Livet efter fängelse: ”Jag förväntar mig inte att min dotter accepterar en tredje gång”
– Jag hade lovat henne att aldrig åka dit igen. Hennes förtroende får jag fortsätta göra mig förtjänt av.
Våren 2019 träffade jag Camilla och hennes mormor Anna första gången. Då satt Erika på Hinseberg och avtjänade ett straff för bland annat grovt vapenbrott. Vapen som hittades när polisen gick in i den lägenhet där Erika bodde med sin kille.
Som fälld för grovt brott fick hon välja mellan att avtjäna tiden på anstalten i Ystad eller på Hinseberg. Ystad hade varit närmare men hon valde Hinseberg
– Det är inte så mycket intriger där. Jag hade inte klarat av att sitta på Ystad, förklarar hon idag.
Anstalten ligger i en vacker miljö och Erika fick jobba med saker hon gillade. Helst i utelaget med kroppsarbete. Trädgårdsskötsel och snickeri till exempel. Hon gick en svetskurs och visade sig ha fallenhet för yrket.
– De sa att jag var en naturbegåvning. Jag var skitgrym.
Anna och Camilla kunde komma upp på besök. Anna har en bekant i området där de fick bo så att Camilla kunde komma in på anstalten och träffa sin mamma.
Men under största delen av straffet var mamma och dotter hänvisade till telefon. Erika kunde följa Camillas skolgång på distans och få information den vägen men det vardagliga gränssättandet låg på mormor Anna. De hade stor hjälp av organisationen BUFFF (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse) där Camilla kunde träffa andra barn som var i samma situation som henne. Där behövde hon inte tänka ut något svar om någon undrade var hennes mamma var någonstans. Alla satt i samma båt.
– Annars tror jag bara att jag berättade det för en vän i skolan, säger Camilla.
Tar tid att börja om
När Erika väl muckade från fängelset var det inte helt lätt att bara plocka upp tråden igen och låtsas som att allt var som förr. Dessutom hade hon gått upp jättemycket i vikt i fängelse och mådde skitdåligt av det.
– Det tar ju tid innan man landar och man måste knyta an igen. Det är inte samma sak på telefon, säger Erika som fick börja om från början i sin mammas lägenhet under myndigheternas vakande öga.
Hon gick punktligt till mötena med frivården och träffade terapeut på egen hand. Hon säger själv att mötena gick bra.
Men det skulle gå snett ännu en gång. Erika beskriver flera förödande händelser som inträffar slag i slag.
Först kommer det in en orosanmälan om att Camilla far illa för att hennes mamma knarkar och snor cyklar. Det, menar Erika, är befängda anklagelser. Lögner från en bekant som vill henne illa.
Men när anmälan var gjord gick det snabbt. Camilla hämtades från skolan och sattes i familjehem. Föräldrarna i hemmet hörde av sig till Erika senare samma dag, presenterade sig och berättade var dottern fanns.
Beskedet skakade Erika som hade känt att hon var på väg att få livet på rätt köl. Hon hade fixat kontrakt på en lägenhet och det var bara dagar kvar på vad som fanns kvar av det villkorliga straffet. Sedan hade hon träffat en ny kille också. En kille med en stabil tillvaro som företagare och familjefar å ena sidan men en kriminell livsstil å den andra.
Han hade hjälpt henne fixa lägenheten och Camilla hade gett klartecken.
– Hon sa ”äntligen har du träffat en normal man”.
Men hennes kille var, som det heter, ”känd av polis sedan tidigare”. De hade span på honom när han gick till Erikas lägenhet, följde efter och gjorde en husrannsakan.
De hittade droger på olika ställen i lägenheten. Bland annat 122 gram amfetamin i en plastpåse i frysen.
I förhören berättar Erikas kille att knarket i lägenheten var hans. Han säger att Erika inget visste. Sa att hade hon vetat hade hon slängt ut honom.
Men tingsrätten dömer Erika för narkotikabrott. Hon slipper fängelse och får skyddstillsyn. I det här fallet innebär det sex månaders kontraktsvård på ett behandlingshem uppåt landet. Erika vet om att hon svikit Camilla igen.
