Schackmördarens mål: Att bli Rysslands värsta mördare

Schackmördaren Alexander Pitjusjkin i förgrunden med en vakt i bakgrunden.

Alexander Pitjusjkin, född 1974, strävade efter att mörda fler människor än den ökände seriemördaren och kannibalen Andrej Tjikatilo som dömdes för 52 mord.

Foto: AFP

På ytan var han en vanlig kille som jobbade och bodde med sin mamma och syster i en lägenhet i Moskva. Men inombords väcktes en längtan att döda och att bli Rysslands värste mördare.
– Det första mordet är som den första kärleken. Man glömmer det aldrig, sa Alexander Pitjusjkin under rättegången.

Längtan att döda väcktes tidigt hos Alexander. Sitt allra första mord begick han som 18-åring.

Och när han greps 33 år gammal hittade man vid husrannsakan ett schackbräde med en siffra skriven på 61 av de 64 rutorna. En indikation på hur många han mördat.

Jag mördade för att kunna leva, för när du mördar vill du leva. För mig är ett liv utan mord som ett liv utan mat för er.

För sin tidigare klasskamrat Mikhail Odijtsjuk berättade han 1992 att han längtade efter att döda. Han lockade med sig kamraten och föreslog att de skulle hjälpas åt att mörda. Och när Mikhail inte ville, blev han istället mördad av Alexander.

Den första rutan på schackbrädet fick en siffra.

Se också: 5 av historiens värsta kvinnliga seriemördare

Det dröjde sedan ett tag till nästa mord, men allt eftersom åren gick ökade mordtakten.

Han har berättat att han beundrade ryske seriemördaren och kannibalen Andrej Tsjikatilo som dömdes för 52 mord. Alexander ville överträffa detta monster.

Under perioden maj till och med juli 2011 mördade Alexander nio personer och de kommande fem åren ytterligare 38 personer.

Schackmördaren letade offer i parken

Alexander har en förmåga att lätt få kontakt med folk, vilket gjorde att han enkelt kunde locka till sig sina offer. Det var unga, gamla, kvinnor och män. Ibland var metoden att strypa, ibland att slå ihjäl med en hammare. Det sägs också att han puttat ner offer från en balkong. Men en sak hade de flesta av morden gemensamt, Alexander hittade offren i den 18 kvadratkilometer stora Bitsaparken i Moskva.

Alexander lärde sig parken utan och innan och hade koll på hur han snabbt kunde komma undan. Han hade också koll på kloakledningarna. Det var där han under många år kastade ner sina offer, de försvann för att aldrig mer återfinnas.

Men plötsligt bestämde sig Alexander för att sluta dölja offren. Ingen vet varför. Kanske ville han visa upp sina hemska dåd för omvärlden. Han lämnade offren öppet i parken och började sticka in olika föremål i deras krossade skallar.

Ibland en vodkaflaska, ibland en gren eller ett mordvapen. Han hade skapat en signatur och hamnade på polisens radar.

7 poddtips om verkliga mordfall: Lyssna på ”true crime”-poddar

Det är lite oklart exakt vad som fick polisen att börja misstänka just Alexander. Men efter mordet på Nikolaj Vorobjev förstod polisen att de sökte en seriemördare. Vorobjev lyckades fly, men Alexander följde efter och slog och slog tills offret dog – trots att de var nära en trafikerad gata. Polisen kunde säkra vissa tekniska spår eftersom Alexander fick lämna platsen i all hast.

Hade mördat 61 personer

Uppgifter finns också om att en mördad kvinna lämnat en lapp med Alexanders telefonnummer till sin son, innan hon skulle möta sin baneman för en promenad.

För att sonen skulle kunna nå henne om något hände.

När Alexander väl greps den 16 juni 2006 misstänktes han för 14 mord. Men det var mycket värre än så. I förhör berättade han villigt att han mördat 61 personer. Samma antal som han numrerat på sitt schackbräde.

Under rättegången sa han att han kände sig som gud när han fick bestämma vem som skulle leva och vem som skulle dö. Hans uppgift var att samla deras själar.

– Jag mördade för att kunna leva, för när du mördar vill du leva. För mig är ett liv utan mord som ett liv utan mat för er.

Han sa också att han kände sig som en far för dem han mördat:

– Jag öppnade dörren till en annan värld åt dem!

Rättspsykiatrisk undersökning visade att Alexander är frisk, men lider av antisocial och narcissistisk personlighetsstörning.

Många av offren var helt försvunna i kloakerna och därför kunde Alexander inte dömas för alla de mord han erkänt. 2007 dömdes han därför till livstids fängelse för 48 mord.