Så skyddar du dig mot fästingar – och symtomen att ha koll på
Så fort dygnstemperaturen går över fem plusgrader är fästingarna i farten – och på jakt efter mat. Och maten – den står vi för, tillsammans med gnagare och framför allt rådjur i det vilda och våra husdjur, som katt och hund.
De små spindeldjuren är riktiga överlevare och har klarat vintern genom att krypa ner i marken och gå i dvala. Det finns ingen forskning kring hur låg temperatur fästingar överlever, men de klarar 15 minusgrader.
Snö fungerar som skyddande isolering och så fort det blir varmt är blir fästingarna aktiva. En blodstinn hona som ätit sig mätt under sena delen av hösten kan övervintra och lägga sina ägg – som från en enda hona vara upp till 3000 stycken – på våren.
Bara i Sverige finns ungefär 20 olika arter av fästingar, men det är framför allt den som kallas vanlig fästing (Ixodes ricinus) som vi oftast kommer i kontakt med. Andra arter går exempelvis på fladdermöss och fåglar och andra djur.
Den vanliga fästingen har fyra livsstadier: ägg, larv, nymf och vuxen fästing – som alla lever på att suga blod. Långt ifrån alla fästingar bär på smitta. I själva verket är det bara ungefär två procent av fästingarna som bär på TBE-virus och uppemot 20 procent som bär på borreliabakterier. Men det finns inget sätt att avgöra om just den fästing som du just blivit biten av är smittbärare – förrän du blir sjuk.
Borrelia – symtom och komplikationer
Borrelia kan du inte skydda dig emot, med mindre än att undvika fästingar, men eftersom det är en bakterie kan sjukdomen behandlas med antibiotika.
Det vanligaste symtomet på borreliainfektion är en rodnad runt bettet. Rodnaden kan vara uppemot fem centimeter stor och bleknar ofta inifrån mitten tills den är en rodnad ring. Rodnaden kommer ofta en eller flera veckor efter själva bettet, så håll uppsikt på huden runt fästingbettet om du blivit biten. Vissa får också en sjukdomskänsla och feber av borrelia, men inte alla.
En liten del av dem som smittas av borreliabakterien, ungefär en av sex, drabbas neuroborrelios, som är den vanligaste typen av hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier.
Vanliga symtom på neuroborrelios är trötthet, huvudvärk och illamående, men sjukdomen kan också visa sig som en tillfällig ansiktsförlamning och smärtutstrålning. Man kan få neuroborrelios utan att utan först ha haft typiska ringen runt bettet, vilket gör sjukdomen extra lurig att diagnosticera.
Borreliaartrit är en annan komplikation av borrelia, som angriper lederna, oftast knäleden. Borrelia kan också leda till en kronisk hudinflammation, akrodermatit, som ger ger blåröda missfärgningar och svullnader på den plats där fästingen suttit.
Ungefär 10 000 personer insjuknar i borreliainfektion i Sverige varje år. Sjukdomen är inte anmälningspliktig, så antalet är en uppskattning, och man är inte immun efter att man varit sjuk utan kan smittas flera gånger.
Behandling och hur du skyddar dig
Borreliasmittan finns i fästingens mag- tarmkanal och överförs först när fästingen fått sitta i 1-2 dygn. Ett bra sätt att skydda sig är därför att kolla huden noga efter att du varit ute i naturen, och framför allt i fästingrika områden. Fästingar kryper ofta omkring på kroppen i flera timmar innan den hittar en plats att sätta sig på, gärna i ett hudveck eller någonstans där det är varmt. Innan fästingen har bitit sig fast har den inte överfört någon smitta. Har du fått en fästingen bitit sig fast i huden så är det viktigt att ta bort den snabbt och på rätt sätt.
Alla former av borrelia behandlas med antibiotika, borreliaartrit ofta även med antiinflammatorisk medicin och kortison – men det är viktigt att behandlingen påbörjas snarast för att minska risken för bestående skador. Diagnosen borrelia ställs ofta bara genom att läkaren ser de typiska ringen i huden, men bakterien visar sig också i blodprov.
Fästingar som bär på borreliabakterien finns i nästan hela Sverige, men risken för att smittas är störst längs kusterna och i Syd- och Mellansverige där så mycket som en tredjedel av fästingarna kan bära på smittan.
TBE – symtom och komplikationer
TBE - tick-borne encephalitis, betyder fästingburen hjärninflammation och är en annan fästingburen smitta. Sjukdomen smittar genom ett virus och kan därmed inte behandlas med antibiotika – och det finns heller ingen annan medicin. Men till skillnad men från borrelia kan du skydda dig mot TBE genom att vaccinera dig.
TBE-viruset sitter i fästingens spottkörtlar och förs över direkt när en smittad fästing biter. Det spelar alltså ingen roll för risken att smittas av TBE hur snabbt du tar bort fästingen.
Antalet fall av TBE i Sverige har mer än fördubblats sedan början av 2000 och år 2021 var ett riktigt mörkt år med cirka 533 drabbade personer i Sverige. Förra året drabbades 465 personer av TBE. Precis som med borrelia är risken att drabbas störst i södra och mellersta Sverige.
De flesta som smittas får lindriga, influensaliknande symtom som huvudvärk, feber och värk i musklerna – eller inga symtom alls – och mår bra igen inom några dagar. I vissa fall sprids dock viruset till hjärnan en hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation, som yttrar sig som svår huvudvärk, förvirring, kramper och förlamningar. Denna allvarliga form av TBE föregås ofta av en episod av mildare feber några dagar tidigare som man har hunnit piggna till efter. Allvarlig TBE kan leda till bestående men som förlamning och störningar i minne och balans.
Vaccinera dig mot TBE
Men du kan alltså skydda dig mot TBE genom vaccinering. Det krävs dock flera doser för att få ett fullgott skydd, så det gäller att börja i tid för fästingsäsongen. Än har du dock lite tid, för de flesta som smittas av TBE gör det under sommarens senare del, från juli fram till september.
I vissa fall gör man ett snabbschema för att hinna få ett fullgott skydd inför fästingsäsongen, men normalt ska en grundvaccinering göras över ett års tid:
Om du är yngre än 50 år (men över ett år) får du oftast tre doser det första året när du påbörjar TBE-vaccinationen. Om du tar första dosen nu i april, så ska du ta den andra en månad senare, i maj. Den tredje dosen ska du sedan ta mellan oktober i år och maj nästa år.
Om du är över 50 år får du istället fyra doser vaccin redan första året. Om du exempelvis tar första dosen nu i april så får du andra dosen i maj och tredje i juli. Fjärde dosen tar du fem till tolv månader efter den tredje, alltså mellan december i år och juli nästa år.
Oavsett ålder och inledande vaccinationsprogram ska du efter de första tre eller fyra vaccinationerna ta en påfyllnadsdos vart femte år.
Om du har glömt att vaccinera dig enligt schemat så behöver du inte börja om – du får i de flesta fall en dos och följer därefter vaccinationsprogrammet som du skulle ha gjort annars.
TBE-vaccin ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och kostar från 310 kronor och uppåt per dos beroende på vem som vaccinerar. I Västra Götalandsregion pågår just nu en utredning om möjligheten att göra vaccinet gratis, men ett beslut kommer sannolikt inte att hinna komma under årets fästingsäsong.