Privatekonomen: Ekonomiskt våld drabbar nästan bara kvinnor

Privatekonom Annika Creutzer sitter i en soffa och berättar om ekonomiskt våld.
Pengar tillhör sånt som par ofta är oense om. Men det är när den ena tar makten över den andra med ekonomiska medel som obalansen går över i ekonomiskt våld.
– Det kan handla om allt ifrån att han ifrågasätter hennes inköp och kontrollerar kvitton till att hela hennes lön sätts in på hans konto, säger privatekonomen Annika Creutzer.

Att ta makten över någon med ekonomiska medel är själva definitionen av ekonomiskt våld. Konsekvensen för den drabbade blir en maktlöshet som gör det svårt att lämna förhållandet.

Ekonomi och pengar brukar toppa listan över sådant som par ofta grälar om. Att ha olika syn på ekonomi är inget ovanligt och de flesta hittar en rättvis fördelningsmodell som fungerar. Men när de ena i förhållandet tar makten över den andra med ekonomiska medel glider det över i ekonomiskt våld – och det är oftast kvinnor som drabbas. Privatekonomen Annika Creutzer förklarar:

— Ekonomiskt våld behöver inte hänga ihop med annat våld i nära relationer, men är ändå ett sätt att med ekonomiska medel låsa in sin partner, vilket resulterar i en känsla av vanmakt. Det är en glidande skala som kan handla om allt ifrån att han ifrågasätter hennes inköp och kontrollerar kvitton till att hela hennes lön sätts in på hans konto. Han fördelar sedan pengarna och ger henne en ”fickpeng”. Då är kontrollen total.

Ekonomiskt våld vanligare än vi tror

Man kan tycka att de flesta kvinnor idag tycker det är självklart att ha en egen ekonomi och ha full koll på den. Att ingen skulle gå med på att få tilldelat sig fickpeng.

— Det är tyvärr vanligare än man tror och förekommer i alla samhällsklasser och kulturer, även om det är vanligare i förhållanden där mannen traditionellt ses som familjens överhuvud. Ofta rullar det bara på. Det här med pengar är laddat och svårt att prata om och om hon protesterar så anklagas hon för att bara tänka på pengar, att vara girig. Hon får kanske höra att hon inte ska klaga, hon har ju allt hon behöver, säger Annika Creutzer och tillägger att det ofta kan börja med elaka pikar om inköp för att senare övergå i ett maktövertagande där han styr den gemensamma ekonomin.

Att kvinnor går med på detta har delvis i grunden att göra med ett dåligt självförtroende

Familjejuristen: Så fungerar arv och testamente

— Att kvinnor går med på detta har delvis i grunden att göra med ett dåligt självförtroende vad gäller matte och ekonomi, något som formas tidigt. När man är nyförälskad är det då enkelt att överlåta det där med ekonomin till maken/sambon. Han har koll och hon slipper bekymra sig. "Och man måste ju kunna lita på varandra... ". Men den inställningen kan få ödesdigra konsekvenser om man inte ser upp.

Varningssignaler

Annika Creutzer menar att ett vanligt scenario är att kvinnan med sin ofta lägre lön står för inköp av mat och småköp, medan mannen sköter räkningar, större investeringar och har ett eget sparkonto som bara är hans. Hennes insyn i hur han fördelar sin lön blir obefintlig. Om hon ber honom bidra mer till barn och hushåll kan han avfärda henne med att han har en massa andra utgifter att betala.

— I det läget biter många ihop och orkar inte tjata. Man har gemensamma barn, lån och annat som gör det svårt att hävda sin rätt. Man kör bara på, trots att det egna ekonomiska utrymmet begränsas.

Annika Creutzer är privatekonom och ger här tips för kvinnor som vill undvika att drabbas av ekonomiskt våld.
”Det är jätteviktigt att ha ett eget sparande så att man har råd att skilja sig!”, säger Annika Creutzer.

Varningssignaler att vara uppmärksam på är om man känner att man måste gömma och smussla med kvitton, att man inte vågar visa vad man köpt för att undgå anklagelser för slöseri.

Andra varningstecken är om maken vill att kvinnan sätter in hela sin lön på hans konto; hon får en slant till egna utgifter – och om pengarna tryter måste hon gå till honom och be om mer. Då blir hennes ekonomiska handlingsutrymme obefintligt.

Varningsklockorna bör också dåna om han plötsligt presenterar ett dokument som hon ska skriva på: En borgensförbindelse, lånehandlingar eller ett äktenskapsförord. Vill det sig riktigt illa står hon där en dag med hans skulder som ska betalas och inga egna pengar.

Annika minns ett samtal hon fick från en blivande brud.

— Hon berättade att det var en vecka kvar till bröllopet. Allt var klart, kyrkan och festen bokad. Då skickades hon till en advokat som la fram ett äktenskapsförord. Brudgummen ville att hon skulle skriva på, vilket innebar att hon inte skulle få någonting vid en skilsmässa. Hon frågade mig hur hon skulle göra, om hon skulle skriva på. Jag tog ett djupt andetag och sa ”Jag tycker inte att du ska gifta dig med honom”.

Annika skakar uppgivet på huvudet.

— Så fruktansvärt fult att ligga i bakhåll och sedan presentera detta bara dagar innan bröllopet. Jag vet inte hur det gick. Men det där var ingen bra början på ett äktenskap. Det är jätteviktigt att aldrig skriva på några papper utan att först ta reda på vad det innebär för en själv vid en eventuell skilsmässa.

