Exotiska fästingar övervakas i Sverige – så skyddar du dig i sommar
Fästingsäsongen är i full gång i Sverige och den här sommaren håller forskare extra koll på flera ovanliga fästingarter som kan bära på virus, bakterier och parasiter som normalt inte finns här.
För forskarna handlar övervakningen om att upptäcka nya risker i tid. För oss andra är det en påminnelse om att veta vad man ska hålla utkik efter – både i naturen och på huden efter ett bett.
Här går vi igenom både de ovanliga fästingarna som bevakas och tecknen efter ett bett som du bör ta på allvar.
Ovanliga fästingar under lupp
I sommar håller forskare extra koll på bland annat flyttfågelfästing och brokig hundfästing, rapporterar DN.
Flyttfågelfästingen kommer, som namnet antyder, hit med flyttfåglar. Den är större än den vanliga fästingen och har randiga ben. Oftast överlever den inte särskilt länge i Sveriges kalla och fuktiga klimat, men under perioder med ovanligt varmt väder kan den i vissa fall utvecklas till vuxen fästing här.
Anledningen till att forskarna följer arten är att den kan bära på smittor som normalt inte finns i Sverige.
– Det är framför allt Krim-Kongovirus, blödarfebervirus, som de kan bära på. Det är den mest allvarliga fästingsjukdomen vi har, så den vill vi inte ha hit, säger Anna Omazic, senior forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, till DN.
Den andra arten, brokig hundfästing, kan följa med hundar som varit utomlands. Den är rödbrun och har ett brokigt mönster. Enligt Anna Omazic kan den ha bättre möjligheter att etablera sig i Sverige eftersom den redan finns i områden i Europa med klimat som liknar vårt.
De ovanliga arterna övervakas framför allt för att forskare tidigt ska kunna se om nya fästingar och smittor börjar dyka upp i landet. För människor i vardagen är det däremot fortfarande de vanliga fästingarna som är viktigast att skydda sig mot.
Bett, rodnad och borrelia – det här bör du veta
Borrelia finns i nästan hela Sverige och sprids via fästingar som bär på borreliabakterier.
Alla fästingar bär inte på bakterien och alla bett leder inte till smitta. Enligt Land räknar man med att omkring en tredjedel av fästingarna kan bära på borreliabakterier, men risken att smittas efter ett bett är betydligt lägre.
Ett fästingbett kan ge en liten rodnad och klåda utan att det behöver vara borrelia. Men enligt 1177 bör du vara uppmärksam på en rodnad som kommer efter några dagar till veckor och växer sig större, ofta över fem centimeter. Rodnaden kan vara ringformad men den behöver inte alltid se ut som en tydlig röd ring.
Sök vård om du får en växande rodnad efter ett fästingbett eller om du får feber, huvudvärk, värk i kroppen, nackstelhet eller känner dig sjuk efter att ha blivit biten.
Så skyddar du dig mot fästingar
Det går inte att undvika fästingar helt, men du kan minska risken för bett:
- Bär täckande kläder i högt gräs, skog och mark. Stoppa gärna ner byxbenen i strumpor eller stövlar.
- Gå igenom kroppen när du kommer hem, titta extra noga i knäveck, ljumskar, armhålor och hårfäste. På barn sätter sig fästingar ofta på huvudet, bakom öronen och i hårfästet.
- Kontrollera även kläder och husdjur.
- Ta bort fästingar så snabbt som möjligt.
- Överväg TBE-vaccin om du vistas i riskområden.
Ta bort fästingen snabbt
Det brukar dröja omkring ett dygn innan borreliabakterien förs över efter att fästingen har bitit sig fast. Därför är det klokt att ta bort fästingen så snart du upptäcker den.
Använd en pincett eller fästingplockare. Ta tag nära huden och dra rakt ut. Tvätta gärna området efteråt och håll koll på huden de närmaste veckorna.
Var uppmärksam – men inte rädd
Fästingar trivs ofta i fuktigt gräs, snår och buskage. De är inte lika förtjusta i torra, öppna ytor som klippor, sand och välklippta gräsmattor.
Det betyder inte att du behöver undvika naturen. Det kan däremot vara klokt att ha viss respekt, särskilt under fästingsäsongen. Så njut av skogen, badutflykterna och sommarängarna – men gör fästingkollen till en vana när du kommer hem.
