Mikrovågor botade Deylis myom – slapp operation

Deylis Feria Källmyr drabbades av rikliga blödningar vid mens men lyckades hitta en behandling som botade symtomen

Foto: Thomas Carlgren

Deylis hade myom och så rikliga blödningar att hon knappt kunde gå ut. Med en ny mikrovågsmetod är hon idag helt besvärsfri. – Jag har fått mitt liv tillbaka!

För tre år sedan fick Deylis Feria Källmyr, 42, så kraftiga blödningar vid mens att hon inte kunde gå någonstans utan dubbla mensskydd. Det hände ändå att hon blödde genom bindor och byxor.

– Jag brukar vara trygg med binda. Plötsligt måste jag byta efter fem minuter. Ibland hann jag inte ens fram till toaletten utan blödde ner kläderna. Det kändes så pinsamt, men jag bet ihop, jag tänkte att det berodde på åldern, säger Deylis Feria Källmyr.

Hon har alltid varit uppmärksam på kroppens signaler. Och med 20 års erfarenhet som undersköterska och eftersom hon var van vid att vara pigg och energifylld, visste hon att något inte stämde.

– Jag mådde psykiskt dåligt av att blöda så mycket och var rädd för att lukta blod. Jag fick antidepressiva som hjälpte lite, men att jag var så trött och utmattad hängde nog ihop med myomen och järnbrist, förstår jag nu såhär efteråt.

Tecken på riklig mens

Sök hjälp om du har något av följande symtom:

  • Du behöver byta binda eller tampong oftare än varannan timme.
  • Du behöver använda dubbla skydd – binda och tampong – samtidigt.
  • Du blöder klumpar.
  • Du behöver använda nattskydd på dagen.
  • Du behöver gå upp på natten och byta mensskydd, en eller flera gånger.
  • Du avstår från sociala aktiviteter på grund av kraftiga mensblödningar.
  • Du har järnbrist och känner dig trött i slutet av mensen, kanske även deppig.
  • Du har mens åtta dagar i följd eller längre.

Källa: Danderyds sjukhus, myomguiden.se, 1177.se

Så till sist sökte hon hjälp för blödningarna.

– Gynekologen konstaterade att jag hade två myom, två och tre centimeter stora, och förklarade att de var helt ofarliga muskelknutor. ”Det är inget farligt, du får leva med det här”, sa han.

Deylis fick medicin mot järnbrist och för att stoppa blödningarna.

– Jag tog tio tabletter om dagen och de hjälpte. Jag blödde inte lika mycket, men kände mig tjock i halsen och bröstet av medicinen.

Helt ny metod

I stället vände sig Deylis till en annan läkare som rekommenderade läkemedlet Esmya för att krympa myomen och minska de rikliga blödningarna. Fungerade det inte behövde hon operera bort livmodern, sa läkaren. Då skulle besvären försvinna omedelbart, men även förmågan att bli gravid.

– Något annat alternativ fanns inte, stå ut eller operera. ”Gör det bara, ta bort allt, jag orkar inte längre”, svarade jag. Jag hade fött tre barn och att jag skulle hamna i ett för tidigt klimakterium vid 42 års ålder efter en hysterektomi var inget jag tänkte på just då. Jag var desperat.

Men så fick Deylis se på Facebook att Danderyds sjukhus sökte kvinnor till en världsunik studie för att testa en helt ny metod, där myomet bränns bort med mikrovågor.

Se också: Mensdagen – mensskydd genom historien

1:03

Efter reklamen: Mensdagen – menskydd genom historien

(1:03)

– Jag hann knappt blinka så hade jag mejlat överläkaren som kontaktade mig. Hon berättade att mikrovågor ges genom en nål som förs in i myomet och värmebehandlar myomet.

Deylis hade tur och stämde in på kraven för att få delta i studien.

– Jag avbröt direkt behandlingen jag precis påbörjat. Här fick jag chansen att slippa besvären utan att operera bort livmodern.

Den nya behandlingen med mikrovågor

Med den nya skonsammare mikrovågsbehandlingen hoppas man att myomen krymper med 80-90 procent i genomsnitt. Metoden går ut på att läkaren för in en nål genom buken som avger mikrovågor. Mikrovågorna hettar upp och dödar vävnaden. Andra fördelar med mikrovågor är att den är skonsammare för kvinnan som i princip kan gå hem samma dag.

Läkaren satte upp Deylis på en kölista för mikrovågsbehandling. Under våren åkte hon till Danderyds sjukhus i omgångar för ultraljudsundersökning och magnetröntgen och prover för att förbereda ingreppet. I maj 2019 blev hon inlagd och fick göra ingreppet samma dag. Dagen efter var hon hemma igen och de enda spåren som syntes var två plåster på magen.

– Jag hade små titthål efter att de gått in med nålen där myomen satt. Första mens efter ingreppet var riklig som hon var van vid. Men redan mensen därpå minskade blödningarna betydligt.

Foto: Thomas Carlgren

Som en befrielse

Efter ett halvår hade myomen krympt till nästan tio procent av ursprungsstorlek och alla Deylis besvär hade upphört.

– Befrielsen känns i själen, jag sover bättre och lusten har kommit tillbaka. Jag har trappat ner på antidepressiva för att sluta helt, de behövs inte längre, säger Deylis och skrattar.

– Jag hade änglavakt som slapp opereras. Många kvinnor har tagit bort livmodern för att de blött lika mycket som jag. På Facebook har jag berättat om hur bra jag mår idag och många vill veta mer. Vid 40 vill man vara frisk och glad och nöjd med livet. Jag hoppas att det inte dröjer länge innan fler kvinnor får ta del av den nya behandlingen med mikrovågor.

Överläkaren: Många lider helt i onödan

Kvinna i en soffa, håller sig om magen i smärta

Myom kan ge smärtor och kraftiga blödningar.

Foto: Shutterstock/TT

Närmare hälften av alla kvinnor får någon gång myom, en eller flera godartade muskelknutor. Risken att drabbas ökar efter 40 års ålder.

– De flesta har inga besvär alls. Andra kan ha stora smärtor som påminner om mensvärk och enorma blödningar. En del har ont vid samlag och tryckkänsla i nedre delen av buken och måste kissa ofta. Man kan även få svårare att bli gravid, säger Helena Kopp Kallner, forskare och överläkare vid kvinnokliniken vid Danderyds sjukhus, där hon som gynekolog möter många med myombesvär.

Hennes råd är att söka hjälp om man blöder klumpar större än en femkrona, behöver ha nattskydd eller dubbla skydd på dagen, byta skydd flera gånger på natten eller blöder längre än en åtta dagar i samband vid mens.

– Besvären kommer smygande och man vänjer sig gradvis vid sina besvär. Därför söker kvinnor ofta vård alldeles för sent! Risken med att ständigt blöda är också att man får blodbrist och järnbrist, och blir trött och deprimerad. Men många lider helt i onödan. Kvinnor ska inte behöva stå ut med sina besvär. Man ska må så bra som möjligt, säger Helena Kopp Kallner.

Behövs fler metoder

Varför man drabbas kan bero på ärftlighet och hormonella orsaker. Myom konstateras vanligen genom en gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud med en ultraljudsstav för att se hur stora de är och var de sitter. Är de små och inte ger symtom brukar de inte behandlas. Däremot bör de kontrolleras med jämna mellanrum.

– För den som har allvarliga symtom finns flera alternativ. Behandling väljs utifrån hur stora myomen är, var de sitter, symtom, ålder och om man vill ha barn i framtiden, säger Helena Kopp Kallner.

– Vi har många beprövade metoder som hormonspiral och även nya och bra metoder med läkemedel som lindrar till exempel smärta och rikliga blödningar. Vi kan också utföra mindre ingrepp där man tar bort eller krymper myomet, beroende på var det sitter.

Så behandlas myom

  1. Läkemedel. Idag rekommenderas i första hand läkemedelsbehandling, men det har inte alltid effekt.
  2. Embolisering. Alternativet är myomembolisering som går ut på att strypa blodtillförseln till myomet genom att spruta in platskulor i ett blodkärl. Då krymper myomet med 40-60 procent och det ger full effekt efter sex månader.
  3. Operation. Myom kan även opereras, antingen genom ett titthål i buken eller genom att läkaren bränner bort myomet med ett instrument som förs in genom slidan.
  4. Hysterektomi. I vissa fall opereras hela livmodern bort. Det är ett ”sistahandsval” då det medför risk för komplikationer, som alla kirurgiska ingrepp gör, och vårdtiden/rehabiliteringen är längre.

Men det behövs fler metoder, menar hon, för att kvinnor ska få behålla livmodern. Att operera bort livmodern, hysterektomi, görs inte lika ofta idag.

– Operationer kan alltid ge komplikationer och att ta bort livmodern kan öka risken för framfall och inkontinens i framtiden, säger Helena Kopp Kallner.

Krymper myomet

Hon leder en studie där man nu testar en helt ny icke-kirurgisk metod för att ta bort symtomgivande muskelknutor med hjälp av mikrovågor.

– Metoden har framförallt testas i Kina tidigare och den har visat sig vara både effektiv och skonsam, säger Helena Kopp Kallner.

Behandling med mikrovågor ges genom en nål som förs in i myomet och hettar upp och dödar vävnaden. Den utförs med lokalbedövning och lugnande medicin eller under narkos genom ett nålstick i slidan eller genom magen. Av de 34 kvinnor mellan 30-55 år som hittills deltagit i studien vid Danderyds sjukhus, har 16 kvinnor behandlats med mikrovågor. Den andra gruppen har behandlats med en jämförande välkänd och etablerad behandling, myomembolisering. Innan ingreppet och sex månader efteråt görs en magnetröntgen för att bedöma hur mycket myomet krympt.

– Vid tidigare tester av metoden har myomet krympt med upp till 90 procent, vilket är ett betydligt bättre resultat än vad de traditionella behandlingarna ger, säger Helena Kopp Kallner.

Lovande resultat

Man har nu kommit till slutet av studien och resultaten är mycket goda, säger hon.

Porträtt på Helena Kopp Kallner, överläkare och forskare

Helena Kopp Kallner är överläkare och forskare.

– Mitt intryck hittills är att alla får bra effekt på symtomen av metoden. Vi har dock inte analyserat de exakta resultaten ännu. Fördelarna verkar vara att kvinnorna får mindre smärta och blödningar efter operationen. Mikrovågor ger även ett jämnare resultat än embolisering, som ger bra effekt för en del, och dålig för andra. Myomkrympningen tycks likvärdig för båda metoder, säger Helena Kopp Kallner.

– En annan fördel med mikrovågsbehandling är att den är skonsammare och man kan i princip gå hem samma dag som ingreppet eller dagen efter.

En nackdel med embolisering är att kvinnan efter behandling ibland tillfälligt går in i ett klimakterium med vallningar, svettningar och utebliven mens.

– Det har vi inte alls sett med den nya mikrovågsbehandlingen, säger Helena Kopp Kallner.

Intresset för att delta har varit stort, vilket visar på behovet av nya effektiva metoder som inte kräver en stor operation. Den första studien vid Danderyds sjukhus är snart klar och resultaten är lovande, enligt Helena Kopp Kallner.

– Alla deltagare är färdigbehandlade och vi räknar med att en sista utvärdering av studien är klar i maj 2020. Under slutet av 2020 påbörjas en ny större studie med 200 kvinnor som alla ska behandlas med den nya metoden.

Foto: Thomas Carlgren

Fakta om myom

  • Omkring hälften av alla kvinnor får någon gång myom, godartade muskelknutor, i livmodern.
  • Myom är vanligare efter 40 års ålder. Efter klimakteriet slutar de växa och skrumpnar med tiden.
  • För 1 av 10 växer myomet, eller sitter så illa till, att det orsakar smärta, rikliga menstruationer, buksmärta, tyngdkänsla, urinträningar, förstoppning, smärta vid sex, infertilitet.
  • Symtomen smyger sig vanligen på. Myom kan i vissa fall blir upp till 10-15 cm i diameter.
  • De kan sitta både utanpå och inuti livmodern och även på skaft utanför livmodern.
Systrarna särades åt när Emilia fick cancer
Ny studie: Brist på REM-sömn kan förkorta livslängden
Relaterade artiklar

Sofia fick tre cancerdiagnoser på en månad