Guldfeber i SVT: Miljonstölderna på muséet

Museichefen var betrodd att vakta kulturarvet i Kungliga Myntkabinettet
Museichefen var högt ansedd och förväntades vakta det gemensamm kulturarvet på Kungliga Myntkabinettet. Nu berättas historien om de hisnade stölderna i SVT-dokumentären Guldfeber. Bild: SVT
Den respekterade museimannen åker fast under ett klumpigt försök att snatta frimärken. Det är inledningen på ett drama som handlar om svek, förlorad heder och en fråga som ännu inte är besvarad. Hur har mynt värda 25 miljoner kronor kunnat försvinna från Kungliga Myntkabinettet?

När där det kontantfria samhället ibland utmålas som ett hot kan det kännas tryggt att blicka mot Kungliga Myntkabinettet på Slottsbacken i Stockholm. Här inne finns 650 000 föremål som samlats in sedan slutet av 1500-talet då Johan III gav sin kanslist Rasmus Ludvigsson i uppdrag att samla in mynt. Sedan dess har samlingen utökats med gåvor, donationer och arkeologiska fynd bland annat. Värdet på samlingarna är avsevärt men det är ingen guldreserv det handlar om. Dyrbarheterna i valven är till för forskning och tillhör oss alla.

– Det här är vårt gemensamma arv att förvalta, säger nuvarande museichefen Cecilia von Heijne.

Kungliga Myntkabinettet på Slottsbacken i Stockholm
Händelsernas centrum. Här på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm försvann under en rad år mynt värda miljen kronor. Bild: Wikimedia Commons

Respekten för det gemensamma kulturarvet är självklar för museipersonalen. Det finns en sorts hederskodex som säger att man inte samlar på saker i det ämnesområde man arbetar med.

Att man inte stjäl av det man är satt att vakta och vårda säger sig själv.

Myntkabinettets samlingar tomma

Därför är det många varningslampor som blinkar när en före detta anställd säljer en rad värdefulla och historiska mynt på auktioner i Stockholm, Schweiz och i USA under 2009 och 2010. Bland dem flera ryska rariteter; guldrubler som en gång troligen getts i gåva till svenska staten. Det här är mynt som kännare, eller numismatiker, gärna skulle skära av sig armen för.

Nu ropas de in för 100 000-tals kronor.

Samtidigt gapar flera fack i Kungliga Myntkabinettets samlingar tomma. Det upptäcks inte förrän vid en inventering många år senare. Allt tyder på att en tjuv härjat fritt inne på museet. Igen.

–Det är ett av de största kulturarvsbrotten i Sveriges historia, säger Jan-Åke Törnhage, kriminalinspektör och godsspanare på polisen i Stockholm.

Jan-Åke Törnhage, godsspanare.
Godsspanaren Jan-Åke Törnhage jagar bland annat stulen konst. De försvunna mynten hamnade på hans och kollegernas bord. Bild: Privat

Whiteboarden i hans tjänsterum på Kungsholmen i Stockholm är fullt med anteckningar och bilder på dyrbara mynt som försvunnit från myntkabinettet och som åklagare menar att den tidigare anställde sålt vidare.

Historien bakom de misstänkta stölderna på myntkabinettet är lika vindlande som anteckningarna på whiteboarden.

Allting börjar egentligen på auktionsfirman Philea i Stockholm 2013. Vid ett av borden sitter en frimärkssamlare som är välkänd för personalen. Mannen har varit chef för Kungliga Myntkabinettet och är en respekterad auktoritet inom sitt område. Han är en sådan som tidningarna ringer när de vill ha en kommentar i ämnet. En flitigt publicerad akademiker med gott rykte.

"Snattade" värdefulla frimärken

Men nu vittnar personalen om något märkligt. Det verkar faktiskt som att museimannen stoppar på sig frimärken vid sitt bord. Bevakningskameran bekräftar stölden.

Museimannen hejdas utanför och har mycket riktigt stulna frimärken på sig. Allting blir givetvis väldigt pinsamt. Stölden slutar med en villkorlig dom och 100 000 kronor i böter.

–Han åkte direkt och betalade cash, säger Jan-Åke Törnhage.

–Hävdade tillfällig sinnesförvirring.

Stora summor från en mynthandlare

Stölden gick inte obemärkt förbi i museivärlden där rykten sprids lika snabbt som i alla andra världar. Det kanske fanns anledning att inventera samlingarna som museimannen varit chef för? Oklarheter kring en rad böcker som försvunnit gav polisen anledning att undersöka den förre chefens ekonomiska förehavande.

–Och där kom det fram att han fått in stora summor från en mynthandlare här i stan, säger Jan-Åke Törnhage.

Det kom stötvis och handlade väl om en 40-tal mynt som försvunnit mellan 2009 och 2011.

Emma blev utfryst i Knutby: ”Jag levde som utstött och fick hålla mig gömd”

Myntkännarna i Sverige är inte fler än att de flesta känner varandra. Det finns föreningar där numismatik är den röda tråden och där entusiasterna kan prata prägling och patina i timme efter timme. Att en mynthandlare köper exemplar som kan misstänkas komma från Kungliga Myntkabinettet slår givetvis ner som en bomb i kännarkretsar.

Så gör man bara inte.

–Vi kunde belägga med bilder att det var mynt som kom från Kungliga Myntkabinettet. Det kom stötvis och handlade väl om en 40-tal mynt som försvunnit mellan 2009 och 2011.

Spåren ledde även till tomma fack på stadsmuseet i Göteborg dit mannen haft obegränsat tillträde inom ramen för sitt uppdrag.

Exklusivt shoppingbeteende

Museimannen hävdar inledningsvis sin oskuld. Hävdar att mynten kommer från ett arv. Och utåt sett har han inget behov av tillskott i kassan. Både han och hustrun är välavlönade och respekterade yrkesmänniskor. Och han har mycket riktigt fått ett arv på ett par miljoner kronor.

När hustrun får reda på misstankarna mot maken vid förhör på polishuset blir hon så chockad att hon måste ta paus för att må illa.

I förhör och husrannsakan växer en annan och sorgligare bild fram. Museimannen har ett exklusivt shoppingbeteende som förefaller tvångsmässigt. Lägenheten är fylld från golv till tak av böcker och garderoberna är packade med exklusiva kläder. Jan-Åke Törnhage räknar till ett hundratal skjortor. Många ouppackade.

Museimannen nekar inledningsvis men medger senare att han helt enkelt tagit mynt, sedlar och medaljer ur samlingen för att finansiera konsumtion och resor. Stölderna var enkla eftersom han hade tillgång till de utrymme där mynten fanns. Han stoppade dem helt sonika i fickan och gick ut. Museimannen påpekar dock att han varit noga med att inte ta objekt med allt för högt kulturhistoriskt värde.

I december 2017 döms han till tre års fängelse för grov stöld. Mynthandlaren får ett års villkorlig dom för häleri. De mynt han köpt ska återbördas till myntkabinettet och Göteborgs stadsmuseum.

Domen överklagas till hovrätten men står fast med två viktiga undantag. Straffet skärps till fyra års fängelse. Samtidigt intygar läkare att museimannen, vars anseende och liv slagits i spillror, är så sjuk att ett fängelsestraff inte kan komma ifråga.

Upptäcker nya stölder

True crime och kvinnor – därför är vi tokiga i ond bråd död

Efter stölderna har myntkabinettet, av naturliga skäl, sett över säkerheten, ändrat rutiner och gjort grundligare inventeringar. Det är, som nämnts tidigare, en hel del föremål att bocka av.

Den sista större inventeringen gjordes i samband med att samlingarna flyttade till sin nuvarande plats på Slottsbacken 1996.

Och det har redan visat sig att det är mer som saknas. Utredarna Jan-Åke Törnhage och Christina Paldin får korn på att exklusiva mynt som man menar kommer från Kungliga Myntkabinettet sålts på auktioner både i Sverige och utomlands.

Försäljningar som skett så tidigt som 2009 och 2010.

Spåret hettar till när polisen får reda på att en 2,5 dollar från 1829, sålts på auktion i USA. Bilder visar att det här myntet egentligen hör hemma i myntkabinettets samling.

Exklusiva mynt
Exklusiva mynt är verkligen guld värda för samlare. Det här One penny-myntet värderades till exempel till 150 000 pund när det gick på engelsk auktion. Bild: TT

–Och då får vi ett tips om att det här myntet sålts i Sverige ett halvår tidigare. På Aurum auktioner, säger Jan-Åke Törnhage.

Nu vänder man sig till auktionsfirman för att få reda på vem den ursprungliga säljaren är.

I det här fallet visar det sig vara en man som jobbat som säkerhetsansvarig på myntkabinettet tidigare. Han är välmeriterad, kunnig och allmänt uppskattad i numismatiska kretsar.

Relativt ung men ändå engagerad i ordnar och föreningar.

Rariteter ur rysk samling

Polisen misstänker nu att han sålt flera dyrgripar ur kabinettets samlingar. Bland annat flera mynt ur den ryska samlingen. Det är mynt med ett högt kulturhistoriskt värde. Samlarvärdet är inte så illa det heller.