Förekommer även efter skilsmässa

Att det oftare är kvinnor som hamnar i ett ekonomiskt underläge beror på att kvinnor generellt tjänar mindre, de är hemma längre med barnen och är de som obetalt tar hand om skröpliga föräldrar eller barn med funktionsnedsättningar.

Det är förknippat med mycket skam att erkänna att maken styr över ekonomin, man känner sig dum som inte har bättre koll

Enligt äktenskapsbalken ska äkta makar ha likvärdig levnadsstandard – men i verkligheten har mannen ofta möjlighet att se om sitt hus med pensionssparande och annat medan kvinnan släpar efter ekonomiskt. Vid en skilsmässa talar fakta sitt tydliga språk; det är oftare mannen som har råd att köpa ut henne från det gemensamma boendet medan hon får flytta till något enklare och får kämpa med ekonomin.

— Ekonomiskt våld förekommer inte bara inom äktenskapet utan även efter en skilsmässa. Det kan handla om att hon får betala nästan allt för de gemensamma barnen och om hon ber honom ta vissa kostnader anklagas hon för att utnyttja honom. Hon orkar inte bråka utan betalar, för barnens skull.

Ett annat vanligt scenario som indirekt leder till ekonomiskt våld är när kvinnan oavlönad jobbar i familjeföretaget och på så vis varken har pensionssparande eller egna pengar.

Varningssignaler på ekonomiskt våld

  • Du känner att du måste gömma kvitton för att slippa anklagelser.
  • Du möts av elaka pikar för inköp du gjort, du kritiseras för att vara slösaktig.
  • Han övervakar dina inköp och visar kontrollbehov.
  • Han säger att du inte har sinne för ekonomi, att du är okunnig, att han har bättre koll. • Han vill att du för över din lön till hans konto.
  • Han presenterar dokument som han vill att du skriver på. Låne/borgenshandlingar eller äktenskapsförord.

— Det lindas in i att företaget är ”vårt” projekt, att man jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Men bara maken tar ut lön. På så vis styr han över henne och hennes framtida möjligheter till en egen ekonomi, konstaterar Annika.

En annan variant är när han har en hög tjänst med hög lön och får erbjudande om jobb utomlands. Hon lämnar sitt jobb för att följa med, vilket resulterar i noll pensionspoäng och ingen egen ekonomi. Hon sköter markservicen och han drar in pengarna. Om det sedan blir skilsmässa är hennes läge uselt – om han inte pensionssparat åt henne eller på andra sätt kompenserat för hennes inkomstbortfall.

Annika Creutzer menar att det här gör det svårare för kvinnor att skilja sig, även om statistik visar att allt fler kvinnor över 65 nu tar steget och skiljer sig.

— Idag har kvinnor i pensionsåldern en bättre ekonomi med tjänstepension och många har haft ett eget sparande och kunnat se om sitt hus. Det gör att de faktiskt klarar sig utan en make. Det är jätteviktigt att ha ett eget sparande så att man har råd att skilja sig!

Förknippat med stor skam

Hon pekar på skam och status som två faktorer som kan leda till att man stannar kvar i ett förhållande präglat av ekonomiskt våld. Det är ett våld som ju inte syns utanpå, men som orsakar mycket lidande och utgör en stark psykisk press.

— Det är förknippat med mycket skam att erkänna att maken styr över ekonomin, man känner sig dum som inte har bättre koll. Omgivningen kan ha svårt att förstå vad man pratar om; utåt sett lever man ett lyckat liv. För möjligheten att få leva i ett högstatusförhållande med en rik man kanske man väljer att skriva på ett äktenskapsförord. Det är ett köpslående där hon är den stora förloraren, säger Annika.

Hur gör man för att undvika att drabbas av ekonomiskt våld?

— Genom att tidigt i förhållandet prata om ekonomi och fördelning av kostnader. Att prata pengar är ofta känsligt, ingen vill bli anklagad för att vara girig, men det är jätteviktigt. Man ska sätta sig ner och diskutera i lugn och ro och hitta en modell som gynnar båda. Många väljer att dela alla gemensamma kostnader rakt av, men det finns andra varianter, exempelvis att man bidrar i proportion till sin lön. Viktigast är att båda har varsitt konto med egna pengar och där summan gärna är ungefär lika för båda när allt gemensamt är betalt.

Här finns hjälp om du är utsatt för ekonomiskt våld

  • Kommunen du bor har gratis skuld- och budgetrådgivning med tystnadsplikt. Dock kan väntetiden vara lång.
  • Svenska kyrkan har diakoner som kan ge råd och ekonomiskt och terapeutiskt stöd.

För den som är drabbad av ekonomiskt våld finns hjälp och stöd att få.

— De kommunala skuld- och budgetrådgivarna är jätteduktiga, det är gratis och de har tystnadsplikt. Men väntetiderna kan vara långa. Även diakoner i svenska kyrkan kan ge både ekonomiskt och terapeutiskt stöd.

Annika Creutzer understryker vikten av att inte ta ut skilsmässa i affekt. I stället ska man ta ett steg tillbaka och tänka strategiskt.

— Ligg lågt, planera, ta reda på dina rättigheter, leta information och ta hjälp av proffs. Prata med vänner och familj på din sida. Då ökar chansen att du får det du har rätt till.

Mer inspirerande innehåll från allas.se: