Här kan du hyra kläder – och så fungerar det

Leende kvinna känner på kläder som hon skulle kunna hyra.
Även om garderoben är full kan det vara svårt att hitta något som passar till festen. Samtidigt är vi medvetna om att klädindustrin är en utmaning för miljön. Kan uthyrning vara ett sätt att minska svinn och känna sig snygg på samma gång?

Kläder ska vara snygga och roliga. Och allt eftersom priserna sjunkit kan vi köpa fler och fler plagg. Handlar vi på nätet är den nya klänningen bara ett klick bort.

Bekvämligheten och utbudet har dock också sitt pris. Produktionen är väldigt energikrävande och tär på resurser som är ändliga. Det är talande och knappast en slump att kultur- och demokratiminister Amanda Lind gick på Nobelfesten i en svart klänning som skulle ”symbolisera mörkret som breder ut sig efter en skogsbrand”.

Amanda Lind (MP) i sin Nobelklänning 2019.
Amanda Lind lyckades kombinera mode och miljö i sin klänning på Nobelfesten. Klänningen auktionerades senare ut i Musikhjälpen. Foto: TT

Det finns ett sug efter mode samtidigt som det finns en medvetenhet om att kläder borde ha ett så långt liv som möjligt.

Hyra kläder på H&M och Gina Tricot

Och det är en efterfrågan som flera stora aktörer som Gina Tricot och H&M nu försöker möta genom att erbjuda hyrlösningar av kläder i utvalda butiker. Sedan tidigare finns till exempel Something Borrowed i Göteborg där kunder kan prenumerera på kläder och få en ny outfit levererad varje månad.

– Vi tror absolut på att det här är något som kommer, säger Maria Sandow, kanslichef på Svensk Handel Stil som samtidigt konstaterar att det egentligen handlar om en comeback för en anrik verksamhet. Det vill säga uthyrningen av ”stiliga högtidskläder” som nu breddats till att täcka mer än bara festliga tillfällen.

– Så på ett sätt är det en revival, säger Maria Sandow som menar att det här är ett sätt för kedjorna att testa nya saker för att dra kunder till de fysiska butikerna i konkurrens med näthandeln.

Porträtt av Maria Sandow, Svensk Handel, som berättar om hyrkläder.
Maria Sandow på Svensk Handel tror att hyrlösningar av kläder är något som kommer på sikt. Foto: Svensk Handel

– Man testar lite grann vad kunderna vill ha. Butikerna måste hitta sätt att vara attraktiva. Det är ett sätt att erbjuda något mer än vad som finns på nätet. Det är av samma anledning som flera börjat med miniskrädderier i butiken där man hjälper kunderna att laga och ändra plagg.

Än så länge inget jätteintresse

Frågan är dock hur det ser ut med efterfrågan av tjänsten. Av Svensk Handels egen hållbarhetsundersökning från 2018 ser det ut som att intresset ännu så länge är avvaktande.

Skapa en komplett basgarderob med 9 nyckelplagg:

Det var många som uppgav att de planerade att hyra varor i högre utsträckning än året innan.

När det väl kom till kritan var det dock färre som levde upp till den planeringen. På hyrlistan kom till exempel sportutrustning, verktyg och cykel högre upp på listan än klänningar till exempel.

– Det är väldigt, väldigt få som uppgett att de hyrt kläder, säger Maria Sandow.

Undersökning:
Så många vill hyra

  • Enligt Svensk Handels Hållbarhetsundersökning från 2018 finns det en ökad vilja att hyra istället för att köpa nytt.
  • 24 procent av konsumenterna uppgav att de skulle hyra saker i högre utsträckning än föregående år. 31 procent uppgav att de skulle köpa mer begagnat.
  • Topplistan för att hyra saker var: sportutrustning (7 procent), verktyg (7 procent), cykel (5 procent) och festkläder (4 procent)
  • I undersökningen har Svensk Handel ställt frågan om konsumenterna hyrt, köpt begagnat eller lånat en mängd olika varukategorier.
  • När det gäller vardagskläder uppgav 26 procent att de köpt begagnat under året. 12 procent hade lånat och endast 2 procent uppgav att de hade hyrt. 60 procent svarade ”ej aktuellt”.
  • Enligt undersökningen hyrs festkläder i något större utsträckning och barnkläder köper man mer begagnat.

Undersökningen bygger på svar från runt tusen konsumenter.

Just sportkläder är dock en nisch som nästan får anses vara etablerad som uthyrningsplagg genom Houdini som hyrt ut fritidskläder sedan 2012.

