverige innan det kunde lösas.

”Förutom historien om brottet, är boken därför också ett försök av mig att utifrån en enskild händelse skildra och förstå rekordårens Sverige, denna nu närmast mytiska tid, och en tid jag själv upplevt som barn”, skriver Peter Englund på sin blogg.

Matti Saréns maffialiv blir bok

Bokförlaget Lind & Co, som bland annat ligger bakom Janne Raninens De kallar mig Solvalla-mördaren, släpper ännu en true crime med finsk-svenska kopplingar. Den här gången handlar det om värdetransportrånaren Matti Saréns maffialiv.

Sanningen om FBI

Förlaget släpper också en svensk översättning av Mindhunter – Den sanna historien om FBI:s seriemördaravdelning. FBI-agenten John Douglas memoarer.

Mer inspirerande innehåll från allas.se: