I Hudiksvall gör de tvärtom – startat nytt projekt i äldreomsorgen: ”Det handlar om att lyssna”
Hemtjänsthaveriet: Stress och orimliga scheman
I Hudiksvall har man tagit ett ovanligt grepp för att förbättra äldreomsorgen – en grupp undersköterskor får själva vara med och forma framtidens vård. Idén fick äldreomsorgschef Elin Ljung när hon hörde undersköterskan Anna Brandenbergs uppmärksammade sommarprat 2025. Allas ringde upp henne för att höra mer om det nya projektet.
Varför startade ni det här projektet?
– Vi insåg att vi hade gjort en del felprioriteringar som aldrig hade hänt om vi hade lyssnat mer på personalen. Därför startade vi nu ett projekt med fyra utvecklingsundersköterskor. De träffas regelbundet och har fullt mandat att fatta beslut om hur verksamheten ska utvecklas.
Hur fungerar det rent praktiskt?
– Projektet pågår i två år och omfattar både hemtjänsten och våra äldreboenden. Syftet är också att göra den kommunala äldreomsorgen till en mer attraktiv arbetsgivare. Undersköterskorna får ungefär 20 timmar i månaden var till utvecklingsarbete. Det kan handla om att besöka andra kommuner, läsa in sig på nya metoder, intervjua kollegor eller testa nya arbetssätt.
#hemtjänsthaveriet
Efter ett långt yrkesliv förväntar vi oss en trygg ålderdom. Men hur trygg är den i dag?
I Allas granskning av hemtjänsten berättar vi om vanvården och om dem som gör sitt yttersta för att hjälpa. Om systemfel men också om de goda exemplen.
Ta del av hela granskningen Hemtjänsthaveriet här
Hur har personalen reagerat?
– De är jättetaggade! Det finns så många idéer och tankar om vad vi kan göra bättre. Jag tycker det känns väldigt inspirerande – äntligen får de som står mitt i vardagen också påverka den.
Personalen vill bort från minutstyrningen
Har det redan kommit fram förslag på förändringar?
– Ja, absolut. Det första de vill bort ifrån är minutstyrningen. De vill ha mer tid för sociala aktiviteter och större möjlighet till individanpassning för de äldre.
Vilka utmaningar ser du i din roll som chef just nu?
– Språkkravet är en av de stora frågorna. Vi är positiva till det, för det är självklart att äldre ska kunna kommunicera med personalen. Men jag är kritisk till att man lägger en stor del av utbildningsansvaret på äldreomsorgen som verksamhet.
På vilket sätt då?
– Vi som jobbar i äldreomsorgen har ingen pedagogisk utbildning. I vilken annan bransch skulle man ge uppdraget att utbilda andra i svenska? Våra medarbetare har redan en tuff arbetssituation – att lägga ytterligare ansvar på dem riskerar att slå fel.
Finns det en oro för att personal inte kommer klara språkkraven?
– Ja, det gör det. Men vi försöker arbeta i flera parallella spår – bland annat med det här utvecklingsprojektet och med att förbättra arbetsmiljön så att fler ska orka jobba kvar till pension. Vi har till exempel testat arbetstidsförkortning på ett särskilt boende, där man jobbar 85 procent men får full lön. Det har gett väldigt goda resultat.