Här är våra värsta frisyrer: ”Jag gav frisören fria händer – tog tre år innan håret växte ut igen”
En dålig hårdag – finns det något värre? Du står där framför spegeln och hur du än kammar, tuperar, sätter upp och släpper ut så vill inte barret samarbeta. Ännu värre är en katastrofal klippning eller färgning där du måste vänta månader på att håret ska växa ut. Här delar Allas-redaktionen med sig av hårrelaterade trauman:
Fick gömma håret för pojkvännens föräldrar
”Min värsta frisyrhändelse var faktiskt inte hos frisören – däremot fick jag skäll av frisören efteråt... Det var en kompis till mig som skulle göra slingor i mitt ganska långa blonda hår. Det här var sent 80-tal och jag var 22. Problemet var att mina röda pigment slog igenom totalt och resultatet blev orange hårbotten och sju centimeter ut ungefär, resten var blont. Kvällen efter skulle jag träffa min dåvarande killes föräldrar och fick sätta upp håret med en snusnäsduk som täckte eländet. När jag sedan gick till frisören för att få bort det orangea var hon så himla sträng att jag aldrig mer vågat göra slingor själv.”
Cecilia Gustavsson
Alla trodde att jag var en kille
”Innan jag skulle börja första klass skulle mamma klippa mig. Mamma kan INTE klippa hår. Det skulle jämnas till lite, och lite till och lite till och vips hade jag kortare frisyr än brorsan. Och jag bar väl mest hans ärvda kläder. Fick börja första klass med ett trauma. Alla trodde jag var en kille i typ två år. Tack för den mamma!”
Tove Björnlundh
Bakvända hockey-frillan såg inte klok ut
”Jag satt hårmodell för många år sedan – och kom ut med en bakvänd hockeyfrilla. Så jag hade långt hår som täckte öronen och kort i nacken. Såg faktiskt inte klokt ut. Med mitt tunna hår bliv det som några stripiga hundöron som knappt täckte mina öron och sen superkort hår i nacken. Som bonus på oturen så var detta en fredag, jag skulle till London över helgen och hann inte rätta till katastroffrisyren, så där fick jag gå i London med hundöron och snaggad nacke. Mindre snyggt, men ändå rätt stad – för där kan man se ut hur som helst utan att någon höjer på ögonbrynet.”
Åsa Liliegren
Lärdom: Lita på frisören!
”Jag är uppväxt i en familj på fyra. Förutom mig själv består min kärnfamilj av mamma, pappa och min lillebror. Jag hade en underbar uppväxt men det var speciellt en sak jag ofta kunde grubbla över: mitt annorlunda utseende. Jag hade superblont och spikrakt hår, medan de andra tre hade det motsatta – krulligt och mörkt hår. En dag hade jag bestämt mig. Jag ville se ut som en i familjen och hade därför bokat en tid hos frisören för att i alla fall bli mörkhårig, permanenten fick vänta. Det hela var ett dåligt beslut. Jag övertalade min frisör (som absolut inte tyckte att jag skulle bli mörkhårig) att färga mitt hår mörkbrunt. Sagt och gjort. Däremot visade det sig att mitt hår har någon form av röd underton. Så ju fler dagar som gick, desto rödare blev mitt hår. Så fult! LÄRDOM: Lita på frisören! (I alla fall när du är 12 år gammal).”
Amanda Lundin
Killen såg aldrig åt mitt håll igen
”Min första permanent. Jag var 17-18 och hade tänkt mig stooora fina lockar. Det blev krulligt burr. Jag cyklade en omväg hem med mössan hårt neddragen, och tillbringade kvällen med att tvätta och försöka dra ut lockarna. Jag minns hur min pappa kom hem och sa de oförglömliga orden: ”Tar de betalt för sånt där?” Dagen därpå skulle vi ta skolfoto. Och på kvällen hoppades jag träffa en kille som jag dejtat lite. Katastrof. Han såg aldrig åt mitt håll igen. Och skolfotot - hemskt. Jag lärde mig göra inbakad fläta på mig själv och hade det varje dag tills det vuxit ut, minst ett år. Luggen plattade jag med locktången.”
Maria Torshall
Mardröm innan skolfotot!
”Jag var i elvaårsåldern och hade varit på Legoland under sommarlovet. På färjan över till Danmark såg jag en tjej i min ålder med en jättesnygg page med lugg. Väl hemma försökte jag beskriva för frisören hur jag ville ha min nya frisyr. När hon var klar insåg jag till min stora fasa att jag hade fått en kort pottfrilla – lagom till skolstart och skolfotograferingen. Åren innan jag fick tillbaka mitt långa hår igen var en mardröm. För värre än en pottfrilla är en pottfrilla på utväxt!”
Elin Samuelsson
Såg ut som prins Valiant
”En gång skulle jag slinka in hos en frissa med drop in tider för en snabb toppning. Frisören frågade hur jag ville ha det och jag svarade uppklippt. Det här var 2003 så Jennifer Aniston i Vänner var inspirationen. På något sätt missförstod frisören mig och trodde att jag sa ”avklippt”. Kom ut från salongen med någon slags superkort page à la prins Valiant. Grät och bokade tid för att sätta i extensions på vägen hem. Trauma!”
Eleonor Björch Lowe
Fick en Stig Helmer-tofs
”Jag satt hårmodell för tio år sedan och gav frisören fria händer. Kom därifrån med en högst oväntad frisyr, en Stig Helmer-tofs i bakhuvudet som dessutom var färgad i en mörkare nyans än resten av håret. Det tog tre långa år innan den lilla tofsen hade vuxit ut igen...”
Angelica Jaako Billenman
