Här är Sveriges vanligaste och ovanligaste födelsedagar – se hela listan

Vett och etikett med Sofia – Fester

Våren förknippas ofta med ljus, glädje och fest. Födelsedagsfester för att vara lite mer specifik. Faktum är att nio av tio av Sveriges vanligaste födelsedagar infaller i just april, det visar en ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB). April är dessutom den månad då flest svenskar i genomsnitt fyller år per dag.

Bland alla dessa vårkalas är det ett datum som sticker ut lite extra: den 22 april. Då fyller över 26 000 personer i Sverige år, vilket gör just det datumet till Sveriges vanligaste födelsedag.

Tydliga trenden

För den som älskar tårta är april med andra ord rena rama paradismånaden. Anledningen till att det är många som fyller år just den 22 april har sin tydliga förklaring.

– Det är fler som fyller år de dagar som är strax efter, än under helgdagarna. Under helgerna görs ju inte planerade kejsarsnitt eller igångsättningar av förlossningar, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Förra året låg den 22 april precis efter påskhelgen vilket kan förklara varför extra många barn föddes just då. Samma fenomen går att se i vid första maj – där 3 maj finns med bland de tio vanligaste födelsedagarna, medan själva första maj, som är en röd dag, bara hamnar på plats 196.

Julbebisarna är ovanligast

Om april är en kalasmånad så är december raka motsatsen. Här finns årets mest ovanliga födelsedagar: julafton, juldagen och annandagen.

– Vinterns helgdagar sticker ut längst ned på rankingen. Dels är det färre som föds i december och januari, dels blir det en effekt av att dessa datum alltid är samma helgdagar, förklarar Lovisa Sköld.

Juldagen är den mest ovanliga födelsedagen som infaller varje år – endast omkring 17 500 svenskar har sin födelsedag då. Den enda som är ännu mer sällsynt är förstås skottdagen den 29 februari, som bara dyker upp vart fjärde år.

Se hela listan på födelsedagar här:

Andra mönster förr

Födelsemönstren förändras med tiden – men de följer alltid sin egen rytm.

Under 1800‑talet var hösten den stora babyboomen. De flesta barnen föddes inom äktenskapet, och eftersom bröllopen ofta hölls efter skörden – på senhösten – dök många nya familjemedlemmar upp nio månader senare, under följande höst.

Under 1900‑talet flyttades trenden framåt i kalendern. Våren blev den period då flest barn föddes och det mönstret har dröjt sig kvar – vilket förklarar varför april fortfarande toppar födelsedagslistorna.

Blickar man framåt ser det däremot ut som att framtidens vanligaste födelsedagar snarare kommer att infalla under sommaren och sensommaren. Redan i dag föds allt fler barn då.

Våren förblir däremot, åtminstone än så länge, landets stora kalassäsong.