Han var bara 21 år och hade knappt varit utanför Boden när han åkte till brinnande inbördeskrig i Demokratiska republiken Kongo. I dag, under FN-dagen, är Pontus Billenman extra stolt över sin blå basker.
5 saker om Malala du inte visste
Det var äventyret som lockade när Pontus Billenman, i dag
43, från Boden blev heltidsanställd soldat efter lumpen. Hela tiden hade han
siktet inställt på att göra en utlandsmission för FN.
Drömmen blev uppfylld 2003 när han först åkte på en så
kallad ”för-rek”, en rekognoscering, i ett av världens fattigaste länder, Demokratiska
republiken Kongo, och blev kvar i åtta månader.
22 år har passerat men minnet av när de landade i staden
Kindu är starkt. Svenska soldater skulle sköta flygplatsen, som en del
av FN:s fredsbevarande uppdrag.
– Vi hade blivit varnade innan att Goma-gerillan bar
gummistövlar och det första som hände när vi landade var att vi möttes av en
massa beväpnade män med gummistövlar. Man visste inte om de skulle skjuta oss
eller inte.
Soldater ur Goma-gerillan, eller Rally for Congolese Democracy–Goma, som de egentligen heter.Foto: Pontus Billenman
Mötet gick bra, men sedan kom nästa motgång – de svenska
soldaterna hade ingenstans att bo.
– FN hade sagt att de skulle bygga en camp till
oss, men när vi väl kom på plats fanns det bara en grushög. Vi fick bo hos
sydafrikanska förbanden i deras UN Guest House, som ett hotell för officerare. Vi
fick bo där tills vi hade fått ordning på campen.
Aerobicspass på Camp Hammarskjöld i Kindu, där Pontus var placerad. I bakgrunden syns barackerna soldaterna bodde i.Foto: TT
Blev svårt sjuk
När lägret, som fick namnet Camp Hammarskjöld, väl var klar bestod den av uppradade baracker. I
varje barack bodde fem–sex soldater. Sängarna hade myggnät för att skydda från
myggburna sjukdomar, giftiga spindlar och ormar. Ändå blev Pontus sjuk i
malaria under vistelsen. Han drabbades också av amöbor i magen och körtelfeber
som ledde till ansiktsförlamning.
– Jag har aldrig varit så sjuk i hela mitt liv,
säger han.
Mamma var jätteorolig och rädd att jag skulle dö
Vad tyckte din familj om att du åkte?
– Jag kommer bara ihåg vad mamma sa: ”Det här är
ett beslut du måste ta själv, jag kommer inte att lägga mig i det beslutet”. Det
tyckte jag var jättejobbigt. Jag var bara 20 år när jag fick beskedet om att
jag skulle åka, och 21 när jag åkte. Jag var van vid att mamma bestämde, säger
han och fortsätter:
– Mamma var jätteorolig och rädd att jag skulle
dö. Kongo är ju ett av världens stökigaste länder.
FN:s generalsekreterare mellan åren 1953-1961, Dag Hammarskjöld, gav namn till svenskarnas läger i Demokratiska republiken Kongo.Foto: TT
Innan truppen åkte ner fick de träffa en präst och prata om livet
och det värsta scenariot: döden. De fick skriva testamenten och planera sina
begravningar.
82 svenska soldater har avlidit under tjänstgöring i
utlandet sedan 1956, enligt Försvarsmaktens siffror. 16 av dem dödades i strid.
Pontus Billenman
Ålder: 43 år.
Familj: Fru och två barn.
Gör: Vice vd för ett utbildningsföretag. Tidigare anställd av Försvarsmakten och har varit på två utlandsmissioner för FN.
Just Pontus förband FK01 hamnade aldrig i strid under tiden
han var där, men för andra svenska förband var det annorlunda.
Många minns säkert även Kongokrisen i början av 1960-talet då
19 svenska militärer omkom. Dessutom kraschade FN:s generalsekreterare, svensken
Dag Hammarskjöld och hans delegation med ett flygplan i djungeln 1961. Samtliga avled. Det är
fortfarande oklart vilka orsaker som låg bakom dödskraschen men senare teorier
pekar på mord.
Dag Hammarskjöld hade varit på möte med Katangaledaren Moïse Tshombe när planet han färdades i kraschade i djungeln. Året var 1961.Sven-Gösta Johansson / TT /
Pontus var aldrig rädd för att dö, troligtvis för att han
bara var 21 år och inte mentalt mogen, menar han.
– Jag trodde att jag var odödlig.
Pontus Billenman under sin utlandsmission i Demokratiska republiken Kongo.Foto: Privat
FN-dagen betyder mycket
Det han minns mest från Kongo är den extrema fattigdomen,
men trots det var människor glada.
– De hade verkligen ingenting. Barn bodde i diken
men var superglada ändå och tacksamma för livet. Vi här hemma kan vara deppiga för
minsta motgång. De har noll och är svinglada för att de har varandra, en stark
gemenskap.
Om det skulle börja brinna skulle jag ta med mig baskern.
Vad betyder den blå basken för dig?
– Allt! Den är den enda saken jag äger som är
inlåst i en brandskyddad säkerhetsbox – det och mina militära medaljer. Det är
det enda materiella jag tycker är värt något. Om det skulle börja brinna skulle
jag ta med mig den.
Den blå baskern är Pontus Billenmans käraste ägodel.Foto: Privat
Vad känner du inför FN-dagen?
– Jag blir stolt och vill ha på mig basken när jag
går på stan. Jag tycker att FN är det finaste vi har!
Efter Pontus åtta månader i Demokratiska republiken Kongo var
han på ännu en utlandsmission, i Liberia, där han blev kvar i sju månader. Han
fortsatte som anställd inom Försvarsmakten fram till för ett år sedan.
Har du haft användning för någonting som du har lärt dig
under missionerna?
– Ja, att världen inte alltid är som vi svenskar
tror att den är. Vi tror att Sverige är facit på allt medan Sverige egentligen
är ett pytteland. Det finns så mycket mer. Jag fick perspektiv på ett sätt som
en pojke på 21 år från Boden inte hade.
FN-dagen
FN-dagen firas den 24 oktober varje år.
Dagen markerar att FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober
1945.
Syftet är att uppmärksamma FN:s arbete för fred, mänskliga
rättigheter och utveckling i världen.
Den blå flaggan med FN:s emblem används ofta vid firandet
som en symbol för enighet och globalt samarbete.