Gryningspyromanen terroriserade Sverige i över 20 år – nu döms han för nya brott

Mordbränderna som skakade Sverige

Vintern 1993 börjar telestationer i fyra skånska byar brinna. Bränderna är anlagda, tusentals människor blir utan telefon och Telia misstänker en person de känner väl. Aktionerna är en hämnd för att Telia stoppat hans tvivelaktiga verksamhet då han lurat folk på pengar med hjälp av stulna 071-nummer.

1995 får han några månaders fängelse. Då han släpps fortsätter det att brinna, nu i skånska kulturbyggnader. Mannen misstänks och är nära att dömas vid flera tillfällen.

Nästa gång han frihetsberövas, år 2000, förlorar han sin bostad och hans ägodelar konfiskeras. Händelsen blir startskottet för tio års krig mot polisen i Ystad.

Mellan 2000 och 2010 brinner många unika kulturbyggnader i Skåne. Bland andra Emils Snickerboa på Gibberyds gård där Astrid Lindgrens Emil-filmer spelades in på 1970-talet.

Ösjöfors handpappersbruk, Västra Vemmenhögs kyrka, Nils Holgerssongården och Heliga Trefaldighetskyrkan i centrala Kristianstad förstördes också. Öknamnet Gryningspyromanen myntas.

Brände kyrkor i Dalarna

Gryningspyromanen döms i tingsrätten, men frias av hovrätten i brist på bevis. Efter långa perioder i häktet får han rejäla skadestånd. Man kan anta att det är en välkommen extrainkomst för mannen, som annars går på socialbidrag. I övrigt är han i konflikt med de flesta myndigheter.

Under en period lämnar han Skåne för att bränna kulturbyggnader och kyrkor i Dalarna. I november 2005 brinner en knivfabrik i Mora. Gryningspyromanen grips och döms till tre års fängelse.

Då han släppts återvänder han till Ystad och 1 juli 2008 brinner det på fyra ställen i Simrishamn. Pressansvarig polis möter Gryningspyromanen på väg från Simrishamn på cykel då hon själv ska dit och hålla presskonferens. Hon vänder om, följer efter och han grips i Tomelilla.

En stor utredning görs. Gryningspyromanen häktas i 67 dagar, men släpps med ett rejält skadestånd i brist på bevis.

Han bosätter sig i en risig kolonistuga utanför stan, brukar sitta på parkbänkarna på torget, äter lunch på Max hamburgerrestaurang och går varje morgon till Frälsningsarmén och käkar frukost.

– Han upplevde detta som en oas där han fick sitta och vara sig själv, där han blev som en i gänget. Vi upplevde honom som väldigt social, en trevlig och sympatisk människa, säger en person vid Frälsningsarmén i P3 dokumentär, avsnittet ”Gryningspyromanen”, som sändes 2011.

Mannen är förtegen om sin historia och vill inte prata med media.

Dömdes första gången som 17-åring

Gryningspyromanen börjar sin brottsliga bana tidigt. Han döms till fängelse första gången som 17-åring, har suttit för stöld, skadegörelse, hembränning och narkotikabrott innan han börjar elda.

2008 är lokalbefolkningen på Österlen livrädd för Gryningspyromanen. När något börjar brinna riktas misstankarna mot mannen på nytt. Han hamnar ständigt i bråk med polis och myndigheter. Då det uppstår en konflikt på någon ort börjar det brinna där.

Pyromaner har ett nästan sexuellt förhållande till eld

Martin Gran, professor i psykiatrisk epidemiologi

Ändå säger Martin Gran, professor i psykiatrisk epidemiologi, att han egentligen inte är pyroman. Professorn förklarar i P3 dokumentär:

– Pyromaner har ett nästan sexuellt förhållande till eld. Det börjar med fantasier, övergår i planering och till slut kan de inte hålla sig utan måste tända eld. När man väl har tänt eld följer också en förlösning, en spänning som stegrats under lång tid släpper ... Ska det vara pyromani enligt boken ska det bero på inre lustkänslor. Om du har politiska motiv med att elda ska du inte få en psykiatrisk diagnos.

Gryningspyromanen genomgår rättspsykiatriska undersökningar, men bedöms ej lida av en psykisk störning och är därför inte att betrakta som pyroman i klinisk bemärkelse.

I Ystad eskalerar hans hat mot polis och myndigheter då de påbörjar ”operation punktmarkering” vilket innebar att civilklädda poliser följer honom på några meters avstånd dygnet runt.

Vid ett tillfälle ger Gryningspyromanen ett par kommentarer till lokaljournalisten Pelle Tagesson i utbyte mot att han även får säga i artikeln att hasch bör legaliseras. Han berättar då hur polisen lyser honom med ficklampor i ansiktet varje gång han går ut ur sin kolonistuga på natten för att kissa:

– Jag förstår att de skuggar mig, men måste de göra det på två meters håll?

När annan våldsbrottslighet i Skåne eskalerar finns inte längre resurser att punktbevaka mannen.

Det börjar brinna igen. Polisen tyder Gryningspyromanens signaler allt bättre. Han brukar tända på med tidsfördröjning genom att sätta ett stearinljus inuti en toapappersrulle. Detta för att kunna vara någon annanstans och bli filmad eller sedd då det börjar brinna. Men Gryningspyromanen är fåfäng också och sätter sin signatur genom siffror eller bokstäver i adressen på byggnaderna han tuttar på.

