Luka Magnotta mördade katter och människa inför kameran

Krimfallen som skakade Sverige

Från det livsbejakande ljusa, till det destruktiva mörka. Från gulliga kattungar, till filmer på de mest avskyvärda övergrepp. Internet är så stort att det rymmer alla mänskliga böjelser.

Samtidigt är den virtuella världen ett sätt att distansera sig från den riktiga, ett sätt att ta del av verkligheten på avstånd, genom en skärm.

I fallet med Luka Magnotta, 37, går de världarna ihop.

Allting börjar i december 2010. En film med titeln ”1 guy 2 kittens” publiceras på nätet. Klippet visar en okänd man i grön luvtröja som lägger två kattungar i plastpåsar och suger ut luften med en dammsugare. Den som orkar se kan följa kattungarnas dödskamp till tonerna av John Lennon-låten Happy Xmas (War Is Over).

Klippet väcker avsky och vrede. Av kommentarerna på videon att döma önskar många att kattplågaren ska brinna i helvetet eller värre.

Ganska snart har den glödande vreden kanaliserats i Facebook-gruppen ”Find the vacuumer Kitten Killer for great justice”, där medlemmarna tar sig an uppgiften att hitta mannen i den gröna tröjan.

Tusentals personer vill vara med att hjälpa

Nu börjar hemmafruar i Kentucky, butiksägare i Texas och en ekonom i Australien med ukrainska rötter att söka. Teorier kastas fram i forumet och varje liten ruta av bilderna analyseras.

Fritidsdetektiverna har ett starkt mål och en stark mening. Någon konstaterar att överkastet med en varg på som syns i filmen endast säljs i Nordamerika. En annan hittar dammsugarens modell, fabrikat och ursprung.

Bredden i gruppen ger många nya uppslag och ingångar.

– Det var fascinerande. Folk snappade upp grejer som jag inte ens tänkt på, säger signaturen Baudi Moovan, som anslöt till gruppen från hemmet i Las Vegas, till tidningen Rolling Stone.

Den gemensamma vreden gör att tusentals medlemmar ansluter. Nu ynglar den stora gruppen av sig i en mindre och dold grupp där de vassaste skrivbordsdetektiverna samlas, bland andra Baudi Moovan och John Greene. De är vanliga knegare på dagen och hängivna nätdetektiver på fritiden.

Ledtrådarna pekade på Luka Magnotta

Tipsen kommer i en strid ström, men genombrottet låter vänta på sig. Ett anonymt mejl till en av administratörerna öppnar nya spår:

”Namnet på dammsugarmördaren ni letar efter är Luka Magnotta.”

En sökning på namnet ger lovande utdelning. Det dräller av bilder och information om Magnotta – en finlemmad yngling med markerade käkben som poserar ensam i glittriga miljöer: Luka vid Eiffeltornet, Luka bakom ratten på en sportbil, Luka i en bubbelpool.

Av bilderna att döma lever Luka ett glammigt jetset-liv. Fåfäng och framgångsrik. Annan information berättar att Luka varit ihop med Madonna och Michael Jackson. Det antyds också att Luka kan vara kusin till den döde skådespelaren River Phoenix.

Överväldigade av allt detta undrar privatspanarna om Luka verkligen är en riktig person och inte bara fejk.

– Det fanns stunder när jag och Baudi bara undrade ”drömmer vi, är det här på riktigt”, säger John Green till Rolling Stone.

Men de hade ett namn och ett ansikte och kunde slå fast att Luka var kanadensare. Han hade blivit intervjuad av Toronto Sun några år tidigare. Anledningen var att han sa sig bli trakasserad. Trakasserierna gick ut på att Luka var ihop med en känd seriemördare som hindrade honom i hans modellkarriär.

Som så många andra uppgifter om glittriga Luka så verkade källan vara Magnotta själv.

Internetjägarna börjar ana att mannen de är ute efter skriker efter uppmärksamhet genom att bryta mot en oskriven regel: man jävlas absolut inte och under några omständigheter med katter. Filmen ”1 boy 2 kittens” kunde vara ett sjukt sätt att få berömmelse.

Green och Moovan går igenom Magnottas bilder för att få fler ledtrådar. En bild från en balkong med Luka i förgrunden och en bensinmack i bakgrunden identifieras via Google maps och ger en hemadress i Toronto.

Nu har gruppen vittring på gärningsmannen bakom videon. Moovan och Green tar kontakt med en djurrättsorganisation (SPCA) i Kanada och lämnar över allt material de har om Magnotta. SPCA tar i sin tur kontakt med polisen.

