Symptom och behandling av överaktiv bisköldkörtel

Porträtt av AnnCherie

Trött, deppig och 
sämre minne – AnnCheries symptom påminde om demens. Men en vanlig 
hormonsjukdom låg bakom de mystiska besvären.

Symptomen på överaktiv bisköldkörtel är ovanligt diffusa men följderna för hälsan stora – bland annat hör trötthet och sämre minne till symptomen. Och de som drabbas är oftast kvinnor i övre medelåldern.

AnnCherie Fjellström, 52, var strax över 40 år när hon drabbades, men då anade hon inte att något var fel med hennes hälsa. Hennes liv sprang på i ganska högt tempo. Hon bodde i Falun med man och fyra barn, varav ett med en omsorgskrävande funktionsnedsättning. Att hon kände sig trött var inget hon fäste sig vid.

– Jag var trött, men när man har barn med ett svårt handikapp är det inget man tänker på. Man bara kör på, säger hon.

Men på grund av – eller tack vare – att hon har fel på sköldkörteln, gick AnnCherie regelbundet på kontroll av sina blodvärden. Vid en sådan rutinkontroll på vårdcentralen upptäckte läkaren att hon hade förhöjt kalciumvärde i blodet, något som kan tyda på bisköldkörtelsjukdom. Ett extra kontrollblodprov visade att koncentrationen av bisköldkörtelhormonet parathormon (PTH) också var för hög.

AnnCherie hade drabbats av överfunktion i bisköldkörteln, så kallad hyperparathyreoidism. Det innebär att en av hennes fyra bisköldkörtlar förstorats av en godartad tumör.

– Det verkade inte vara så farligt. Läkaren tyckte det räckte med att vi höll koll på värdena framöver.

Lika farligt som rökning

Så AnnCherie fortsatte med sitt liv och återkom årligen för kontroll.

– Men jag mådde dåligt, med diffusa symptom. Jag var trött och deppig och hade urinvägsinfektioner, jag fick också njurstensanfall. Några symptom var än mer diffusa, men ännu mer störande i vardagen.

– Jag fick sämre minne, kände mig grötig i huvudet. Jag var lite borta, hade svårt att komma ihåg saker – nästan lite snurrig. Men jag tänkte att det kanske berodde på mitt sköldkörtelproblem eller järnbrist. Eller stress.

Vad AnnCherie inte visste var att det inom primärvården råder en viss osäkerhet kring när kalciumvärdena är för höga och det är dags för en operation. Det innebär att var man bor i landet kan påverka behandlingen. Efter fem år flyttade familjen till Ulricehamn, där AnnCherie bokade tid på vårdcentralen för det vanliga blodprovet. Där reagerade de med att skicka hennes prover till endokrina laboratoriet omedelbart, varpå hon genast hamnade hos kirurgen i Borås.

– Kirurgen sa att det är lika skadligt att gå med mina höga kalciumvärden i blodet som att röka. Att det belastar njurar och andra inre organ.

AnnCherie står vid vattnet och tittar ut över naturen

AnnCherie gick med en överfunktion av bisköldkörteln i flera år. ”Efter operationen blev jag som en ny människa”, säger hon.

På kirurgens operationsavdelning öppnade de AnnCheries hals och plockade bort den förstorade bisköldkörteln, vanligtvis stor som ett riskorn. De andra tre bisköldkörtlarna har hon kvar och de sköter jobbet med att bilda PTH, som bland annat reglerar kroppens kalk- och fosfatbalans.

– Operationen var inte jobbig. Jag fick ligga kvar lite extra med dränage, men annars var det inget krävande ingrepp.

Blev som en ny människa

Att gå med långvarig bisköldkörtelöverfunktion kan leda till benskörhet, hjärt-kärlsjukdom och njurproblem. I ett år efter operationen fick AnnCherie äta tillskott av kalcium och D-vitamin för att fylla på kroppens förråd och inte riskera benskörhet.

– Efteråt blev jag som en ny människa. Det märktes verkligen skillnad, jag blev klarare i huvudet, piggare, orkade cykla och träna. Tidigare var jag matt och orkade inte med allt jag ville göra. Om man kommer in till vårdcentralen med symptom som trötthet är det absolut viktigt att ta det här provet.

Numera cyklar hon, simmar och tränar på gym. Och har flyttat till natursköna Stenungsund på västkusten, nära havet. Nästan alla barnen har flyttat hemifrån och AnnCherie är nygift sedan augusti 2018. Ett nytt liv som hon nu kan njuta fullt ut av.

– Jag vet att jag kan få sjukdomen igen, men nu tror jag att jag skulle känna av det i tid. Jag är mer uppmärksam på min kropp. Och framförallt verkar det som att vården tar det mer på allvar här.

AnnCherie fick höra från sjuksköterskorna att många med överaktiv bisköldkörtel misstagits för att vara dementa.

– Och så har symptomen försvunnit genom en enkel operation! Själv var jag så ung, så jag tänkte aldrig på att det kunde vara demens. Men symptomen är ju väldigt lika. Jag hade tur som upptäckte det så tidigt – och flyttade i tid.

Patienter missas ofta av vården 

Enligt en studie från Östersunds sjukhus får många patienter med en överaktiv bisköldkörtel ingen diagnos på sin sjukdom. Majoriteten av dem som ingick i studien (de flesta var kvinnor, med en medelålder på 63 år) sökte vård av andra skäl än en överaktiv bisköldkörtel. Men trots att provsvaren överensstämde med sjukdomen var det endast 91 av 199 patienter som remitterades till rätt instans.


Vad är överaktiva bisköldkörtlar?

  • De flesta människor har fyra bisköldkörtlar som sitter bakom sköldkörtlarna på halsen. Varje bisköldkörtel är ungefär lika stor som ett risgryn.
  • Bisköldkörtlarna bildar ett viktigt hormon (parathormon, PTH), som bland annat reglerar kroppens kalk- och fosfatbalans.
  • Överaktiv bisköldkörtel är tre gånger vanligare hos kvinnor i klimakteriet. Men alla kan drabbas i alla åldrar.
  • Symptomen är oftast diffusa: trötthet, muskelsvaghet, koncentrationssvårigheter, benskörhet, bukbesvär, högt blodtryck, depression, ökad törst, hjärtproblem, demensliknande tillstånd med minnesproblem, irritationstillstånd och diabetes typ 2.
  • Sjukdomen kan på lång sikt orsaka benskörhet, hjärt-kärlsjukdom, njurproblem och eventuellt också cancer.
  • Diagnosen ställs enkelt genom blodprov med analys av kalk (kalcium) och parathormon (PTH).
  • Operation är den enda behandling som botar sjukdomen. Risken för komplikationer är mycket liten. Diffusa symptom gör att överaktiva bisköldkörtlar lätt avfärdas som stress, depression eller ålderskrämpor – men ett enkelt blodprov räcker för att ställa diagnos.

Sjukdomen drabbar främst kvinnor

3 % av alla kvinnor som gått igenom klimakteriet har hyperparatyreoidism. Män kan också få det, men det är inte lika vanligt. Vanligast är att en av de fyra bisköldkörtlarna är förstorad och utgörs av en liten, helt godartad tumör, ett så kallat adenom.

Överläkaren: ”Många får inte rätt diagnos”

Joakim Hennings är överläkare vid Östersunds sjukhus och docent vid institutionen för kirurgiska och perioperativa vetenskaper vid Umeå universitet.

Hur farligt är det att ha sjukdomen oupptäckt?

– Den ger ett långsiktigt slitage på kroppen. Den ger benskörhet och påverkar de inre organen, som de flesta hormonsjukdomar. Att dras med förhöjda kalkvärden kan också påverka hjärta och blodtryck och man kan få återkommande njurstensbesvär. Men hur farligt det är beror på hur högt kalkvärde man har. Rejält höga kalkvärden kan man bli riktigt dålig av, men de flesta har måttligt förhöjda värden, och då behöver man inte operera omedelbart. Har patienterna inga symtom följer vi ofta bara kalkvärdena och ser till att de inte drar iväg.

Vilka symptom ska man vara uppmärksam på?

– Det kan vara lätt att som patient missa symtomen. De omfattar allt från djup depression till diffus trötthet. Många upplever koncentrationssvårigheter eller dimmiga tankar. Det gör att det kan vara svårt att som läkare göra en bedömning och symtomen förväxlas lätt med psykiska problem.

– Sjukdomen är vanlig i en period i livet då många är i klimakteriet, vilket kan ge liknande symtom. Man kan också vara nedstämd av annat som händer i livet. Demens ger snarlika symtom, men numera ingår det i en demensutredning att kolla kalkvärdet. Patienterna kan ha mätbara symtom som njurstenar och benskörhet, men då har de ofta haft sjukdomen länge.

Manlig läkare med glasögon i blå op-klädsel

Joakim Hennings är överläkare vid Östersunds sjukhus

Hur snabbt insjuknar man?

– Det här kommer inte plötsligt utan smyger sig på under många år. De flesta patienter är väldigt stabila med en lätt eller ganska måttlig kalkförhöjning

Ofta upptäcks sjukdomen inte och vissa upptäckta fall behandlas inte, varför?

– Studier visar att många har sjukdomen, men har inte fått någon diagnos. Det beror på att sjukdomen ofta är så diffus i sina symptom. Här är det viktigt att öka medvetandet om hyperparathyreoidism i primärvården. Att man ska kontrollera kalkvärdet och, om det är högt, även parathormon (bisköldkörtelhormon).

– Men när det gäller handläggning och behandling behöver vi skapa bättre nationella riktlinjer. Vad ska läkaren göra när symptomen är diffusa och nivåerna på kalk måttligt höjda? Det finns inget samlat vårdprogram och vi gör inte helt lika i landet.

Symptomen är vanliga. När ska jag reagera?

– Avvakta och se vad som händer, men blir du inte bättre över lång tid kan det vara läge att söka professionell hjälp.

Av Petra Olander

Foto: Julia Sjöberg, Privat

Mer innehåll hos allas.se: