Dessa 6 dagar har ingen namnsdag – här är anledningen

Stället du alltid glömmer att städa

Har du koll på varför vi ens har namnsdagar i Sverige? Faktum är att namnsdagar började firas inom den katolska kyrkan, där man hedrade helgon på dagen de dog.

Traditionen finns fortfarande kvar i många kristna länder i Europa, och är särskilt vanligt i Sverige och Finland. En anledning är också att almanackor länge har funnits i nästan alla hem, vilket gjorde att namnen blev välkända, skriver Institutet för språk och folkminnen.

Dagar i kalendern som inte har någon namnsdag

Förr i tiden var namnsdagar mycket viktiga om man jämför med idag, under 1800-talet firades de faktiskt mer ofta än födelsedagar.

Men idag finns flera dagar där ingen har en namnsdag, något TV4 Nyheterna skrivit om. Det rör sig om Nyårsdagen (1/1), Kyndelsmässodagen (2/2), Marie bebådelsedag (25/3), Johannes döparens dag (24/6), allhelgonadagen (1/11) och juldagen (25/12).

Katharina Leibring, namnforskare vid Institutet för språk och fornminnen, intervjuades av TV4 och förklarade varför det är så.

– De som gjorde namnlängden i slutet på 1990-talet ville det skulle finnas länkar bakåt i tiden, säger Katharina Leibring.

Sedan år 2001 följer de flesta svenska kalendrar samma lista med namn. Listan har skapats av en särskild namnlängdskommitté i Sverige och visar vilka namn som finns med i kalendern. Totalt innehåller den 627 namn.

– De är blinkningar bakåt till tidigare namnlängder, till de tidigare traditionerna, säger Leibring, och syftar till att Sverige var ett mycket mer kristligt land när den första namnlängden presenterades på 1700-talet.

De som inte har någon namnsdag kan fira på denna dag

Sedan 1990-talet finns det också en allmän namnsdag, för de som inte har någon.

– Den infaller på nyårsdagen. De som inte hittar sitt namn i almanackan kan alltid fira då, säger Katharina Leibring.