Lästips: Videotips för din trädgård Höstträdgård Perenner Trädgårdskalender Buketter och blomsterarrangemang Växtzoner

Färga textiler naturligt – så funkar växtfärgning

12 sep, 2024
author Kerstin Holmberg
Kerstin Holmberg
Thomas Carlgren
Dahlians kronblad, morotsblasten och daggkåpan är några av växterna som ger garnet vackra nyanser. Trädgårdsmästare Kaili Maide har varit passionerad växtfärgare i över tjugo år. Hennes tips: Börja med några säkra kort och testa dig fram.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Så gör du snygga blomtryck på textilerBrand logo
Så gör du snygga blomtryck på textiler

Det första jag ser när jag kommer in i radhuset hos Kaili Maide i Järfälla utanför Stockholm, är att mitten på matbordet är fyllt med dahlior i små glasvaser. Mellan dem står tända värmeljus. Det glittrar vackert i glaset och dahliornas blommor är särskilt fina när man ser dem uppifrån.

– Jag tycker om att exponera mina dahlior så här, säger Kaili. Blommorna kommer verkligen till sin rätt. Och sedan tar jag ut dem i köket och använder kronbladen till att färga med.

Kaili är trädgårdsmästare på Bergianska trädgården i Stockholm. Hon älskar att färga garn med växter och har lärt sig massor om det genom åren. Av sitt färgade garn tillverkar hon fina kläder, band och andra textilier. Hon tar vara på ull som fårägarna annars skulle slängt och spinner garn av det. Oftast färgar hon ullen innan hon spinner den. Ibland färgar hon det färdiga garnet. Hon vet aldrig vad hon ska tillverka av garnet. Det bestämmer hon på ren inspiration när hon ser färgerna.

Dahliornas kronblad ger olika gula, beiga, bruna och orange nyanser.
Dahliornas kronblad ger olika gula, beiga, bruna och orange nyanser. Thomas Carlgren

– Jag har varit intresserad av textilt hantverk sedan jag var barn i Estland, säger Kaili.

Hon växte upp på en bondgård där. Hantverk och självhushållning var självklara delar av livet.

Annons

– Estland var en del av Sovjetunionen. Vi var tvungna att odla egna grönsaker för att klara matförsörjningen. Och vi tillverkade många saker själva. Det fanns inte så mycket att köpa på den tiden.

Växtfärg – så funkar det

Växtfärger är vattenlösliga. Därför måste garnet betas innan det färgas med växtfärg. Betmedlet fungerar som ett slags klister för färgämnena. Det vanligaste medlet är alun.

Det går att färga med de flesta växter. Men en del färger bleks snabbt. Alla växtfärger bleks lite med tiden.

Det går aldrig att säga exakt hur en växtfärg blir, det är många saker som påverkar resultatet. Till exempel väder, jord, skördetid, vatten och färgningsteknik.

Blå och röda färger är svårt att få fram genom växtfärgning. De kräver mer arbetsamma procedurer för att bli fina och hållbara.

Bäst går det att färga ull och silke. På garn med cellulosa i har färgen svårare att fästa, det gäller till exempel lin.

Fram till 1800-talet användes bara växtfärger. Men i mitten av det århundradet kom de syntetiska färgerna snabbt på bred front.

Att odla grönsaker, som bland annat innebar att rensa ogräs och ta upp potatis, ett slags ensamt tvångsarbete, var olustigt och jobbigt tyckte Kaili. Men på somrarna var hon hos sin mormor som sydde, stickade, virkade, vävde och broderade. Här lärde sig Kaili mycket och fick fria tyglar för sitt eget skapande.

När hon gått ut gymnasiet sökte hon en utbildning om prydnadsträdgårdar som inte hölls så ofta. Det var svårt att komma in på den, men Kaili lyckades. Att hon var trött på att tvångsodla grönsaker hade inte avskräckt henne från att vilja jobba med vackra växter och trädgårdsdesign.

Växtfärgning har blivit Kaili Maides stora passion. Hon använder bland annat dahliornas kronblad.
Växtfärgning har blivit Kaili Maides stora passion. Hon använder bland annat dahliornas kronblad. Thomas Carlgren

2001 tog livets vägar Kaili till Sverige. Hon gick språkkursen svenska för invandare och fick i uppdrag att intervjua någon som jobbade med det hon gjort i hemlandet. Hon tog kontakt med Bergianska trädgården i Solna. När hon kom dit blev hon själv intervjuad och fick en praktikplats som ledde till säsongsarbete och fast anställning 2004.

Annons

– Jag fick ansvaret för nyttoväxterna, säger Kaili.

Att färga naturligt

Så gick hon där bland växterna och funderade på om det fanns något mer de kunde användas till än mat och medicin. ”Att färga med” kom hon fram till och började utforska ett område som var helt okänt för henne. Hon googlade och läste alla böcker hon kom över.

– Fast min första färgning gjorde jag i Estland när jag var ungefär 16 år, säger Kaili. Jag broderade en duk på ett lakan och tyckte att resultatet blev lite blekt, så jag färgade duken med svart te.

Lusten att skapa, lära sig nya saker och lösa problem har Kaili haft så länge hon kan minnas. Det har lett till att hon systematiskt provat sig fram genom allt hon hittat om växtfärgning. Hon har lärt sig vilka växter som går att använda, när de ska plockas och hur man färgar. Och hon har gjort många egna experiment.

Det är mycket som påverkar hur färgen blir: jordarna som växterna lever i, skördetid, väder, temperatur, vatten, vilken sorts metall som grytan man färgar i är gjord av, och hur själva färgningen går till. Det går till exempel att frysa växter om man inte hinner färga allt på en gång, men då förändras färgen. Växter som skördats sent på säsongen ger svagare färg, eftersom mindre solljus och svalare temperaturen påverkar färgämnena i växterna.

Orange färg är lättare att få till, blå svårare. Det blå garnet har Kaili färgat med färgpilört som först har fermenteras.
Orange färg är lättare att få till, blå svårare. Det blå garnet har Kaili färgat med färgpilört som först har fermenteras. Thomas Carlgren

– Varje växt kan ge många olika färgnyanser. Växtfärgning är komplicerat och spännande. Kemister jag pratat med kan inte förklara vad som händer när man färgar. En japansk kemiprofessor säger att färga med växter är växtmagi. Och det stämmer verkligen att det är magi. Sen känns det bra att växtfärgning är ganska miljövänligt. Det ger inte giftigt avfall som syntetisk färgning. Det är särskilt miljösmart om man använder växter som finns i närheten. Men i stor skala och fel hanterat kan växtfärgning också̊ belasta miljön.

Annons

Växternas färgvärld är stor

Kaili hämtar en del färgväxter i naturen både i Sverige och runt sin pappas gård i Estland. I hennes radhusträdgård finns växter som gärna får ha många egenskaper, främja biologisk mångfald, vara vackra, gå̊ att äta och kunna användas till att färga med.

– Äta och färga. Det ena utesluter inte det andra, säger hon. Tomatblad ger till exempel gult och timjan beige om man färger med dem.

Och nu när vi besöker henne, och dahliorna blommar för fullt, färgar Kaili med kronbladen. Hon plockar blommorna i sin trädgård. Ofta njuter hon av dem i vas innan hon färgar.

– Olika färger på blommorna ger olika färger på garnet och det blir inte alltid som man tror. Vita blommor ger gult, gula blommor orange och mörkröda brunt.

I Kailis trädgård växer massor av växter som kan användas till att färga med. I gräsmattan finns till exempel klöver och röllika som ger gula nyanser. I rabatterna växer gullskära och höstanemoner. I stora krukor blommar de underbara dahliorna.

– Det går att färga med det mesta. Men alla färger håller inte lika länge. Så mitt råd om du vill växtfärga är att börja med några säkra växter som ger bra färg och sedan testa dig fram. Skaffa kunskaper och respektera allemansrätten när du plockar växter. Den här magiska färgvärlden är stor, inspirerande och innehållsrik. Jag lär mig nya saker hela tiden.

Dahlians kronblad, morotsblasten och daggkåpan är några av växterna som ger garnet vackra nyanser.
Dahlians kronblad, morotsblasten och daggkåpan är några av växterna som ger garnet vackra nyanser. Kerstin Holmberg

Växter som ger färg:

  • Renfana – gult
  • Björk (bladen) – gult
  • En - beige
  • Gran – beige
  • Vass, färska vippor – grönt
  • Röllika – gult
  • Klöver – gult
  • Getapelns bär – grönt
  • Brännässla – gulgrönt
  • Ängsskära – gult
  • Gullskära - gult, orange
  • Morotsblast – gult
  • Gul lök (skalet) – gult
  • Kryddsalvia – beige
  • Daggkåpa – gulbeige
  • Flicköga – orange
  • Sommarrudbeckia, mörkröda sorter – grönt
  • Röd bladmynta – grå, lila
  • Rödbladig basilika – lila, rosa, grå
  • Tagetes – gult, gulgrönt

Dahliornas kronblad:

  • Vita blommor – gult
  • Rosa blommor – beige, gult
  • Mörkrosa blommor – brunt
  • Rödgula blommor – orange, gult
  • Gula blommor – orange
  • Rent röda blommor – orange med beige nyans
  • Orange blommor– orange

Om du blandar kronblad med olika färger blir garnet gulbeige eller orangebeige. Färgar du med dahliornas blad ger gröna blad gult och mörkröda blad beige.

Du kan färga i en gryta på spisen eller, som här på bilden, i en burk som får stå på ett varmt och soligt ställe.
Du kan färga i en gryta på spisen eller, som här på bilden, i en burk som får stå på ett varmt och soligt ställe. Kerstin Holmberg

Det finns två sätt att färga

1. Färga i gryta

Räkna med minst 400 gram växter per 100 gram garn och 4-5 liter vatten till baden.

Tvätta garnet med ulltvättmedel i ljummet vatten. Skölj ur garnet ordentligt. Ta det försiktigt.

Nu ska garnet betas. Det görs för att färgen ska fästa på garnet. Vanligast är att använda alun. Det finns att köpa på nätet. Du behöver 10-15 gram alun per 100 gram garn.

Mät upp 4-5 liter vatten per 100 gram garn i en kastrull. Ta lite vatten och lös upp alunet i det. Häll det i kastrullen och låt alunvattnet bli handvarmt. Lägg i garnet och låt vattnet bli 80-90 grader. Håll temperaturen där en timme. Rör om försiktigt ett par gånger. Låt vattnet svalna med garnet kvar. Ta upp och skölj garnet ordentligt ett par gånger. Låt garnet torka eller fortsätt färga. Använd handskar när du hanterar alun.

Dela växterna i mindre delar och koka dem i en timme i en kastrull. Se proportioner under punkt 1. Sila bort växtresterna och låt vattnet svalna till handvarmt. Lägg i garnet. Värm vattnet till 80-90 grader. Håll det där en timme. Rör om i badet ett par gånger. Stäng av värmen och låt vattnet svalna. Ta upp det färgade garnet när vattnet är handvarmt. Skölj garnet några gånger. Ha en skvätt ättika i sista sköljvattnet.

Häng garnet på tork på en luftig och skuggig plats.

2. Färga i solen

Lägg ned betat, fuktigt garn och färgväxten i en burk stor nog för garn färgväxt och vatten. Varva garn och växt utan att trassla till garnet.

Fyll burken med ljummet vatten. Sätt ett lock på den och ställ den på ett soligt och varmt ställe.

Låt burken stå i minst en vecka upp till fyra veckor. Rör försiktigt om i burken då och då. Avbryt färgningen när du tycker garnet fått nog med färg. Ta upp garnet och tvätta det försiktigt. Om det sitter fast mycket växtdelar i det kan du låta garnet torka, skaka loss växtdelarna och sedan tvätta det.

Låt garnet torka upphängt på en skuggig plats.

Foto: Thomas Carlgren

Annons