Familjehemsmamman Melinda om Lilla hjärtat: ”Saknar allt med henne”

Delad bild. Till vänster syns familjehemsmamman Melinda Jacobs och till höger Esmeralda, eller Lilla hjärtat som hon också kommit att kallas.

Foto: Jan Erik Ejenstam och privat

Esmeralda, eller ”Lilla hjärtat”, dog innan hon hade hunnit fylla fyra år. Nu har Melinda Jacobs, som öppnade sitt hem och sitt hjärta för den lilla flickan, skrivit en bok för att ge henne upprättelse.
– Jag saknar allt med Esmeralda. Jag skulle göra vad som helst för att få ha henne här igen, säger hon.

Från vagnen hörs barnskrik. Där ligger ett litet knyte, bara sex månader gammal, som inte vill sova. Familjehemsmamman Melinda Jacobs tar upp den lille pojken som nästan omedelbart tystnar och kommer till ro.

– Han trivs bäst i famnen, konstaterar Melinda.

Melinda Jacobs var familjehemsmamma till Esmeralda, eller Lilla hjärtat, som hittades död i januari 2020.

Melinda Jacobs.

Foto: Jan Erik Ejenstam

I hela sitt vuxna liv har Melinda öppnat sitt hem för barn som av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar. Det var här Esmeralda – eller ”Lilla hjärtat” som hon kallades först av handläggaren på socialtjänsten som beslutade om placeringen, och senare av hela svenska folket efter att de fruktansvärda detaljerna kring hennes död blev kända för allmänheten – bodde från det att hon var sju veckor gammal.

– Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag och ”Lilla hjärtat” fann varandra från första stund, även om jag älskat henne från det ögonblick då det stod klart att jag skulle få bli hennes nya mamma, har Melinda tidigare berättat.

Se också: Svårt sjuka Eleonora, 3, dog: ”Hennes minne måste leva vidare”

7:9

Efter reklamen: Svårt sjuka Eleonora, 3, dog: "Hennes minne måste leva vidare"

(7:9)

Flyttade hem till de biologiska föräldrarna

Hos Melinda och hennes familj fick Esmeralda växa upp i en trygg och stabil miljö. Men bara veckor innan sin treårsdag tvingades Esmeralda flytta hem till sina biologiska föräldrar, som hade en dokumenterad historia av psykisk ohälsa och drogmissbruk, efter ett beslut i kammarrätten. Tio månader senare var Esmeralda död. Hon hittades undangömd under en säng och utredningen visade att hon blivit utsatt för trubbigt våld och att hon hade narkotiska preparat i kroppen.

Överlag måste hela perspektivet förändras, man måste alltid utgå från vad som är rätt för barnet

Melinda har hela tiden riktat skarp kritik mot det som hände.

– Allting som gick fel började i kammarrätten. Rent juridiskt har kammarrätten kanske inte gjort något fel, men man har inte lyssnat på socialtjänsten som faktiskt hade insyn i familjeförhållandena och socialnämnden som hade gjort bedömningen att hon inte borde flytta. Efter det har det blivit fel i alla led.

Melinda Jacobs tillsammans med Esmeralda, som också kallats Lilla hjärtat.

Esmeralda kom till Melinda och hennes familj bara sju veckor gammal.

Foto: Privat

Melinda Jacobs har arbetat för en lagändring

För Melinda, som var den enda förälder Esmeralda kände till, kommer sorgen aldrig att gå över. Även om man som familjehemsförälder aldrig får några garantier för hur länge ett barn stannar, tydde allting på att det i Esmeraldas fall handlade om en uppväxtplacering och att hon skulle få stanna hos Melinda och hennes familj fram till vuxen ålder.

Att Melinda nu aldrig kommer att återse henne är smärtsamt på ett plan som knappt går att förstå. Under de drygt 1,5 åren som har gått sedan Esmeralda dog, har Melinda arbetat oförtrutet med att få till en lagändring. Inga fler barn ska behöva gå ett lika grymt öde till mötes som Esmeralda. Och hennes kamp har gett resultat – i december 2020 röstade riksdagen igenom fyra förslag till lagändring och i mars i år kom fem förslag till en ”Lex Lilla hjärtat”.

Boken har jag i första hand skrivit av kärlek till Esmeralda

För Melinda är det enormt betydelsefullt att politikerna tagit frågan på allvar.

– Jag är givetvis jätteglad över att vi har kommit så här långt, det är viktiga steg på vägen och det har gått fort att ta fram förändringarna. Politikerna har verkligen lyssnat in och jobbat hårt, men det är klart att jag fortfarande inte känner mig helt nöjd. Det kan bli bättre och det måste bli bättre.

Familjehemsmamman: När ”Lilla Hjärtat” dog rasade hela vår värld

Vill att barnets bästa kommer först

Att alltid utgå från barnets bästa, snarare än föräldrarnas rätt till sitt barn, måste stå i fokus menar Melinda.

