Helsingborgseleverna knyter blågula band till Ukraina

Blågula vänskapsband till förmån för Ukraina på slöjden

Foto: Christina Uhlin

När elever och personal kom tillbaka till Maria Parkskolan efter sportlovet var det till en ny verklighet i Europa. Att knyta blåa och gula band var ett enkelt sätt att tala om oro, skyddsrum och om kriget verkligen är nära
– När händerna arbetar så pratar munnen, säger Karin Javenius, lärare i textilslöjd på Maria Parkskolan i Helsingborg.

Det är runt 1300 kilometer fågelvägen mellan Helsingborg och Kiev. Ändå är invasionen av Ukraina på något sätt närmare än så. För de skånska skolorna, som haft en veckas sportlov, var det ett givet ämne att förbereda sig på inför omstarten. Vem är Putin? Varför attackerar han Ukraina? Vad är det som händer? Kan det hända här?

Se när de blågula vänskapsbanden skapas här:
0:56

Efter reklamen: Se när de blågula vänskapsbanden skapas här:

(0:56)

Slå på ljud

– Det kom upp automatiskt när vi hade första måndagsmötet efter lovet, säger Jeannette Persson, biträdande rektor på skolan.

Samtidigt som lärare och personal varit beredda att svara på frågor och lugna så finns det ingen anledning till alarmism.

– Vardagen ska ju inte förändras men det är viktigt att vara inlyssnande, säger rektorn.

Karin Javenius, slöjdlärare Helsingborg

Karin Javenius menar att banden var ett lätt, och självklart sätt, att inkludera vad som händer i omvärlden i undervisningen.

Foto: Christina Uhlin

Visa stöd för drabbade i Ukraina med ett fint vänskapsband

Symboliska färger

Frågorna och diskussionerna är inte bundna till något speciellt ämne. Karin Javenius låter till exempel tillverkningen av blågula vänskapsband gå som avkoppling till de andra uppgifterna eleverna ska göra. Och det är ju sista terminen i nian så skolarbetet måste bli klart.

Hon inleder med att prata om vad symbolerna vi bär kan säga omgivningen. I det blåa och gula bandet går det att se olika saker. Det är de svenska och ukrainska färgerna tillsammans. Symboliken ligger i betraktarens öga.

– Någon ser ett kors men jag tänkte mer som att vi knyter band mellan länderna.

Kriget kräver källkritik

Under arbetet med allt från mormorsrutor till mattor berättar eleverna om sina upplevelser och tankar. Och det är uppenbart att kriget och befolkningens situation är något som har nått dem från alla olika håll.

Alfred Arnelin, 16, på slöjdlektion

Alfred Arnelin känner sig väl insatt i vad som händer. Nyheterna kommer från alla håll och kanter.

Foto: Christina Uhlin

Alfred Arnelin fick upp nyheten om de de ståndaktiga ukrainska soldaterna på Ormön i Svarta havet på Instagram. De 13 soldaterna som bad de ryska angriparna dra åt helvete och fick plikta med sina liv. Enligt ryssarna togs de bara till fånga men behandlades väl. Efter ännu några dagar kom nya bud om vad som hänt på ön och med öns försvarare. En självklar lektion i källkritik.

– Så man vet ju inte vad som är sant och inte sant. Det känns ju lite sådär, säger Alfred.

Har letat upp skyddsrum

I skuggan av kriget så har också de bortglömda skyddsrummen blivit något mer än förvaring för övergivna pingisbord. Freja Andréasson, som bor i Påarp, berättar att hon kollade upp sina redan två dagar efter invasionen.

– Jag och en kompis låg och nojade om kriget och jag ville vara förberedd.

Det visade sig att Freja hade tre stycken ganska nära hemmet. Men det finns onekligen saker att noja över. Alla är överens om att armbanden är en fin gest för att visa stöd. Samtidigt är de medvetna om att den krigsdrabbade befolkningen, både de som är kvar och de som flyr, behöver mer än så.

Emma Fanzini gör vänskapsband för Ukraina

Det är inte lätt att veta vad man ska göra för att minska lidandet. Emma Fanzini och hennes familj har skänkt vinterkläder för att värma krigets offer.

Foto: Christina Uhlin

Emma Fanzini berättar att hon och hennes familj samlat ihop vinterkläder att skänka bort. Jackor, mössor och sådant som kan värma i kylan.

Mimmi Dalebring tänker på alla oskyldiga människor som drivits på flykt och att Putin faktiskt disponerar över kärnvapen. Dessutom på djuren som kommer i kläm. I rapporterna från kriget berättas det om flyktingar som har sina husdjur med sig och som tvingas lämna dem när de ska över gränsen till EU.

Mimmi hade aldrig lämnat sin hund, inte en chans. Om det blir läge för skyddsrum så ska Daisy med.

Nu vill svenskarna öppna sina hem för flyktingar från Ukraina

Funderar på Hesa Fredrik

För några av eleverna finns egna erfarenheter av flykt i tidigare generationer. Branko Cerepovskis äldre släktingar kom till Sverige från Serbien under Balkan-krigen på 90-talet. De är oroligare över kriget än vad han är.

– Jag känner mig orolig. Mest är jag orolig att det ska bli krig i Sverige. Men jag är ändå inte jätteorolig, för jag tror inte att det kommer att hända.

Det finns även nyanlända elever på skolan. Med tanke på detta och oron över kriget i Ukraina har biträdande studierektorn Jeannette Persson fått fundera på måndagens sedvanliga test av Hesa Fredrik. Signalen för viktigt meddelande som testas en gång i kvartalet.

I vanliga fall skulle man kunna skämta om att Hesa Fredrik heter Panik Preben på danska. I rådande situation är det kanske på sin plats om att verkligen försäkra sig om att alla på skolgården vet att det handlar om ett test.

Se också: Vänskapsband för de drabbade i Ukraina - så gör du
1:12

Efter reklamen: Se också: Vänskapsband för de drabbade i Ukraina - så gör du

(1:12)

Slå på ljud

Under arbetet med de blågula vänskapsbanden finns det dock plats för skratt. Som när Wille upptäcker att mattan han planerat med texten Enjoy Life på går i ryska flaggans färger.

– Det blev lite fel.

Isabelle Bengtsson gör mormorsrutor

Det blev en lektion i lektionen när Isabelle Bengtsson tog reda på att solrosen är Ukrainas nationalblomma.

Foto: Henrik Högström