Professor Yngve Gustafson: Äldre har sämre lagskydd än djur – därför har Sverige halkat efter

Experten: "Djur har bättre skydd än äldre i Sverige"

Professorn Yngve Gustafson från Umeå blev känd för de breda massorna för tio år sedan när han gjorde tv-programmen Sveriges bästa äldreboende och Sveriges bästa hemtjänst och besitter mer kunskap än kanske någon annan om just geriatrik, alltså vård av sjukdomar som hör ihop med åldrandet.

Ändå var det slumpen som ledde honom till just äldrevård. Yngve nästan färdig tandläkare och hade ett anställningskontrakt som låg och väntade på en privatpraktik i Göteborg.

Den sommaren, 1970, tog han ett sommarjobb på långvården – och bytte spår.

– Jag upptäckte att det var mycket mer tillfredsställande att jobba med hela människan, säger Yngve, som sedan dess har vigt sitt yrkesliv till vården av äldre.

I ett helt yrkesliv och lite till, har Yngve som läkare, överläkare, forskare och professor i geriatrik både jobbat i och följt svensk äldreomsorg på nära håll. Han och gjort en bra bit över hundra forskningsrapporter – och han skräder inte orden över vad han har sett och ser i dag.

– När jag började fanns det övervakningssalar med 16 patienter i samma rum, många av dem låg i sängen hela tiden. Det var en omänskligt rationell vård.

Bristen på kunskap om demenssjukdomar gjorde att dementa då ofta hamnade på mentalsjukhus i landstingens regi.

– Många blev skadade av institutionsvården, där metoder som lobotomi användes – men nu trubbar vi av de äldre med neuroleptika istället. Det är en modern form av lobotomi, säger han.

Då hade äldreomsorgen en positiv utveckling

Under 70-talet såg han en positiv utveckling av äldrevården i takt med att de gamla mentalsjukhusen las ner och äldre flyttades över till gruppboenden i kommunal regi.

– Fram till 80-talet utvecklades äldreomsorgen. Då var det roligt att vara läkare. Jag hade en dag i veckan avsatt för att sköta ett av de större äldreboendena i Umeå kommun där föreståndarinnan också hade medicinsk utbildning. Som läkare hade jag ett helt annat ansvar och inflytande på kvaliteten för de äldre på äldreboendena, än man har i dag.

Han hade under väldigt många år jour för samtliga äldreboenden i Umeå kommun där han fortfarande bor – parallellt med jobbet som överläkare och professor.

– Det var en oerhört lärorik tid. Jag jobbade kanske 15-16 timmar ett lördagsdygn. Och älskade jobbet.

Sedan dess har han sett besparingarna komma slag i slag.

Kraftig försämring när kommunerna tog över ansvaret

Ädelreformen som trädde i kraft 1992 ledde till en kraftig försämring på de flesta områden, säger han. Kommunerna fick med den ta över hela ansvaret för vård- och omsorg om äldre som tidigare landstingen haft och skulle anställa personal upp till sjuksköterskenivå. Notan hamnade på kommunernas budget.

Men det är och var inte bara pengarna som var bekymret. Yngve pekar på bristen på kunskap:

– Kommunerna saknar helt kompetens att bedriva vård.

– Att jobba med gamla i hemtjänst är väldigt komplext, och kräver hög kompetens. Men den medicinska kompetensen inom hemtjänsten är extremt undermålig. Minst var fjärde som har hemtjänst har haft stroke, och ska ha livslång rehabilitering, men det existerar nästan inte.

Då, när kommunerna tog över ansvaret, fanns 135 000 platser på särskilda boenden – i dag är den siffran nere på 85 000. Och det ska ställas mot att antalet äldre över 80 år är nästan dubbelt så många nu som då.

– Det är en enorm underfinansiering. Det finns inte någon annan verksamhet som varit och är föremål för besparingar och nedskärningar hela tiden som just äldreomsorgen, säger Yngve Gustafson.