Precis som förra gången är BUFFF en brygga för familjen. De hjälper till så att Camilla kan komma upp och träffa sin mamma.
– Det jobbet de gör är enormt. De har stått vid min sida båda gångerna, säger Erika.
– Har man inte barn så är det inte så jävla illa att sitta i fängelse i Sverige. För många tror jag att det är bättre än livet på utsidan. Men det är just begränsningen, att du inte har din frihet som är straffet. Att de tar ifrån dig all bestämmanderätt.
Erika kan se att det finns mönster i hennes liv som upprepas. Frånvarande kriminella fäder till exempel. När hon blickar tillbaka på sin ungdom säger hon att ”jag var det vita fåret i släkten”.
– Jag har ju tänkt att det sociala arvet det stannar med mig, men så har jag ändå trillat dit.
Relationen till dottern har påverkats av frånvaron. Det är svårt att ställa krav på uppförande och skötsamhet på telefon från fängelse.
Hotar med att komma till skolan "fatta va pinsamt"
Samtidigt inser Erika att det bara är några år kvar tills dottern själv är vuxen. Tiden är begränsad. Men hon är inte ensam om att uppfostra sin dotter. Hon har dels mormor Anna men framförallt en familjehemsförälder där Camilla är placerad. Det är en lösning som Erika gått med på frivilligt och som alla inblandade verkar mer än nöjda med.
– Hon är ju som en gemensam förälder. Hon älskar Camilla, bryr sig och är engagerad.
Både Erika och familjehemmet får information från Camillas högstadieskola och hjälps åt att hålla henne på rätt kurs. Erika berättar att hon valde skola medan hon var på behandlingshemmet. Kriterierna var att det skulle vara en hög andel elever som gick vidare till gymnasiet och långt från saker som lockar till skolk. Köpcentrum till exempel.
– Både jag och familjehemmet är överens om att skolan ska skötas oavsett vad. Får jag veta att hon skolkar kommer jag dit och sätter mig bredvid henne i klassrummet. Fatta va pinsamt.
Idag, med två domar bakom sig, bor Erika hos sin mamma. Hon jobbar ideellt för en organisation som arbetar mot kriminalitet genom bland annat föreläsningar. Och hon kan tänka sig att åka ut till skolor och berätta sin story. Men inte i hemtrakterna för Camillas skull.
– Det är det här jag vill göra. Jag kan lämna mitt bidrag så att ungdomar inte går samma väg som jag gjorde. Man måste ju börja med förebyggande arbete, säger Erika.
– Det går inte bara att ha en avhopparverksamhet efteråt. Då är skadan redan skedd.
Fokus, säger Erika, är jobb och en egen bostad så att hon och Camilla kan bo ihop som en familj igen. Hon vill visa att hon är en kapabel mamma samtidigt som hon inser att det finns mycket att bevisa.
– Jag förväntar mig inte att hon ska acceptera en tredje gång.
Hon har fortfarande en relation med killen som polisen grep i hennes lägenhet. Det är så klart inte helt okomplicerat
– Han vill vara skötsam, jag har köpt det. Kan jag bara ge honom stabilitet så kommer allt bli bra, säger Erika.
– Jag vet att viljan finns där, sen finns det aldrig några garantier.
Erika, Anna och Camilla är fingerade namn
Kvinnor i fängelse
Enligt den senaste statistiken avtjänade ungefär 5700 personer straff på anstalt i oktober 2021. Av dem är runt 6 procent kvinnor. Genomsnittsfången är 36 år. Narkotikabrott dominerar.
Sex av landets 45 anstalter är kvinnoanstalter: Hinseberg och Ystad. Ringsjön, Ljustadalen, Sagsjön, Färingsö. Hinseberg, med 102 platser, har högst säkerhetsklass.
Av de som avslutat fängelsevistelse 2018 och övergått till frivård återföll runt 30 procent i brottslighet fram till 2021.
Källa: Kriminalvården