Birgit Weikel, 74, har fått nog: ”Dör hellre än duschas av en man”

Vardagen i hemtjänsten: När klockan styr

Nya ansikten varje vecka, personal som knappt kan svenska och den motbjudande tanken på att behöva bli duschad av en man. Birgit Weikel, 74, i Landskrona har fått nog och ryter ifrån:

– Det får räcka nu. Sjukvårds­politikerna måste tänka om och göra rätt, säger hon.

Birgit har själv lång erfarenhet av att vårda sjuka människor i deras hem och på äldreboenden och har perspektiv på hur det fungerade tidigare jämfört med i dag.

Inte ens i sin vildaste fantasi kunde hon föreställa sig att det skulle bli så här illa när hon själv blev gammal.

– När det gäller hemtjänsten var det verkligen bättre för, säger hon.

Det är en torsdagseftermiddag när Året Runt träffar Birgit i hennes lägenhet i bostadsområdet Ring­vägen i Landskrona. Just den här dagen har hon besök av personal från hemtjänsten eftersom det är hennes aktivitetstid.

– Jag får två timmar i veckan då hemtjänstpersonal kommer och hjälper mig med något jag vill göra. Det kan vara en promenad så att jag kommer ut om det är vackert väder eller att vi går och handlar i en affär.

Vill att politikerna lyssnar

Den här torsdagen är det en gammal kollega från hennes egen tid inom hemtjänsten så hon har valt att ta en eftermiddagsfika och prata i stället för att gå ut. På soffbordet i vardagsrummet har hon dukat fram kaffe och kanelbullar.

Trots närvaron av hemtjänst­personal håller hon inte inne med sin kritik mot hur hon tycker att det fungerar i dag.

– Jag kan inte hålla tyst, säger hon. Jag är aktiv i flera olika grupper på nätet, bland annat Omsorgs­kampen (föreningen som startades av vårdbiträdet Pia Andersson för att uppmärksamma brister inom äldreomsorgen, reds anm) och jag skriver till politikerna här i Landskrona och protesterar.

– Jag vill att politikerna och tjänstemännen ska lyssna på oss äldre. Som det är i dag tar de ingen hänsyn till oss.

Birgit är noga med att betona att det inte är personalens fel att hemtjänsten försämrats.

– Mitt under coronapandemin här i Landskrona införde kommunen något som heter minutschema. De innebär att man räknar ut på minuten hur många minuter varje vårdtagare ska ha besök av hemtjänsten. Vansinnigt!

– Tänk att man får minut- och detaljstyra människor. Både vi som behöver hjälp och de som ska jobba med det. Tänk dig att personalen har 15–20 besök på ett arbetspass, dag som kväll. Det kan inte bli mycket kvalitet av det.

Det hon tycker är mest ­skrämmande är hur kvalitén på hemtjänsten försämrats de senaste decennierna.

– Jag jobbade själv inom hemtjänst och på äldreboende i 20 år och min mor bodde på ett äldre­boende i Helsingborg i tio år så en del erfarenhet har jag. Dessutom pratar jag med personalen jag möter i dag, framför allt de jag tidigare arbetat tillsammans med, säger Birgit och fortsätter.

– En 45-årig man som kom hit berättade att han duschat fem personer under samma arbetspass, såväl män som kvinnor. Jag hoppas att jag aldrig blir så sjuk att jag behöver hjälp att duscha. Jag dör hellre än blir duschad av en man. Det hade varit kränkande.

Ny personal hela tiden

Birgit har själv varit beroende av hemtjänst sedan 2001. Det började med att hon drabbades av ­korallnjursten och fick neuropatisk smärta. Det blev så illa att hon tvingades sluta arbeta och bli sjukpensionär, som det hette på den tiden.

– Jag var inte mer än 50 år när jag blev sjuk, berättar hon. Jag försökte komma tillbaka till arbets­livet, var sjukskriven till och från under tre år, men till slut gick det inte längre.

Med åren har hon blivit mer och mer beroende av hjälp och när inte anhöriga har kunnat ställa upp har hon fått vända sig till kommunen.

– I dag är jag berättigad till hemtjänst i två timmar och fem minuter i veckan. Förutom timmarna på torsdagarna kommer de på tisdagar och hjälper mig med enklare saker som att gå ut med soporna.

Tvätt får hon hjälp med via ett bolag som kommunen anlitar och maten beställer hon själv via ett lokalt företag.

– För den hemtjänst jag får betal­ar jag högsta avgiften 2 650 kronor i månaden. Det är mycket, men å andra sidan betalar jag inte mer om jag behöver fler timmar i veckan.

Det hon skulle önska sig är att det är samma personal som kommer hem till henne varje vecka.

– Det var bättre tidigare, men sedan de införde minutschemat kommer det nya hela tiden. Det tokiga är att kommunen införde det nya schemat mitt under corona­pandemin. Då vi äldre och sjuka enligt Folkhälsomyndigheten ­absolut inte skulle träffa så mycket okända människor.

Birgit kan se det från personalens synvinkel också.

– De har inte en chans att lära känna vårdtagarna. Och det kvittar om de klagar. De får inget gehör för sina synpunkter.

– Sommartid är det mycket vikarier och ibland kommer det ­personal som knappt kan svenska. Det är tråkigt både för dem och för oss vårdtagare när vi inte kan göra oss förstådda.

Birgit har till och med mött personal från hemtjänsten som inte hälsat på henne när de kommer och knappt sagt ett ord.

– Så ska det inte få gå till, säger hon.

Artikeln är en del av Allas granskning Hemtjänsthaveriet. Nya delar i granskningen publiceras varje dag på allas.se med start 15 april till och med 21 april.