– Och det är ju lite smart. De som hyr skidor och pjäxor för en vecka i fjällen kan ju lika gärna hyra byxor och jacka.

Hyrklädeslösningarna finns i olika former. På Gina Tricot skriver kunden ett kontrakt för hyrplagget och betalar fullpris till en början, som en deposition. Lämnar man sedan åter plagget inom en vecka får man tillbaka halva kostnaden. Lämnas plagget åter mellan en till två veckor efter hyrköpet får kunden 40 procent tillbaka. Två veckor är tidsgränsen för att lämna tillbaka plaggen. Sedan får man behålla det.

Försöker kombinera hållbarhet och mode

Poängen, ur ett hållbarhetsperspektiv, är vad som händer med kläderna efter uthyrningen, menar Jonas Larsson, universitetslektor på akademin för textil, teknik och ekonomi vid Borås Högskola.

– Det är ganska många kläder som bara används en gång i Sverige. Men om det här ger ett incitament till att kläderna kommer tillbaka i flödet så är det bra.

Succédraget: Butiken säljer kundkorgar av återvunnen plast

Han refererar till en undersökning som gjorts på Houdinis hyrkläder ur lönsamhetsperspektiv. Där räknade man med att ett plagg behövde hyras ut två gånger för att det skulle bära sig. I slutet av säsongen såldes hyrkläderna ut på rean.

– Blev de uthyrda tre gånger så innebar det lite vinst.

Jonas Larsson berättar om före detta elever som på olika sätt tagit sina kunskaper om kläder och ekonomi in i den cykliska ekonomin. Både Something borrowed och Klädoteket är startade av före detta studenter. Båda marknadsför sina tjänster som en kombination av hållbarhet och mode.

Och bara det faktum att de finns till är ett tecken på att de har hittat en lyckad nisch. Jonas Larsson menar dock att det dock lär dröja innan hyrkläder kan slå på en bredare front.

Pucklarna finns i leveranserna och tiden det tar att hämta och lämna.

– Vill man ha volym på det så måste man komma på ett sätt som gör det lättare i alla led för kunderna att hyra kläder

Something Borrowed var tidigt ute med att hyra ut kläder. Här syns grundarna Daniella Letica Fransson och Madlén Fondén.
Grundarna av Something Borrowed Daniella Letica Fransson och Madlén Fondén. Foto: Martin Bohm

Tror du inte man är villig att ta det om man vill ha ett hållbart samvete?

– Det är fortfarande himla få människor som har det samvetet. Ska man nå volymer måste nog hyrtjänsten bättre vara bättre än köp i alla delar av konsumtionsresan.

Privat andrahandsmarknad

Samtidigt bör man väga in att hyrtjänsterna satsar mycket på exklusiv design och unika plagg. Och då är de även tänkta för enstaka tillfällen.

Men det kan kosta åtskilliga hundra kronor att hyra en exklusiv klänning. Då blir det såklart ett övervägande och en jämförelse med att köpa.

Så påverkas jordens djur av klimatförändringarna

Och om man bestämmer sig för att köpa istället så kan man sälja vidare plagget sedan i egen regi.

– Det tror jag kommer att bli vanligare och vanligare. Våra kläder snurrar ju redan vidare antingen vi lämnar dem till en ideell organisation eller om vi säljer dem på Blocket.

”Andrahandsmarknaden” för kläder har förändrats. Somliga märken har egna köp- och säljforum för begagnat. Fast i de fallen heter begagnat vintage.

– Där kan man se att det finns ett värde i att det är en äldre produkt. Idag handlar det ju inte alltid om ett sug efter det allra senaste utan mer om ett personligt uttryck, säger Maria Sandow.

”Vi använder ny teknik för att köra fortare”

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det inte helt givet att möjligheten att dela kläder innebär att det kommer att produceras mindre. Det handlar om mänskligt beteende, menar Jonas Larsson som hänvisar till Jevons paradox i industrialiseringens gryning på 1700-talet. Paradoxen går ut på att man kom på ett sätt att få ut mer ånga på en mindre mängd kol. Men istället för att minska på eldandet så brassade man på med mer kol och körde ännu fortare istället.

– Och så här fortsätter vi. Vi använder inte ny teknik för att minska energiåtgången, vi använder ny teknik för att köra fortare.

