Lisa Larson släpper tigern ”Greta” – nytt samarbete med WWF
WWF och Lisa Larson samarbetade redan på 1970-talet med serien ”Utrotningshotade djur”. Mellan 1975 och 1981 släpptes en art per år.
Satsningen hade fokus på nordiska djur.
Dessa var lodjur, kungsörn, säl, visent, igelkott, utter och pilgrimsfalk.
Figurerna har vuxit i popularitet sedan dess, precis som allt annat som Lisa Larson lagt sin hand på. Särskilt eftertraktad är igelkotten som kan gå för upp mot 10 000 kronor på auktionssajterna.
Nu återupptar WWF och Lisa Larson samarbetet – med ny keramiktiger.
Den har tillverkats och målats för hand på Keramikstudion i Gustavsberg och kommer att säljas i Arkets butiker från den 1 februari 2022 till årets slut.
Tigern kommer också säljas i flera andra europeiska länder via Arket och i Japan, där Lisa Larson uppnått nära kultstatus.
I Sverige är priset satt till 1500 kr och för varje såld tiger donerar Arket och Lisa Larson 300 kr till WWF:s tigerarbete i Indien.
– Naturen och vilda djur ligger mig mycket varmt om hjärtat. Jag är glad att kunna vara med och uppmärksamma den hotade arten tigern med min nya keramikfigur, som jag kallar Greta. Under min livstid har detta vackra djur minskat dramatiskt i antal och jag vill vara med och bidra till WWFs arbete för tigrarna, säger Lisa Larson i ett pressmeddelande.
Därför blir det en tiger
Den 1 februari börjar tigerns år enligt den kinesiska kalendern. Något som firas stort i Kina och i alla städer som har en stor kinesisk befolkning.
Men framför allt har beståndet av den vilda tigern varit på nergång under många år. Den anses vara "starkt hotad" vilket betyder att den löper stor risk att dö ut i vilt tillstånd.
WWF uppger att det fanns upp mot 100 000 vilda tigrar runt i världen för 100 år sedan. År 2010 hade antalet minskat till 3200 individer.
Men år 2010 träffades ledare från 13 länder, som alla har vilda tigrar, i St Petersburg och satte ett mål om att dubblera antalet fram till år 2022. Under året ska nya siffror från flera tigerländer presenteras.
Tigerpopulationen ökar i Indien, Nepal, Bhutan, Ryssland och Kina, enligt WWF. Vid senaste tigerräkningen i Indien 2018 uppskattades antalet till 2967 individer.
Se också: 5 kändisar med väldigt otippade intressen
Samtidigt kvarstår betydande hot mot tigern. Illegal jakt på tigerskinn och tigertänder pågår fortfarande. Idag finns de vilda tigrarna bara i fem procent av deras forna utbredningsområde.
Så gick det för Lisa Larsons andra djur
Lisa Larsons och WWFs nordiska serie från 1975 till 1981.
Lodjur, sårbar
I Sverige finns det idag ungefär 1 250 lodjur, på 80-talet fanns ca 700 stycken. Lodjurets tillbakagång under 1970- och 80-talen kan troligen hänföras till ett alltför hårt jakttryck, eventuellt i kombination med rävskabb. Lodjuret fredades 1991.
Kungsörn, nära hotad
Den illegala jakten av kungsörn har troligen, i viss mån, minskat i Norrlands skogsland jämfört med situationen under 1970- och början av 1980-talet. Däremot har en intensifierad jakt registrerats på flera håll längs hela den svenska fjällkedjan liksom i de fjällnära skogarna under de senaste 10–20 åren. Kungsörnen fredades 1924.
Säl, livskraftig och sårbar
Gråsäl, knubbsäl och vikare är idag livskraftiga. Knubbsälen i Östersjön är dock sårbar. Även om arbetet med att stoppa utsläppen av PCB och DDT gett resultat i form av minskade halter i sälarna och deras bytesdjur är det viktigt att fortsatt arbete sker för att än mer minska utsläppen av föroreningar till Östersjön. För att kunna leva upp till de nya miljömålen om reducerade bifångster av marina däggdjur behöver arbetet med utveckling av sälsäkra redskap intensifieras. Klimatförändringarna i kombination med ökad skyddsjakt riskerar att utrota vikaresälen i Östersjön.
Visent, utrotad
Under förhistorisk tid levde visenten i södra Sverige. Den dog ut i Sverige på 1000-talet, men finns i inhägnade djurparker i landet.
Igelkott, nära hotad
Igelkotten minskade kraftigt under 1960- och 70-talen i Sverige. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Orsakerna till det är många. Det småskaliga jordbrukslandskapets försvinnande, trafikdödlighet (33 % årligen), naturlig predation (främst från grävling), direkt dödlighet orsakad av människor, brist på övervintringsplatser, insektsgifter och klimatförändringar kopplat till problem vid övervintringen.
Utter, nära hotad.
En inventering av utter i Sverige 1975–76 antydde att situationen för uttern var ytterst allvarlig. Inventeringar utförda under 1990-talet och framåt visar dock på en återhämtning av utterbeståndet i både antal och utbredning. Idag finns ca 4 000 vuxna uttrar i Sverige.
Pilgrimsfalk, nära hotad
Pilgrimsfalken har gått från ”akut utrotningshotad” utan en enda lyckad häckning i det vilda under flera år, till att idag betecknas som ”nära hotad”. Den minskade starkt under 1950- och 60-talen på grund av ökad giftspridning inom jord- och skogsbruk. Nya fettlösliga insektsbekämpningsmedel som DDT ökade dödligheten och försvårade reproduktionen, men också illegal jakt påverkade falkarnas antal. 1965 hade antalet kända par minskat till 35. I mitten av 1970-talet fanns endast två små populationer kvar. Med effektiv naturvård har pilgrimsfalken ökat igen, och nu finns fler hundra häckande par i Sverige.
Fakta: WWF.