Missnöjd med hemtjänsten – hit vänder du dig

Experten: "Djur har bättre skydd än äldre i Sverige"

Många som inte är nöjda med sin hemtjänst klagar inte. Det vet vi från kontakter med ett stort antal omsorgstagare och genom att ha följt grupper som ”drabbad av hemtjänsten” i sociala medier. Men få klagar. Flera uttrycker rädsla för att bli straffade, genom att hemtjänsten fungerar ännu sämre ifall de klagar.

Det är inte så konstigt – för den som omsorgstagaren hänvisas till för att klaga är enhetschefen, som leder den dagliga verksamheten. Hon eller han har ofta inte vårdutbildning utan akademisk utbildning till socionom, plus kunskap om äldreomsorg och socialtjänstlagarna, och har personalansvar och ekonomiskt ansvar.

Om du inte får gehör hos enhetschefen så kan du i nästa steg vända dig till den förvaltning på kommunen som ansvarar för äldreomsorgen, oftast socialnämnden. I tredje är du hänvisad till ansvariga politiker i kommunen.

Det är dessa som, enligt Ivo, inspektionen för vård och omsorg, är ytterst ansvariga för kvaliteten på hemtjänsten.

Biståndshandläggarens beslut kan överklagas

Ett fåtal kommuner har en äldreombudsman, bland dem Uppsala Norrtälje, Håbo och Stockholm och ett par har äldrelots eller seniorlots, som Borgholm och Mörbylånga på Öland.

Äldreombudsmannnen arbetar strategiskt för att stärka äldre personers rättigheter, inflytande och levnadsvillkor inom en kommuns verksamheter, men handlägger inte enskilda klagomål, och har ingen beslutsrätt eller tillsynsrätt.

Om du inte är nöjd med ett beslut som din biståndshandläggaren har fattat om den hjälp du ska få så kan du överklaga beslutet. Det ska ske skriftligt och skickas till socialnämnden i kommunen inom tre veckor efter att du fått ditt beslut.

Du ska beskriva vilket beslut du är missnöjd med, vilken ändring du vill se och varför, och gärna skicka med intyg eller utdrag som styrker dina önskemål.

Socialnämnden går igenom din överklagan för att se om beslutet ska omprövas.

Får du inte rätt i kommunen så är nästa steg Förvaltningsrätten, som är den domstol som prövar bland annat socialtjänstens beslut. Förvaltningsrätten kan antingen besluta att kommunen hade rätt från början, och beslutet kvarstår, eller att kommunen har gjort fel och då upphävs beslutet – men förvaltningsrätten fattar inget nytt beslut i ditt ärende.

Då är du tillbaka ruta ett och kommunen måste behandla ditt ärende igen.

Om du förlorar i förvaltningsrätten kan du gå vidare till kammarrätten och, i sista hand, till Högsta förvaltningsdomstolen.

Om du vinner över kommunen i förvaltningsrättens eller kammarrätten så har kommunen också rätt att överklaga.

För Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd – ett ärende tas bara upp om det anses viktigt och kan ge en framtida vägledning om hur liknande fall ska bedömas.

Om politikerna i kommunens socialnämnd inte tar dina klagomål på allvar så kan du som enskild person eller närmast anhörig klaga till Ivo, inspektionen för vård och omsorg.

Hos Ivo registreras klagomål från enskilda – men dessa utreds bara i mån av tid och efter hård prioritering. Alla klagomål utreds alltså inte, utan myndigheten bedömer varje klagomål för sig och avgör om det ska utredas. Klagomål som är äldre än två år utreds inte

Ivo arbetar på uppdrag av regering och riksdag – och i det uppdraget ingår inte att vara garant för kvaliteten i omsorgen.