– 140 miljarder saknas till sjukvård och äldreomsorg. Andelen äldre som har insatser har aldrig förr varit så låg som idag.

Den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 2025 nämner inte orden ”äldre” och ”rättigheter” i samma mening.

– Eftersom det inte är en rättighetslag utan en ramlag så kan kommunerna fortsätta att göra precis som tidigare, och fatta beslut som stöder de gamla – men också som begränsar vilka insatser de får.

Han jämför med lagar om djurrättskydd som länsstyrelsen övervakar.

– Ja, djur har ju väldigt väldefinierade rättigheter. De har rätt att umgås med andra djur, rätt att vara ute och får inte lämnas ensamma särskilt många timmar.

Han tar Hovstallets hästar som exempel:

– De får frukost från klockan sex på morgonen och sista måltiden klockan nio på kvällen. De får vara ute åtminstone ett par timmar per dag och måste enligt lag få vara ute tillsammans med andra hästar.

Djur har bättre skydd än våra äldre

Djurägare som inte uppfyller kraven kan få djurförbud av länsstyrelsen och oaktsam vanvård är, även om den beror på okunskap, ett brott mot djurrättslagen och kan leda till böter eller fängelse i upp till två år.

Yngve Gustafson igen:

– Vi har en lagstiftning som reglerar hur man får sköta djur och en myndighet som tar emot anmälningar, inspekterar och kan åtala och utdöma både bötesstraff och fängelsestraff för vanvård av djur. Men vi har ju haft massor av fall av extremt allvarlig vanvård i svensk äldreomsorg under många år och jag vet nästan inte något exempel på där någon har blivit fråntagen rätten att bedriva äldreomsorg.

Nu står vi inför det som många kallar ett haveri i hemtjänsten – vad anser du behöver göras för att vända utvecklingen?

– Viktigast för att vi ska en bra fungerande hemtjänst är personalen. Det måste vara bra att jobba där, och de måste ha förutsättningar för göra ett bra jobb.

Han är djupt kritisk mot både scheman med delade turer och minutstyrningen inom hemtjänsten:

– Det är ett av finaste jobb man kan ha, och en utsatt situation även för personalen. Det har blivit oerhört mycket tuffare med minutregistreringar som mäter hur mycket tid man får lägga på varje moment.

– Men bara under den tiden vi spelade in tv-serierna såg vi hur många gick in i väggen. De drabbades av samvetsstress för att det inte hade förutsättningar att göra ett bra jobb. Det tär på personalen.

Sverige har halkat efter

I en jämförelse med andra länder sticker Sverige ut på flera håll. På sjukhem för äldre i Norge finns läkare, precis som sjukhemmen i Sverige hade förr, säger han.

– Vi har halkat efter våra nordiska grannländer. Norge har fyra gånger fler sjuksköterskor på äldreboende än vi har i Sverige. Holland har den bästa medicinska kvaliteten för vård och omsorg om äldre, där krävs fem års specialutbildning för att vara läkare på äldreboende. I Sverige finns det ingen utbildning av läkare som har ansvar för äldre.

Är du orolig för att bli äldre och behöva hemtjänst?

– I det tillstånd jag är nu så tror jag att jag skulle kunna bevaka mina rättigheter. Men om och när jag blir mer beroende, framför allt kognitivt, vilket man ofta får räkna med, eftersom åtminstone hälften av Sveriges nuvarande befolkning kommer att drabbas av demens, då känner jag definitivt en oro. Vad kommer man mötas av för kvalitet och kompetens? Kommer man mötas av någon respekt för människovärdet? Har man inte en närstående som ställer krav så är det stor risk att man blir vanvårdad.

– De stora pensionärsorganisationerna borde slå näven i bordet och ställa krav.

Artikeln är en del av Allas granskning Hemtjänsthaveriet. Nya delar i granskningen publiceras varje dag på allas.se med start 15 april till och med 21 april.