Ingemar miste sin hustru - blev misstänkt för mord

Ett av mynten, en 5 rubel Peter II 1762, såldes på auktion i Schweiz för 730 000 kronor. En 10 rubel Peter II gick för 353 000 kronor till en mynthandlare i Luxemburg. Till den listan kommer lite blandade mynt från vikingatiden och några svenska gulddukater från 1700-talet. Bland annat en mycket sällsynt dukat från 1754, Östra Silverberget.

Den utpekade säljaren nekar till brott. I förhör har han förklarat att det här är mynt som han fått i arv och bytt sig till med exklusiva böcker som han haft i sin ägo.

En förklaring som experter ser på med skepsis i förundersökningen.

–Det är bullshit, på ren svenska, säger en mynthandlare.

Mörkade stölder-dålig PR

Misstankarna gäller grovt häleri eftersom åklagaren menar att det inte går att leda själva stölderna i bevis så här långt efteråt. Försäljningarna går dock att styrka.

Bland vittnena finns bland annat mynthandlare och före detta kollegor vid myntkabinettet.

Oavsett dom är det uppenbart att de bevisade och de misstänka stölderna kastar en djup skugga över museivärlden.

Samtidigt är det inte första gången det sker.

–Jag har ju kommit på flera fall av internstölder på andra museum tidigare, säger Kennet Jonsson, professor i numismatik och penninghistoria.

I något fall har det lett till fängelse och i andra fall har det inte lett till någon påföljd alls.

Och då kan det ändå röra sig om objekt värda sexsiffriga belopp.

Det finns, eller har åtminstone funnits, en kultur då den här typen av internstölder fått passera.

–Jag minns en gång, jag tror det var på 90-talet, när det slogs larm om en försäljning i Tyskland av ett mynt som hörde hemma på kabinettet i Stockholm. Då fick jag veta att inget skulle göras åt det. Att det skulle vara dålig pr för kabinettet. Jag menar vad är det för en märklig inställning?

Lösningen, eller åtminstone en del av den, är bättre inventering och dokumentation. Utan bilder går det inte att bevisa stöld.

Är man inne i verksamheten är det enklare att sopa igen spår. Ta bort bilder och negativ ur inventarielistor till exempel.

–Internstölder är mer raffinerade, läskiga på det sättet, säger professorn.

Friad i tingsrätten

Nu har Stockholms tingsrätt friat mannen. Försvaret har hela tiden hävdat att de mynt den misstänkte mannen sålt är sådana som han haft i sin ägo innan december 2008. Och eftersom åtalet väcktes i december 2018 så är de misstänkta brotten preskriberade (10 år för grov stöld/grovt häleri).

Och tingsrätten går på den linjen. Enligt domslutet så har åklagaren inte lyckats visa att ”eventuellt brottsliga gärningar” skett efter december 2008. ”Det saknas då anledning att pröva om mynten kommer från Kungliga Myntkabinettet”.

Så löstes morden på Helén Nilsson och Jannica Ekblad

Den friande domen har dock överklagats till hovrätten.

Godsspanaren Jan-Åke Törnhage är, inte oväntat, missnöjd med den friande domen.

Hans invändningar handlar om att det måste finnas en annan praxis för preskription när det gäller den här typen av stölder.

Man skulle ju önska att häleri kunde betraktas som ett perdurerande brott som alltså fortgår så länge man har det stulna i sin besittning. I vart fall i ärenden där stulna kulturarvsföremål är aktuella”, skriver han i ett mejl.

Dyra läropengar

Kungliga Myntkabinettet har lärt sig av läxan även om lektionen varit dyr. Inventeringen, som fortfarande pågår, visar att 183 svenska mynt (främst gulddukater), polletter och sedlar till ett värde av 5 834 900 kronor saknas och befaras stulna. Det samma gäller 1262 utländska mynt (mest guld) till ett värde av 19 953 205 kronor.

Cecilia von Heijne är museichef sedan ett år tillbaka. Under tiden som gått sedan de första stölderna uppdagades har åtskilligt gjort för att se till att det inte upprepas, försäkrar hon.

Om det går att få tillbaka något av det stulna är mer osäkert.

–Men det är klart att vi har en sorts omvärldsbevakning det har vi.

Som museimänniska är hon noga med att understryka att det kulturhistoriska värdet är större än det materiella. Att det handlar om internstölder är en besvikelse.

–Det är otroligt sorgligt alltihopa.

Stölderna på Kungliga Myntkabinettet skidras i SVT-dokumentären "Guldfeber" av Åsa Blanck.

Dokumentär om stölderna på Kungliga Myntkabinettet
Guldfeber sänds i SVT 1 kl 21.00 21 april, 28 april och 5 maj och finns på SVT Play. Bild: SVT

Mer nöjesinnehåll hos allas.se: