Experten: Därför ska du bli glad om du ser en fladdermus

10 saker du kan göra för klimatet redan i dag

Efter reklamen: 10 saker du kan göra för klimatet redan i dag

Inne i Rolfstorps kyrka i Halland finns flera familjer som sökt skydd från solljus och katter. När det mörknar vaknar de till liv och förbereder sig för att flyga ut och jaga. De är fladdermöss av arten brunlångöra.

En som mer än gärna tillbringar nätter med dessa varelser är Emily Macgregor, fladdermusexpert. Brunlångöra är bara en av hela nitton olika arter i Sverige – alla med sina egna speciella läten, beteenden och utseenden. Många av dem är rödlistade som hotade.

– De gör stor nytta i naturen. Bara en enda fladdermus kan ta mellan 1 000 och 3 000 mygg på en natt. Tyvärr finns mängder med myter och fördomar som gör att man kanske inte värnar om dem lika mycket som om de djur som många tycker är mer söta, säger Emily Macgregor.

– Det finns inget att vara rädd för. De dricker inte blod i Sverige och har inget med Dracula att göra mer än på film.

Emily tömmer sin bil på den utrustning som behövs för att studera dem. Det är en fladdermusdetektor som lyssnar på ekolokalisering – den förvandlar deras ljud till något människor kan höra och är en pryl som är till stor hjälp när hon ska bestämma vilken art det är som flyger omkring på platsen. Alla arter låter nämligen olika, även om det inte alltid skiljer så mycket.

Samlar in ljud för forskning

Hon hänger även upp autoboxar i träden för att samla in ljud som hon kan hämta senare. Inventeringar, ljudanalyser och andra sorters undersökningar behövs för att lära sig mer om dessa lite mystiska djur som man fortfarande vet väldigt lite om.

Emily ler stort när hon går mot den vitkalkade kyrkan. Hon passerar förbi kyrkogården med mängder av gamla gravstenar och hon visar det berömda fönstret där en ros växer mellan glasen – en ros som kan ha funnits där i minst 300 år och som är en sevärdhet för många som reser dit.

Det finns också goda chanser för att få se fladdermöss den här natten på den här platsen, och det är det som får Emily att bli lite extra glad. Men än är det lite för ljust ute och de sover upp och ner inne under taken på kyrkan.

– Vi är inte jättemånga i världen som kan något om fladdermöss. Det forskas förvånansvärt lite, även om det blivit mer. I Sverige är detta den största däggdjursgruppen, ändå vet vi mycket lite om deras liv, berättar Emily.

Hon har mycket kontakt med andra entusiaster i länder som Tyskland och England. De delar information och lär sig nytt hela ­tiden.

– Det blir en del resor i jobbet. Jag var även med i styrelsen för föreningen Batlife Sweden i några år.

Svält är vanligt bland fladdermöss

Vardagsjobbet är kanske inte alltid så glamoröst, även om det är varierande och spännande.

– Det handlar mycket om att samla fladdermusbajs för dna – analys och sånt, skrattar hon.

Hon hoppas att hennes och andras arbete ska leda till att fladdermössens livsmiljö blir bättre och att fler av deras ungar överlever. Svält är vanligt i takt med att insekter försvinner och när man lyser upp deras miljöer så att mörkret de behöver försvinner.

Vindkraftverk är ett annat hot mot fladdermössen och insekterna de äter.

– Vi vet alldeles för lite om effekten på fladdermöss när det gäller framför allt havsbaserad vindkraft och troligtvis kommer det att bli negativa effekter där fladdermöss och flyttfåglar ska navigera förbi.

– Bra livsmiljö för djur är inte alltid detsamma som bra för klimatet. Det är intressen som kan stå mot varandra och tyvärr har vi inte alltid varit bra på att förklara detta, säger Emily som är utbildad naturvårdsbiolog.

Hon tar en liten promenad ner mot ån som rinner nära kyrkan och upptäcker till sin fasa ett starkt strålkastarsken vid en av stenbroarna.

– Vad är detta? utbrister hon.

Någon har placerat en strålkastare som ger ett enormt starkt sken mot undersidan av bron. Här finns normalt sett jaktmarkerna för vattenfladdermusen, där de jagar insekter strax över vattenytan. Men de kräver mörker för att jaga ostört.

– Jag får ta kontakt med någon om detta, konstaterar hon.

Som tur var lyckades hon ändå fånga ljudet av en flygande individ på den andra, lite mörkare sidan, och sedan återvänder hon upp mot kyrkan och kyrkogården.

Där har mörkret börjat lägga sig och ­Emily väntar tålmodigt på de första utslagen på fladdermusdetektorn. Kommer det vara en brunlångöra från kyrkan eller finns det andra arter i närheten?