– Ivos uppdrag är att genom att utöva tillsyn och visa på brister och med våra medel se till att det blir bättre, vilket vi också gör, säger Lars Rahm som är enhetschef på Ivo. Men Ivo kan inte stå garant för att det ska vara en god kvalitet där ute. Det är den kommunala nämnden med folkvalda politiker som har ett ytterst ansvar för att säkerställa att kommuninvånare får en god och säker omsorg.

Rätt till "skäliga levnadsförhållanden"

För omsorgen om våra sköra äldre saknas en övergripande rättighetslagstiftning, likt den som andra sköra grupper i samhället har.

Barn har skydd enligt Barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag. Barnets rättigheter är även inarbetade i Föräldrabalken, Socialtjänstlagen, Skollagen och Utlänningslagen.

Barnombudsmannen är Sveriges barnrättsmyndighet och arbetar för barns rättigheter, med uppdrag att bevaka att barnkonventionen efterlevs.

Djur, både husdjur och lantbruksdjur, skyddas i djurskyddslagen som Jordbruksverket har övergripande ansvar för att se till att den efterlevs. Länsstyrelsen kan göra oanmälda besök i djurstallar, utfärda djurförbud och stänga djurstallar, allt enligt djurrättslagen.

Motsvarande rättighets- och skyddslag finns inte för våra äldre. I socialtjänstlagen som trädde i kraft i år specificeras att "den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna".

– Varken den tidigare eller den nya socialtjänstlagen är en rättighetslagstiftning, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik, läran om äldres sjukdomar med medicinsk specialisering på att utreda, behandla och rehabilitera sköra äldre patienter.

– Tanken var att den ny socialtjänstlagen som kom 2025 skulle ge gamla människor större rättigheter, men tyvärr blev den fortsatt en ”ramlag”. Det innebär att kommunerna i praktiken alltid kan fatta vilket beslut som helst med bl.a hänvisning till ekonomiska begränsningar.

Ivo är den myndighet som delar ut och kan dra in tillstånd för företag att bedriva hemtjänst, men målet för Ivos utredningar är att ta reda på var omsorgen brustit i sina rutiner, för att organisationerna ska lära sig av misstagen så att de inte upprepas – inte att garantera kvaliteten på omsorgen poängterar Lars Rahm.

– Vi ska utöva tillsyn, vilket vi gör. Vi har i uppdrag att genom tillsyn visa på brister och med våra medel se till att det blir bättre. Det är vårt uppdrag, men ytterst är det den kommunala nämnden, de folkvalda politikerna, som har ansvar för att säkerställa att deras kommuninvånare har en trygg och säker omsorg av god kvalitet.

Yngve Gustafson vet vad han anser om Ivos uppdrag:

– Ivo är tandlöst, säger han.

Kommuner bryter mot lagen

I en rapport från 2025 visade Ivo att kommunerna i hela 7 100 fall hade brutit mot socialtjänstlagen. Lagen säger att ett beslut om äldreomsorg ska verkställas inom tre månader efter att beslutet har fattats, det handlar om allt från hemtjänst till dagverksamhet, korttidsboende och särskilt boende, där den äldre har rätt till och har fått ett beslut från sitt biståndshandläggare – men kommunen inte uppfyller sina skyldigheter.

Kommunerna är skyldiga att anmäla till Ivo när de inte följer lagen om max tre månaders väntetid. De får då betala en straffavgift.

– Många kommuner har långa handläggningstider, vilket vissa kommuner verkar ha satt i system. Det innebär att man kan få vänta på ett beslut i flera månader och utan ett beslut finns det inget man kan överklaga. Vissa kommuner överklagar dessutom ofta beslut från kammarrätten vilket kan fördröja insatser med flera månader.

– Ibland kan man undra om dom hoppas att den som behöver hjälp hinner dö vilket är det billigaste alternativet för kommunen, säger Yngve Gustafson.

Artikeln är en del av Allas granskning Hemtjänsthaveriet. Nya delar i granskningen publiceras varje dag på allas.se med start 15 april till och med 21 april.