– De lagar som nu är på väg är riktigt bra, men till exempel uppföljningsansvaret tycker jag borde förlängas. Tidigare hade socialtjänsten skyldighet att följa upp situationen under två månader efter att barnet lämnat familjehemmet, och det har nu förlängts till sex månader. Men det borde vara ett år, tycker jag. Överlag måste hela perspektivet förändras, man måste alltid utgå från vad som är rätt för barnet. I dag går föräldrarnas rätt till sitt barn före barnets bästa.

Melinda Jacobs står i det som var Esmeraldas, eller Lilla hjärtats, rum.

Melinda Jacobs inne i Esmeraldas rum.

Foto: Jan Erik Ejenstam

Inte självklart att få tillbaka ett barn

Hon menar att även om en förälder lyckas få ordning på sitt liv, kan det inte automatiskt betyda att hon eller han har rätt att få tillbaka sitt barn som tidigare placerats i ett familjehem.

– I vissa fall kan man kanske lyckas vända sitt liv och bli en fantastisk förälder, men om barnet har haft sin enda anknytning i familjehemmet sedan spädbarnstiden spelar det ingen roll. Då borde barnet istället bli kvar i familjehemmet och så får de biologiska föräldrarna komma på besök. I dag vet vi hur mycket det kan skada ett barn att ryckas upp med rötterna på det sättet, men det tar man ingen hänsyn till i Sverige.

Nu kommer boken om Lilla hjärtat

Som ett led i kampen för Esmeraldas upprättelse och för att få till stånd en lagstiftning som alltid ser till barnets bästa, har Melinda också skrivit boken Hon hette Esmeralda (Forum förlag) tillsammans med journalisten och författaren Minna Tunberger. I boken, som kommer ut i augusti 2021, får läsarna hela historien om Esmeralda berättad med Melindas egna ord.

Melinda Jacobs och Minna Tunberger som tillsammans skrivit boken Hon hette Esmeralda.

Melinda Jacobs tillsammans med Minna Tunberger.

Foto: Gabriel Liljevall

– Boken har jag i första hand skrivit av kärlek till Esmeralda. Jag vill belysa ett systemfel som jag tror att gemene man inte har varit medveten om. Det är den responsen jag har fått under det här senaste året, folk är i chock över att det får gå till på det här viset. Här vill jag skapa en förändring. I boken får man också lära känna både Esmeralda och mig bättre. I media har man tidigare fått ett skrap på ytan, nu vill jag berätta hela historien.

Med boken hoppas hon också kunna inspirera andra att bli familjehem. För det behövs.

– Behovet av familjehem är jättestort. Det finns väldigt många barn som väntar på ett hem, men det finns inte tillräckligt med familjer. Även om det här oerhört tragiska har hänt, vill jag ändå försöka få fler familjer att öppna sina hem och ta emot de här barnen.

Esmeralda, som också kallades Lilla hjärtat, i det som var hennes rum i familjehemmet.

Lilla Esmeralda hann inte ens fylla fyra år.

Foto: Privat

Har tagit emot ytterligare två barn

Själv har Melinda tagit emot ytterligare två barn sedan den där dagen då Esmeralda flyttade för att aldrig mer komma tillbaka – en pojke som nu hunnit bli två år och den halvårsgamla lilla killen som trivs bäst i famnen. Även om hon ännu en gång riskerar att få sitt hjärta krossat om barnen någon gång tas ifrån henne, ser Melinda inga alternativ.

– Mitt kall är starkare än någonsin. Varje dag som jag kan göra skillnad för de här barnen är otroligt viktig. Om alla vi vuxna skulle låta våra rädslor styra, vem skulle då ta hand om dem? Jag ser inte att jag skulle kunna göra något viktigare än att ta hand om de här utsatta barnen. Jag gör det också för Esmeraldas skull.

Kärlek och hat går ofta hand i hand och det har de verkligen gjort här

Har grundat en stödförening för familjehem

Tre månader efter Esmeraldas död grundade Melinda Lilla hjärtats vänförening. Genom den stöttar hon andra familjehem som går igenom svårigheter och tuffa perioder.

– När jag gick igenom allt det här oerhört svåra hade jag önskat att det funnits någon att vända sig till, men det fanns det inte. Därför startade jag den här föreningen. Dels erbjuder vi juridisk hjälp till familjehem som befinner sig i en knepig situation, dels försöker vi sätta guldkant på tillvaron för familjehemsbarnen. Man får ansöka och så försöker vi uppfylla deras önskningar. En flicka som ville åka på spa fick göra det och välja precis vilka behandlingar hon själv ville. De här barnen förtjänar att känna sig utvalda och speciella.

Kampen för förändring det som driver

Sorgen över att ha förlorat ett barn och dessutom på ett så oerhört tragiskt sätt, är något som Melinda alltid kommer att bära med sig. Trots det har hon orkat kämpa vidare för lagändringar, ställa upp i mängder med intervjuer och suttit i möten med politiker. Dessutom skriva en bok och outtröttligt försöka skapa opinion.