Hon berättar om sina möten med dessa djur i deras boplatser.

– De brukar vara ganska nyfikna på oss och väsa högt ibland. Men de är snälla och lugna för det mesta.

Brunlångöra som håller till här i kyrkan är rödlistad, liksom många andra arter som finns i Sverige.

Emilys favorit är barbastellen – en mörk medelstor fladdermus med framåtriktade ganska små öron och kort nos. Den kallas även mopsfladdermus, vilket kanske avslöjar lite om utseendet. Den är lite mer sällsynt eftersom den gamla kulturmiljö som de trivs i försvinner allt mer. Den arten äter allt från nattfjärilar till spindlar.

– Jag tycker att den är vacker. Den har två ljud – ett genom näsan och ett genom munnen och det låter som en gnisslande cykel, berättar Emily.

Fladdermössen tjattrar med barnen

Likt många andra arter kommunicerar den med andra fladdermöss och det finns ljud både för att försvara revir och att ropa på hjälp.

– Fladdermöss är smarta och berättar för hela släkten när något hänt dem och de tjattrar mycket med sina barn.

Själv har Emily upplevt många olika varianter under de nio år hon hållit på med fladdermöss. Det är något av ett detektivarbete att hitta dem.

– Vi fick en nyckel till ett antal hus där det fanns mycket bajs, men vi hittade inga fladdermöss. Till slut fick vi syn på kolonin uppe på en av byggnadernas vind, det var 114 individer som flög ut.

Att artbestämma korrekt är omgärdat av en hel del regler och man använder till viss del AI, artificiell intelligens, i det arbetet. Analysprogrammen har blivit allt bättre.

Den första som både vill visa sig och höras den här kvällen är den lilla dvärgpipistrellen som har ett ljust kvittrande läte. Den flyger kvickt genom luften, gör snabba svängar och skiftar hela tiden vart den är på väg.

”Som en buss med vingar”

Det är ganska tyst kring kyrkan vid den här tiden, bara en morkullas rop hörs en bit bort. Den spöklika känslan förstärks därmed ännu mer. Snart kommer också en tungviktare genom luften – en nordfladdermus rör sig över gravarna.

Jämfört med dvärgpipistrellen rör den sig mer som en jumbojet genom luften. Det är långa svepande och upprepande flygningar i cirklar. Den är knubbig och målmedveten.

– Som en buss med vingar.

Snart vaknar också brunlångöra till liv inne i kyrkan och letar sig ut genom springor i fasaden och ger ifrån sig ett svagt knäppande ljud.

Två lite mer ovanliga arter dyker också upp: Emilys favorit barbastellen, men även en gråskimlig fladdermus som har fina ljud fram förallt på hösten när det är parningstider. Därefter ser vi en större brunfladdermus, en av Sveriges största fladdermöss med en vingbredd på upp mot 45 ­centimeter.

Allt registreras på Emilys padda där hon har fladdermusdetektorn installerad.

– Det är ett speciellt jobb det här. Jag är aktiv från solnedgång till några timmar efter midnatt när vi är ute och inventerar. Som tur är så är jag nattmänniska, annars hade det varit tufft. Och sedan tröttnar jag aldrig på fladdermöss. De är så intressanta och roliga att följa. Vi är nog lite udda, vi som håller på med här.

Emily letar även utomlands

När Emily får möjlighet reser hon gärna till andra länder och letar fladdermöss även där, men det är inte så ofta hon har den tiden.

– Större hästskonäsa i England är en fladdermusfavorit.

Själv är hon uppvuxen i Kareby norr om Göteborg och var tidigt intresserad av djur och natur.

– Sedan började jag plugga på högskolan i Halmstad och snöade in på fladdermöss. När de mår dåligt är det inte sällan ett tecken på att naturen är i obalans. De är väldigt känsliga för störningar och förändringar i landskapet.

Hon har bland annat en kandidatexamen i naturvård och artmångfald. Ett av hennes arbeten handlade om ljusföroreningar som påverkar nattlevande djur negativt.

– Det är sådant man inte alltid tänker på när man vill lysa upp fasader och träd med starka lampor. Det är mörkret som talar om för fladdermössen att det är dags att ge sig ut. Insekternas beteende ändras också eftersom de utsätts för en dammsugareffekt när de dras till ljuset.

Hon vet att framtiden ser tuff ut för många arter, men hoppas att kunskap kan öppna ögonen hos fler.

– De är faktiskt ganska söta och snälla djur. Jag hoppas fler kan se glädjen i att uppleva en fladdermus som flyger och jagar i skymningen.