Trasmattan högaktuell igen – 10 utvalda tips från auktioner att inspireras av

Randiga i olika färger, ibland med invävda mönster – trasmattorna har gett värme och hemtrevnad sedan 1800-talet. Till en början på golven i herrgårdar och prästgårdar, senare även i allmogens och städernas hem. Med dagens intresse för återvinning är de högaktuella igen.
Trasmattan är en av våra mest omtyckta textilier och ett bra exempel på återbruk av material. Förr var det kanske snarare ekonomin som styrde återvinningen. Så länge Sverige var ett fattigt land var textilier dyrbarheter som bara togs fram vid högtider – först i mitten av 1800-talet blev mattor vanliga i borgerliga hem. Och även i välbärgade hem lappades och lagades det så länge det gick.
Mattorna på golven var oftast vävda av överblivna tyger, trasor av det som var utslitet. Och det kunde ta lång tid att få ihop trasor till en hel matta, så allt som gick att klippa i trasor ingick i mattorna. Det kunde vara sönderklippta säckar och i Bohuslän och andra kusttrakter användes till och med fisknät.
– Med den industriella revolutionen blev trasmattorna vanligare eftersom man fick större tillgång till material tack vare den tekniska utvecklingen. Bomullen importerades också i större mängder under 1800-talet. Kvinnorna upptäckte snabbt att bomull var lätt att hantera och mycket användbart, berättar Monica Hallén, formgivare, vävare och författare till I trasmattans värld från A-Ö.
Traditionenerna kring trasmattorna
Traditionen att återanvända utslitna textilier har funnits i flera länder, förutom i Skandinavien bland annat i USA och Japan.
– Trasmattan är ett konsthantverk som överförts från generation till generation, som alltid levt kvar i folklagren. Kvinnorna hade förr enkla vävstolar men de visste hur man skulle väva och hantera sina trasor. Till exempel en rad i ull och en i bomull i långa partier, säger Monica Hallén.
Trasmattorna behöll en självklar plats i de svenska hemmen fram till omkring 1950-talet då de till viss del fick ge vika för mer lättskötta plastmattor. Därefter har intresset gått upp och ner, för att i dag vara hög- aktuella.
Det är alltid materialet som bestämmer utseendet på trasmattan och Monica Hallén inspireras av gamla tiders mattvävning.
– Sliten bomull är bästa materialet, jag köper mycket på loppis och färgar också gamla lakan vid behov. Organiserad oordning i färgerna blir spännande för ögat. Jag varierar till exempel vithet och svärta. Färgerna ska gärna skifta i olika nyanser, det får inte bli för perfekt.
Så mycket kostar en trasmatta på auktion
På antikmarknaden finns både anonyma randiga trasmattor och mattor formgivna av kända textilkonstnärer. Priset varierar från några hundralappar upp till tiotusentals kronor.
– Alla som bott på landet eller haft sommarställe med trasmattor har lite känsla för dem. I dag är gamla trasmattor från första hälften av 1900-talet som har ”lite mer” mönster eller färger trendiga igen. Och de som formgivits av Märta Måås-Fjetterström, Sten Kauppi eller de som komponerats för Svenskt Tenn, säger Antikrundans specialist Anette Granlund, som till vardags arbetar på Uppsala Auktionskammare.
– Man kan hitta gamla fina trasmattor både på auktion och loppis. Gå igenom mattan noga och se så att den är hel, tipsar Anette.
10 utvalda trasmattor från auktioner att inspireras av:
Intressant mönster har trasmattan som är hopsydd av olika våder. Mattan vävdes i mitten av 1900-talet och måtten är 360 x 252 cm. Budgivningen stannade på 10 000 kr (12 000–15 000) på Stockholms Auktionsverk 2022.
Märta Måås-Fjetterström skapade den vackra Blå trasryan 1934. Ryan visades på Liljevalchs samma år. Det här exemplaret, som mäter 121 x 107 cm, tillverkades före 1942. Buden stannade på 7 000 kr (8 000–10 000) på Uppsala Auktionskammare 2021.
Trasmattan med det dekorativa geometriska mönstret vävdes på 1930–40-talet. Ovanliga mönster drar upp priset och buden haglade upp till hela 48 000 kr (6 000–8 000) på Uppsala Auktionskammare 2021. Mattan mäter 381 x 275 cm.
1934 komponerade Märta Måås-Fjetterström den smalrandiga T.mattan med en bomullstrasa som dekor. Mattan i röllakan är annars gjord i ull – även varpen. T.mattan tillverkades fram till Märtas död 1941, återlanserades 2006 och görs fortfarande på beställning. Det här exemplaret, som tillverkades före 1942, mäter 275 x 184 cm. Buden stoppade vid 12 241 kr (15 000) på Stockholms Auktionsverk 2023.
Mycket lång och smal, hela 12 meter, är trasmattan som den banbrytande textilkonstnären Sten Kauppi formgav och hans partner Björn Lundberg vävde. Mattan ingick i parets samling och bjöds upp till 4 600 kr (3 000–4 000) på Uppsala Auktionskammare 2014.
Trivsam trasmatta med breda ränder. ”Vanliga” randiga trasmattor klubbas ofta för några hundralappar, den här med måtten 200 x 135 cm, gick för 350 kr (600) på Varbergs Auktionskammare 2023.
Den vackert blårandiga mattan ritades av textilkonstnären Eva-Lisa Nordin. Mattan, som är etikettmärkt, mäter 280 x 73 cm och värderades till 3 000 kr på Bukowskis 2023.
Härligt röd med bland annat gula ränder är den 150 x 140 cm stora trasmattan. Klubban stannade på 300 kr (400) på Helsingborgs Auktionsverk 2023.
Margit Thorén formgav den dubbelvävda trasmattan Schackrutan för Svenskt Tenn på 1940-talet. Kompositionen tillverkas fortfarande i flera storlekar och färger, den här mäter 311 x 178 cm. Klubban svingades upp till 10 000 kr (5 000–6 000) på Uppsala Auktionskammare 2021.
Josef Frank komponerade Regnbågsmattan åt Firma Svenskt Tenn, under 1930–40-talet. Mattan är fortfarande i produktion. Måtten på bildens matta är 217 x 102 cm och Bukowskis värderade den till 4 000 kr 2022.