Det har blivit januari 2011 när polisen knackar på i den utpekade lägenheten. Besöket blir en besvikelse. Magnotta är utflyttad sedan två år tillbaka och har inte lämnat någon ny adress.

Nya filmer läggs upp

Narcissism och grymhet mot djur ingår i den stereotypa bilden av en seriemördares uppväxt. Luka Magnotta uppfyller alla kriterier och jägarna fruktar att han ska gå från att döda djur till att mörda människor.

I december 2011 postas två nya anonyma filmer. En där en pytonorm matas med en kattunge, en annan där en kattunge dränks i ett badkar. Allt talar för att Luka ligger bakom.

Facebook-gruppen tar upp jakten med förnyad intensitet och lyckas, genom en postad bild, spåra Luka till London. Där kan reportern Alex West lokalisera honom och får en kort intervju.

Magnotta nekar till allt men ger ett bestående intryck.

– Han är utan tvekan en av de mest störda och oroväckande individerna jag har träffat, kommenterar West efteråt.

Några dagar senare får West ett mejl från signaturen John Kilbride (namnet på ett barn som mördades på 1960-talet) vilket förstärker olustkänslorna.

”När du har dödat, och känt smaken av blod, går det inte att sluta. Lusten att fortsätta är för stark för att lägga av.”

”Kilbride” fortsätter att berätta att han har planer på en ny film och att det är dags att gå från kattungar till människor.

Privatspanarna bakom tangentborden fruktar att liv är i fara om Magnotta förblir på fri fot. De letar febrilt efter nya uppdateringar och bilder som kan berätta var han är.

En vårlik bild från en viss trappa leder dem till Montréal. Men polisen är avvaktande till deras uppgifter. Det handlar trots allt bara om kattungar som strukit med. Och de vet inte var i Montréal som Magnotta håller till.

Ett skräckfynd – en styckad kropp

I maj 2012 kommer filmen som djurvännerna har fruktat. Den laddas upp under namnet ”1 Lunatic 1 icepick” och får miljontals visningar. Nu är det en människa som mördas inför kameran till tonerna av New Orders-låten True Faith. John Green tar omgående kontakt med polis i bland annat Toronto för att vädra sina misstankar – men får ingen respons.

Några dagar senare upptäcker boende på Decarie Boulevard i Montréal en illaluktande resväska bland soporna. Inuti ligger torson från en man. Samtidigt har kroppsdelar skickats till skolor i Vancouver och till de två politiska högkvarteren.

Medierna rapporterar om skräckfynden och snart klarnar bilden.

Övervakningsbilder från huset på Decarie Boulevard visar hur Luka Magnotta kommer dit tillsammans med den kinesiske datastudenten Lin Jun.

De hade träffats via en kontaktannons på en dejting-sida. Senare syns Magnotta stå framför spegeln i vestibulen och fixa med håret. Då har han Lin Juns tröja på sig.

De tekniska undersökningarna visar att det är den kinesiske studenten som mördats och att det skett i Magnottas lägenhet. Men mördaren har flytt landet.

Han blir internationellt efterlyst och syns till i Paris. I internationell press kallas han bland annat för ”Slaktaren från Montréal” och ”Canadian Psycho”.

Nu är han världskänd.

Greps i Berlin – dömdes till livstids fängelse

En dryg vecka senare kommer en sminkad kille i solglasögon in på ett internetkafé i Berlin. Mannen bakom disken, Kadir Anlayisli, tycker att det är något bekant över killen men kan inte riktigt placera honom.

När han tjuvkikar över axeln ser Kadir att den nye kunden betar av artiklar om mördaren från Montréal på sin dator. Nu vet Kadir var han sett honom förr.

Kadir Anlayisli hejdar en polisbil utanför och de griper mördaren, utan något rabalder.

I rättegången hävdar försvaret att Magnotta inte varit vid sina sinnens fulla bruk vid mordet. I december 2014 meddelar juryn domen: livstids fängelse för bland annat mordet på Lin Jun och brott mot griftefriden.

Lin Juns pappa sitter med under hela rättegången. I samband med domen läser familjens advokat upp ett uttalande: ”På bara en natt har vi förlorat hopp för en livstid, vår framtid och delar av vårt förflutna … Mordet har inte bara berövat oss Lin Jun, utan också vår möjlighet att tänka på och prata om honom utan att känna smärta och skam.”

I Netflix-dokumentären Don't f**k with cats berättar Baudi Moovan och John Green om sitt arbete i Facebook-gruppen.

– Jag brottas fortfarande med frågan om vi gjorde tillräckligt mycket för att hindra Luka? Skulle jag ha gjort mer? säger John Green till Oxygen.com.