Melinda Jacobs, familjehemsmamma till Esmeralda, eller Lilla hjärtat som också kallades.

Att få till en förändring i hur utsatta barn behandlas av myndigheterna har varit Melinda Jacobs största drivkraft sedan Esmeralda rycktes ifrån henne.

Foto: Jan Erik Ejenstam

– Jag har hittat kraften i själva förändringsarbetet. Den drivkraften har varit enorm. Kärlek och hat går ofta hand i hand och det har de verkligen gjort här. Jag gör det här av kärlek till Esmeralda, men också av avsky mot samhället som lät det hända. Jag kämpade för att det här inte skulle ske, men ingen annan gjorde det och nu får det vara nog. Jag tror också att det här har varit mitt sätt att hantera sorgen, det är så viktigt för mig att ge henne upprättelse och göra något för andra barn.

Lilla hjärtat har delvis fått upprättelse

Melinda kände en stor oro när beslutet från kammarrätten kom. Hon hade en dålig magkänsla och försökte varna myndigheterna för att Esmeralda löpte stor risk att råka illa ut om hon skickades till sin biologiska familj. Men ingen lyssnade.

Jag skulle göra vad som helst för att få ha henne här igen

– Den maktlösheten jag kände då har jag fått jobba med varje dag, och jag jobbar fortfarande med den. Det har varit en av de absolut jobbigaste sakerna längs vägen, även innan hon togs ifrån oss. Jag har känt mig totalt maktlös.

Trots det känner hon att Esmeralda åtminstone delvis har fått upprättelse nu, i och med lagändringarna som klubbats igenom och de som är på gång.

Melinda Jacobs vid sitt matbord där det finns bilder på Esmeralda och tända ljus till minne av Lilla hjärtat.

Saknaden efter Esmeralda är ständigt närvarande hos Melinda Jacobs.

Foto: Jan Erik Ejenstam

– Det var lagändringarna som var hela anledningen till att jag gick ut och berättade om hennes öde. Jag kände att jag måste skapa förändring för andra barns skull. Det har varit det viktigaste i allt det här för mig. Esmeralda kan aldrig få upprättelse nog, men det här var det jag kunde göra för henne.

Har påverkat livet för all framtid för familjen

Även om Melinda och barnen – förutom de två små pojkarna ingår även hennes döttrar Vanessa, 16, Savannah, 14, och Vendla, 8, i familjen – har en fungerande vardag i dag, blir tillvaron aldrig mer sig lik. Esmeraldas död har påverkat dem alla på djupet.

Omslaget till boken Hon hette Esmeralda som släpps i augusti 2021.

Hon hette Esmeralda släpps i slutet av augusti.

Foto: Forum förlag

– Jag kan absolut känna glädje igen och det är så oerhört värdefullt att vara familjehem. Men det kommer aldrig att bli som innan. Det här har påverkat både mig och barnen för resten av våra liv. Vi har blivit väldigt nötta i kanten allihop, och det här kommer att följa med oss för alltid. Jag saknar allt med Esmeralda. Jag skulle göra vad som helst för att få ha henne här igen.

Lilla hjärtat: Detta har hänt

Esmeralda, även kallad ”Lilla hjärtat”, omhändertogs av myndigheter kort efter födseln i april 2016. Hon placerades sedan i familjehem.

Under 2018 begärde de biologiska föräldrarna att få tillbaka vårdnaden om sin dotter, vilket både socialen och förvaltningsrätten avslog. Kammarrätten gick däremot på föräldrarnas linje, och Esmeralda togs från familjehemmet.

I slutet av januari 2020, tio månader efter flytten, larmades polis till den lägenhet i Norrköping som hon delade med sina biologiska föräldrar. Flickan påträffades död, undangömd under en säng. De biologiska föräldrarna greps och häktades. I mitten av februari påträffades pappan död i häktet.

Den biologiska mamman åtalades i första hand för mord och i andra hand för grovt vållande till annans död samt synnerligen grov misshandel. Utredningen har visat att flickan utsatts för trubbigt våld och att hon hade narkotiska preparat i kroppen samt att hon var undernärd. Enligt modern skadade sig Esmeralda när hon föll i badkaret.

Tingsrätten dömde i augusti 2020 den biologiska mamman till fängelse i ett år och nio månader för vållande till annans död. Domen överklagades av både försvaret och åklagare. I juni 2021 kom domen från Göta hovrätt, som skärpte straffet till åtta års fängelse för den åtalade kvinnan. Hon fälldes för dråp, narkotikabrott och ringa narkotikabrott.

Sedan Esmeraldas död har riksdagen röstat igenom fyra lagändringar som ska stärka placerade barns rättigheter och möjlighet att växa upp under trygga förhållanden. I mars 2021 presenterades fem nya förslag till en ”lex Lilla hjärtat” som ska stärka tvångsvårdade barns rättssäkerhet. Förslagen har gått ut på remiss och målsättningen är att lämna en proposition till riksdagen under hösten 2021.