Den smarta köksträdgården handlar inte om fjärrstyrning och digital teknik utan om god planering. För är den rätt planerad och placerad är förutsättningarna för att den ska bidra med nyttig, närodlad mat i många år mycket bättre.

Det smarta med den ligger helt enkelt i att den ger god skörd med minimal arbetsinsats. För är det något som kan döda odlingsglädjen så är det en tungarbetad trädgård där inget annat än ogräset vill växa.Nu är rätt tid att dra upp linjerna för att anlägga en köksträdgård.

Olika bäddar att välja mellan

1. Raka rader eller mjukt rundade? Eller en rund köksträdgård med bäddar som tårtbitar mot mitten? Vilken form du väljer är bara en fråga om smak.

2. Oavsett form är det bra att kanta bäddarna med brädor eller flätade pilstaket. Vill du ta ännu ett steg bygger du upphöjda bäddar eller odlar i pallkragar. Då värms jorden upp snabbare om våren och grönsakerna kommer igång extra tidigt.

3. Gångarna bör vara minst en halvmeter breda för att du lätt ska kunna arbeta därifrån. Flis och bark är sköna täckmaterial i gångarna men bryts ner med tiden. Grusgångar kan samla ogräs men är beständiga och knastrar trevligt. Gräsgångar är billigast och enkelt att börja med.

Vilket läge ska jag välja?

1. En köksträdgård ska vara solbelyst och lättillgänglig, inte ligga bakom garaget i norrläge, längst in i trädgården. Drömläget är en svag sluttning mot söder.

2. Det bör inte finnas träd som skuggar odlingarna. Stora träd har dessutom stora rotsystem som tar näring och vatten från det du vill få att växa.

3. Våga tänka okonventionellt! Är läget på framsidan av ditt hus det bästa, anlägg dina odlingar där och gör prydliga bäddar. En vackrare och mer välkomnande entré än så kan man väl inte tänka sig? Dessutom blir skörden lättåtkomlig.

4. Att ha nära till vatten underlättar mycket. Är det långt till kranen, dra fram en ledning med sommarvatten eller ordna med en rejäl regnvattentunna.

Rätt jord är viktig

1. En bra jord är A och O när du odlar. Och de allra flesta jordar behöver förbättras innan du sätter igång. Universalmedlet är mullämnen, som gör jorden porös och samtidigt vattenhållande så att rötterna inte torkar ut. En mullrik jord får du genom att tillsätta kompost eller stallgödsel.

2. Väljer du att starta med köpt jord på påse eller ett lass hemkört kommer du igång snabbare. Även denna jord behöver dock vårdas. Ett bra sätt är att täckodla: Under växtsäsongen lägger du gräsklipp och växtavfall som ogräsrens på den öppna jorden mellan raderna. Under hösten kan du även använda halm och löv. Täckodling ger ett näringstillskott samtidigt som den håller jorden fuktig och lucker. Grönsakerna gillar alltihop.

3. Grönsaker kräver mycket näring. Även om jorden är välgödslad från start behöver oftast mer gödsel tillföras under säsongen. Näringsvattna med pellets av hönsgödsel som rörs ut i vatten, eller nässelvatten som du får genom att låta nässlor dra i en vattentunna.

Köksträdgårdens storlek

1. Gillar du att förgro och plantera ut efterhand, kan du få ut flera skördar på samma jordplätt under en säsong. Gödsla efterhand med gräsklipp och gödselvatten. Har du ont om plats kan det vara ett knep för att ändå ha en hyfsat stor produktion av egna grönsaker.

2. Vill du inte böka med försådder, stödgödsling och att byta jord måste du avsätta så mycket plats för köksträdgården att du kan rotera grödorna. Växelbruk ger friskare och mer välväxta grönsaker.

3. En fyraårig växtföljd är minimum och kräver alltså fyra delar, där du låter olika växtslag rotera år från år. Första året odlas näringskrävande växter som kål, purjolök, pumpa och vitkål. Nästa år lök, rotfrukter, sallater, dill och persilja. År tre blir bädden potatisland och fjärde året odlas ärtor och bönor, som efter skörd myllas ner och gör jorden kväverik tills det är dags att börja om.

Inhägnad trädgård

1. Att hägna in din köksträdgård har flera poänger. Den mest uppenbara är kanske att det håller ute rådjur, harar och kaniner. Det ser också prydligt och trevligt ut med ett rödmålat trästaket, ett kastanjestaket, en stenmur eller ett flätverk av pil.

2. Minst lika viktigt är att inhägnaden förändrar mikroklimatet så att du kan starta odlingarna tidigare och odla känsligare växter, på gränsen till vad som bör gå i den zon där du har din trädgård.

3. Bor du öppet och vindutsatt är ett plank eller en mur inte det ideala – det bildas lätt kastvindar bakom dem. Ett glest staket eller en häck silar blåsten bättre. Plank och höga häckar ger en alltför skuggig miljö för köksväxterna, välj lägre hägnader och komplettera med fårnät eller uppspänd ståltråd över om du har problem med rådjur.

4. Har du en stor trädgård är ett risstaket, som sväljer mycket bortklippta grenar och pinnar, ett ekonomiskt alternativ som dessutom glädjer insekterna. Bland annat bosätter sig gärna vilda solitärbin i risstaket.

Vilket material ska jag välja?

1. När du väljer material till gångar, odlingslådor, hägnader och stödkäppar i köksträdgården är det viktigt att tänka på att det ska odlas mat. Undvik behandlat och tryckimpregnerat virke (även om det är betydligt mindre giftigt än förr), mindre miljövänliga färger och plast.

2. Naturmaterial är perfekta. De har även den fördelen att de aldrig skär sig med varandra. Det är bara att blanda trä-, sten- och grusmaterial som du önskar. Dessutom framhäver naturmaterial växtligheten i stället för att ta över.

3. Slitna ting passar också bra med köksträdgårdens rustika och jordnära prägel. Återbruk är förstås bra (men inte av impregnerade gamla järnvägsslipers!).

Alla videoklipp av Plantering

Samplantera smart med gammal perenn