Allt du vill veta om textilkonstnären Astrid Sampe

Delad bild. Till vänster svartvitt foto av Astrid Sampe vid vävstol. Till höger ett utsnitt av en ryamatta i gröna och gula toner.

Astrid Sampe med mönsterförlagor vid en av vävstolarna i NK:s Textilkammare 1945.

Foto: Privat

Få har gjort så mycket för den svenska textilkonsten som Astrid Sampe. Men först 2019 kom en uttömmande bok om hennes liv och gärning. Ett nytt standardverk för alla textilälskare därute!

Astrid Sampe (1909–2002) var den svenska textilkonstens grand lady. Inspirerad av funktionalism och modern konst förnyade hon textilen, satte den i sväng med världen och samtiden. Hon ställde ut på världsutställningar, Paris 1937 och New York 1939, prydde FN- huset med ryor, inredde kryssningsskepp och svenska ambassader. Överallt svepte Sampe in med ett modernistiskt luft- och ljusdrag.

Se också: 6 saker du inte visste om Antikrundan

0:47

Efter reklamen: 6 Saker Du Inte Visste Om Antikrundan

(0:47)

I dag pratas det tyvärr mer om hennes perfekta frisyrer och handväskor än om de stordåd hon utförde.

Astrid Sampe – förnyare av svensk industritextil

Utmärkt då med den första ordentliga boken om Sampes liv och gärning: Astrid Sampe – förnyare av svensk industritextil (Appell förlag 2019), skriven av Anne-Marie Ericsson som i åratal har studerat Sampes minutiöst ordnade arkiv på nästan 200 pärmar, donerade till Nationalmuseum.

Ur den sakliga och vackra boken, som blir ett standardverk, stiger Sampes fascinerande yrkesliv fram.

Under utbildningen på Royal College of Art i London fick hon som drygt 20-åring ett råd hon skulle hålla fast vid: ”Astrid, never be afraid of experimenting.”

Persons kryddskåp från 1955 med dekor inspirerad av keramikern Signe Persson-Melins kryddburkar är Astrid Sampes enskilt mest kända mönster. Det är fortfarande i produktion.

Skulle du ha turen att dyka på Sampes härliga ullrya Näckros från 1960-talet på en loppis – slå till!

Astrid Sampe blev chef för Textilkammaren

Vid mitten av 30-talet blev Sampe chef för NK:s nystartade Textilkammaren, där hon under 34 år utvecklade hem- och industritextilen med filmtryck, ryor, glastyger och foto- prints. Hon samarbetade med världskända arkitekter, konstnärer och formgivare och utvecklade från 1970 datorgenererade mönster i samarbete med IBM.

Järnladyn i Chanel-dräkt

Den hypereffektiva yrkeskvinnan var en insider i formkretsar och poppis i media. Hon kallades ”Järnladyn i Chanel-dräkt” och sades vara ”välsorterad som ett hålkortssystem i huvudet”, en bild som satte sig som ett pansar.

Fynda mattor: Svenska formgivare och signaturer

Och de berömda handväskorna? Italienska såklart, en vit för sommaren, en svart för vintern. De innehöll kalender, kom-ihåg-lappar, adresslistor, beauty kit, pennor och cigaretter av märket Prince.

Nyskapare. Ett av Astrid Sampes många modernistiska mönster från 1950-talet, Tatoo.

Förnyade svenska linneskåpet med Linnelinjen

Astrid Sampes offentliga verk är i dag till stora delar utbytta, men hennes ande lever kvar i de trivsamma handdukarna Linnelinjen från 1954 där hon förnyade det gamla svenska linneskåpet med frisk industridesign, skapad med hennes motto ”ordning är frihet”.

Foto: Jan Berg/Textilmuseet Borås, Designarkivet Nybro, Bukowskis

Relaterade artiklar

Fynda mattor: Svenska formgivare och signaturer

Marianne Westmans färgglada porslin piggar upp