Dödsstraff och hemligheter – detta visste du inte om det lyxiga muranoglaset
Vad är det egentligen som är så speciellt med glaset från ön Murano utanför Venedig? Sedan långt tillbaka handlar det om kvalitet, teknik och hantverk. Redan på 1300-talet lyckades de venetianska tillverkarna framställa glas som var näst intill genomskinligt. Något som lät tala om sig och resulterade i att efterfrågan ökade markant även utomlands.
Glasblåsarna fick hög status
Detta fick den italienska statsmakten att inse att glasproduktionen var något att värna om. För att behålla glaskonstens hemligheter i landet höjdes glasblåsarnas status till skyarna och de fick privilegier som nästan ingen annan. Bland annat fick de gifta in sig i adelsfamiljer och vapenlagarna var friare för dem än för alla andra. Under en viss tid var det till och med så att de inte kunde åtalas för något brott av statsmakten. Det enda brott de kunde bli skyldiga till var att sprida glasteknikerna utanför landet, något som bestraffades med döden.
Millefiori och trådglas
Glasblåsarna i Venedig utvecklade under århundraden tekniker som bland annat millefiori och trådglas och glasbruken på ön Murano, som fick stadsrättigheter 1502, behöll sin position som ledande glastillverkare fram till 1600-talet. Ju längre tiden gick, desto svårare blev det att hålla glaskonstens hemligheter inom landet. Samtidigt lyckades andra glasbruk tillverka produkter i allt högre kvalitet. Under 1700- och 1800-talen började dessutom formgivningen och dekoren bli överarbetad. Sakta men säkert förlorade glasbruken i Murano sin ställning.
Glasbruken på Murano idag
Än i dag är det dock full aktivitet ute i glasbruken på ön Murano. Har du vägarna förbi är det näst intill ett måste att åka ut hit. Det går båtar, så kallade vaporetti, från Venedig mest hela tiden. Passa på att besöka Glass Museum (museovetro.visitmuve.it) och gärna något av glasbruken. Fortfarande håller några av världens mest omtalade glasproducenter till just här. Venini, Seguso, Barovier & Toso, bara för att nämna några. Och anledningen till att Venedigs glasbruk flyttade ut hit redan i slutet av 1200-talet, kommer sig av att den venetianska staten helt enkelt var rädd för att de heta ugnarna skulle sätta fyr på hela Venedig, där husen låg tätt och nästan alla var byggda i trä. När beslutet kom 1291 fick således stadens alla glasbruk flytta. Dryga 300 av dem valde att dra till grannön Murano.
Färgstarka och dyra
Generellt kan man nog säga att många tillverkare av Muranoglas har fortsatt traditionen med överdådiga, färgstarka och näst intill kitschiga produkter. Men det finns många godbitar och nu börjar det bli sug efter dem igen. Och de klär faktiskt de flesta nutida inredningsstilar. Inte så att man kanske vill fylla hela hemmet, men väldigt gärna en taklampa och några små bordslampor. Eller så kanske man skulle börja samla på Tyra Lundgrens lövformade skålar? Sanslöst vackra. Hon var den första kvinnan som formgav glas för Paolo Venini. Habegäret är definitivt väckt. Det enda som håller köplusten tillbaka är plånboken.
10 utvalda muranoglas att inspireras av:
Giò Pontis (1891–1979) lilla vas med polykroma ränder är knappa 10 cm hög och osignerad. När Bruun Rasmussen hade den till försäljning blev högsta bud 2 300 danska kronor.
Berit Johansson 1945–2021), svensk glasformgivare från Vadstena, jobbade under flera decennier på Murano. Hennes skål för Salviati, signerad och daterad 1997, är 23 cm hög och klubbades för 2 400 kr på Auktionshuset Thelin & Johansson.
Vissa kallar den för Mushroom, andra för Swirl. Oavsett vilket var den ett måste för många under 1970-talet. Nu börjar den bli attraktiv igen. Två exemplar av Paolo Veninis 19,5 cm höga bordslampa klubbades för 2 800 kr på Stockholms Auktionsverk Sickla.
Man behöver inte vara en samlare av rang för drömma om flera av Tyra Lundgrens fantastiska skålar. Den lövformade skålen i filigran med etsad märkning Venini Murano Made in Italy och i rött och klart glas med iriserande effekt är cirka 30 cm lång. Slutpriset blev 5 688 kr på Bukowskis för ett antal år sedan.
Alessandro Pianons (1931–84) 60-talsfåglar för Vistosi är populära. Höjd 22,5 cm, hela 30 000 kr på Bukowskis.
De härliga Bora-glasen i Muranokristall munblåser man hos det familjeägda Carlo Moretti. Glasen finns i en mängd färger och mönster. Pris 1 234 kr hos Carl Hansen & Søn. Höjd 10,5 cm.
Takkrona av Gino Vistosi, mannen bakom många av 60-talets eftertraktade lampor. Denna klubbades för 3 900 kr på Stockholms Auktionsverk Hamburg.
Svenskt Tenn var tidiga med att uppmärksamma det magiska glaset från Murano. Redan på 1930-talet arrangerade Estrid Ericson en utställning i butiken. Och firman fortsätter i samma anda. År 2019 lanserade de kollektionen Fusa med lampor i tre olika storlekar och en glaslykta, formgiven av Luca Nichetto och tillverkad för hand i Murano.
Carlo Scarpa (1906–78), italiensk arkitekt som också gjorde vackert glas. Skålen, 12 cm hög för Venini, värderades till 3 000–4 000 kr men klubbades för 11 000 kr på Stockholms Auktionsverk.
Carlo Scarpas (1906–1978) 1960-talskrona Poliedri för Venini med 18 ljuspunkter, cirka 63 cm i diameter och höjd på 48 cm. Lampan såldes för 18 425 kr inklusive avgifter på Bukowskis för några år sedan.