– I teorin kan man säga att om man ersätter ett nyköp med ett hyrköp då borde man ju minska energipåverkan eftersom fler har en möjlighet att använda det här plagget. Å andra sidan, om det nu är så att Jevons paradox stämmer, så kommer folk fortsätta konsumera som tidigare ändå med de pengar de har.

Swopshop i Malmö

I en annan del av den cykliska klädhandeln finns mindre alternativ som erbjuder andra lösningar för en hållbar garderob.

Jane Olsson driver Swopshop i Malmö.
Jane Olsson på plats i butiken där man arbetar med en egen valuta. Inlämnade kläder värderas i hjärtan som kunden sedan kan handla för. Foto: Privat

I Malmö driver Jane Olsson butiken swopshop sedan 2013. Man kan säga att butiken uppstod av nödvändighet. Jane Olsson hade massvis med kläder hemma efter flera år på resande fot. Över hundra kilo. Hon besökte klädbytardagar och ett klädbibliotek som fanns i stan vid den tiden men tyckte inte att hon fick vad hon var ute efter.

– Så jag tänkte att det här kan jag lösa.

Jane Olsson anser, så klart, att hennes affärsidé är den överlägset bästa. Här kan kunderna lämna in plagg som värderas till ett visst belopp.

Kunderna betalar en avgift på en fjärdedel av beloppet och kan sedan byta, eller swoppa till sig, andra kläder för det värdet. (Värderas kläderna till 400 kronor så betalar kunden 100 kronor och får byta till sig plagg för 400 kr)

Hon har, med tiden, utvecklat idén så att kunderna kan swoppa både i butiken och på nätet.

Ny undersökning: Kvinnor bryr sig mer om klimatet än män

Lokalt finns det vandrande ”swoppåsar” i till exempel Dalby, Åhus och Örebro.

– Jag tror att det kommer dröja ett eller två år till att det här är den nya normen. Att folk tänker laga, låna, byta, hyra innan man tänker nån form av nyproduktion över huvud taget.

"Folk är vilsna, jag försöker lugna dem"

För Jane Olsson är det cykliska tänkandet självklart. Samtidigt har hon förlikat sig med att alla inte har samma brinnande intresse.

Hon beskriver det som att flera av kunder är lite skärrade när de kommer in. Som att de förtvivlat försöker navigera bland all information och alla larm som finns om klimatkris och överkonsumtion.

– Folk är vilsna, de upplever att det är en djungel. Jag försöker lugna ner dom när de är i det stadiet, säger Jane Olsson.

– Sedan brukar jag bara kort säga att där du lägger pengarna, det är resultatet du får. Det är så ett konsumtionssamhälle fungerar.

Här kan du hyra kläder

H&M (hyravdelning på Sergels torg)

Hyr ut kläder från H&Ms Conscious Exclusive-kollektioner.

The Wow closet

Hyr ut designerklänningar sedan 2018. Har fysisk butik i Stockholm och webbshop. Har över 500 klänningar i arkivet. Hyr även ut klänningar från privatpersoner. I de fallen får ägaren ut 20 procent av hyrkostnaden. Priserna för att hyra en klänning ligger mellan 399 och 2999 kronor för två dagar.

Gina Tricot

Har haft pilotprojektet RENT vid tre tillfällen i tre olika butiker under 2019. Har huvudsakligen varit inriktad på festligare outfits.

”I dagsläget är det ett pilotprojekt där vi fått positiv respons och intresse från våra kunder, vi är medvetna om att det säkert kommer ta lite tid innan vi får ett större genomslag med stora volymer av antal hyrda festplagg”, skriver Emma Garrote, hållbarhetschef på Gina Tricot i ett mejl.

Something borrowed

Göteborgsföretag. Erbjuder prenumeration av kläder från en rad olika varumärken. Samarbetar också med MQ, Ellos, Åhléns och Lindex. Kunderna kan välja själva eller låta en stylist plocka samman ett paket. Ett paket i månaden, med tre plagg ur Something borroweds garderob, kostar till exempel 599 kronor.

Klädoteket

Erbjuder både hyr- och köplösningar från ett tiotal designers, vintage och second hand. Både kläder och accessoarer. Har två olika prenumerationslösningar. För 450 kronor i månaden kan man välja två plagg ur sortimentet och få hem. För 650 kronor i månaden får man välja fyra plagg.

Remake

Stockholms stadsmissions satsning på ett eget märke som producerats av återvunnet material. Plaggen går att hyra i butiken på Mariatorget i Stockholm. Vill man sedan köpa loss plagget så går det bra.

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: