Studie visar: Dina barndomsvänner kan påverka hur mycket du tjänar
Det är första dagen i skolan. Med bägge händerna hårt greppandes runt ryggsäckens axelremmar tittar du ut över klassrummet. Vid ett av borden möter du en blick som ser ut att vara lika nervös som din. Ni ler och vinkar försiktigt. Även fast ni inte vet det nu har en lång vänskap precis inletts.
Vännerna vi hade som barn formar oss mer än vad vi kanske förstår. Enligt en ny avhandling från Stockholms universitet framkommer det att barndomens vänskaper kan påverka hur vi klarar oss ekonomiskt längre fram i livet. Även hälsan påverkas avsevärt.
Omfattande studie
Forskningen som avhandlingen bygger på är gjord i fyra delstudier som tillsammans ger en bred bild av hur ekonomi, sociala relationer och hälsa hänger ihop över livet och över generationer. Man har följt över 14 000 stockholmare från skolåren och vidare långt upp i livet.
Den första studien jämförde två svenska generationer, födda på 1920- respektive 1950-talet, och undersökte hur sambandet mellan inkomst och livslängd förändrats över tid.
Den andra studien använde data om vänskaper mellan skolbarn i Stockholm på 1950-talet för att se om sociala relationer i barndomen kan påverka individers ekonomiska och sociala position senare i livet.
Den tredje studien fokuserade på sambandet mellan ekonomiska förutsättningar i barndomen och dödlighet i vuxen ålder. Man undersökte även vilken betydelse faktorer som utbildning, kognitiv förmåga och sociala färdigheter hade i sammanhanget.
Den fjärde och sista studien undersökte hur individers psykiska hälsa i medelåldern påverkas av att klättra uppåt respektive neråt från den ekonomiska situation som deras föräldrar hade.
Resultatet – ekonomin styr
Resultatet i studien handlade till mångt och mycket om pengar.
Livslängden varierade kraftigt mellan män med höga och låga inkomster. Man såg även att utvecklingen gick till det sämre och klyftorna ökade med tiden. De rika lever längre. De män som halkade ner i inkomstnivå mellan generationer hade oftare psykiska besvär medan de som tagit ett kliv uppåt över sina föräldrars ekonomi mådde bättre. Det fanns inget tydligt samband mellan kvinnors mående och deras olika klassresor.
Man såg väldigt svaga samband mellan ekonomi i barndomen och dödlighet i vuxen ålder och menar att det inte är fattigdomen i sig som gör människor sjuka längre fram i livet utan hur den begränsade ekonomin kan påverka möjligheter i skola, arbetslivet och vardagen.
Valet av vänner avgör
Ett av studiens resultat stack ut: De barn som tillhörde de grupper i samhället med lägre inkomst men som hade en vän från en mer välbärgad familj tjänade betydligt mer som vuxen än de barn som inte hade sådana vänner.
– Inkomstmobilitet och hälsa är inte bara individuella prestationer eller utfall. De formas av de sociala världar vi växer upp i. Dessa vänskaper kan ge mer än bara sällskap. De kan exponera barn för andra ambitioner, utbildningsvägar och nätverk – och även indirekt ge tillgång till resurser via en väns familj, säger Klara Gurzo, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet till Forskning.se.
Forskarnas slutsats är tydlig – våra barndomsvänner betyder mer än vi tror. De kan öppna dörrar, skapa trygghet och lägga grunden till vilka vi blir i vuxenlivet. I ett större perspektiv kan de även bryta, eller åtminstone förmildra ojämlikheter i samhället.