Dock är han svårspanad, snabb som en iller och extremt duktig på att försvinna. Ibland sover han i trappuppgångar. Han har ingen telefon och utgår från att vara efterspanad konstant. Råkar han möta någon med hund eller en äldre dam på natten tar han för givet att det är en polis.

Gryningspyromanen visar ofta att han vet att polisen finns där. Han kan gå in i ett buskage och stanna där flera timmar bara för att jävlas eller börja springa och plötsligt bara stanna upp. Han gillar även att cykla ifrån polisen, har god kondition och gör det till en sport.

Har daglig kontakt med polischef

Polisen inser att enda chansen att sätta dit honom är att ta honom på bar gärning och den 1 december 2010 lyckas de.

Med span på stora delar av centrala Ystad ses Gryningspyromanen komma ut ur en port då det börjar brinna på vinden i samma hus.

Den åtalade påstår i rättegången att han legat och sovit, drömt om igelkottar, men vaknat av att det luktat rök.

Det finns dock bevis denna gång, fibrer från en ullmatta på vinden på hans kläder och så detaljen att han kommit ut ur huset med strumporna utanpå skorna. Han påstår att det är halkskydd, men polisen vet att de vid ett flertal tillfällen sett att det varit hans skor, men att det inte gått igenom i hovrätten då han ändrat skoavtrycken genom att ha strumpor utanpå skorna.

Gryningspyromanen får åtta år.

I mars 2016 släpps han från Hall, åker till Västerås och tar kontakt med polischef Per Ågren. Några timmar efter frigivningen ställs polischefen inför ett val som ska påverka hans eget arbete och Gryningspyromanens framtid. Gryningspyromanen har inte fått någon bostad i Västerås. Per bestämmer sig för att hjälpa honom och hämtar sin bil. Timmarna som följer tillbringar de på vägarna i Västmanland.

– Han ville ha chansen att leva, i så fall skulle han inte göra någonting. Jag kontrade med att säga om du beter dig dåligt så kommer jag att hindra det. Men det är inte det som är problemet, utan det är för att han är Gryningspyromanen och upplever att det är därför personer skrattar och sparkar på honom, säger Per i en gemensam intervju han och Gryningspyrmanen gör i lokaltidningen VLT hösten 2016.

Jag ville ställa till ett jävla liv

Gryningspyromanen

De två har daglig kontakt. Gryningspyromanen berättar i intervjun hur han växer då människor fruktar honom:

– Jag ville ställa till ett jävla liv. Jag hade ingenstans att bo, polisen trakasserade mig, frivården jävlades och socialen jävlades. Det som händer då är att jag säger ifrån. Att folk blev rädda gav handlingarna mer effekt.

”Rätt åt dem”

Trots att tio personer kunnat dö då han tuttade på bostadshuset i Trelleborg ångrar inte mannen något.

– När det gäller Ystad tycker jag att det är lika mycket rätt åt dem. Så som Ystadborna, polisen och socialen behandlade mig så förtjänar de mycket mer egentligen.

Gryningspyrmanen säger att han inte har några planer på att bränna upp fler hus så länge ”polisen inte jävlas med honom”.

– Polis, myndigheter och även Ystadborna behandlade mig jävligt illa. Nu är det inte så längre. Den kommunen jag bor i har varit schyst mot mig. Jag har ett vanligt jobb, en bostad, ja det rullar på. Jag har pengar så att jag klarar mig.

Han förklarar:

– Det är inte hela världen om någon behandlar mig illa. Det beror på vilket sätt. Polisen tog ifrån mig allt utom mitt pass och kastade ut mig. Då går jag till socialen som också ber mig dra ... Jag ser det som väldigt svårt att det skulle hända igen, men man ska aldrig säga aldrig.

Samtidigt erkänner Gryningspyromanen hur han använder media till att sätta skräck i folk:

– Jag vet ju att om jag säger att det ska brinna till en journalist så skrivs det i hela media, så det kan jag använda som ett verktyg.

Och det är tydligt hur mycket han fått som han velat i sin nya hemstad. För om polischefen säger Gryningspyromanen:

– Jag ser honom inte som en polis, mer som ett stöd ... Jag vet att om det krisar kan jag slå honom en signal så försöker han hjälpa till med det han kan.

Gryningspyromanen dömd igen

Gryningspyromanen hann inte vara frigiven länge för den 17 januari 2018 greps han igen i Köping, denna gång på sannolika skäl misstänkt för försök till grov mordbrand och grovt hot mot tjänsteman, efter att ha försökt tutta eld på socialkontoret. Hoten ägde rum i december 2017 och januari 2018.

Han dömdes till fängelse i juli samma år till två år och åtta månader, men hovrätten sänkte straffet med fem månader, till två år och tre månaders fängelse. Han frigavs villkorligt 2021 men dömdes till en månads fängelse igen under tiden som villkorligt frigen för att han vägrat att använda fotboja.

2025 åtalades han för nya brott, misstänkt för att ha repat hundratals bilar på en ort i Östergötland, där han numera är skriven. I oktober 2026 dömdes han i tingsrätten till åtta månaders fängelse samt att betala ett skadestånd om totalt 309 000 kronor till 25 målsägande.