Ömtåligt gods från Gefle Porslinsfabrik – hett på loppis just nu
Gävle var en gång i tiden en riktig keramikstad. Under 1800-talet tillverkades kakel där och senare bruksföremål.
Se också: 6 saker du inte visste om Antikrundan
Flintgods
En ganska porös keramik som därför ofta har en täckande glasyr. Gefles dekoravdelning arbetade mest med fajansglasyrer. Kvaliteten på Gefles produkter har varierat genom åren. Fram till 1920-talet hade man återkommande kvalitetsproblem i produktionen. Godset från 1960-talet anses ha tåligare glasyr än tidigare produktion.
Tänk på att flintgods är mindre tåligt än porslin och känsligare för högre temperaturer. Om det körs i diskmaskin så får glasyren efterhand krackeleringar och gula missfärgningar.
Gefle Porslinsfabrik startade runt 1910 och kallades då Gefle Porslinsbruk. På 1920-talet började företagets storhetstid med Arthur Percy som konstnärlig ledare och Eugen Trost som chef för dekoratörerna. Trots fabrikens namn tillverkade man bara föremål i flintgods, med undantag för en del stengods från 1930-talet och framåt. På 1960-talet gjorde man också eldfasta serier för ugnen.
År 1935 köptes Gefle upp av Upsala-Ekeby. Under 1970-talet fick svensk keramikproduktion hård konkurrens av importerad keramik från låglöneländer. Trots rationalisering och specialisering stängdes fabriken i Gävle 1979.
Goda chanser att fynda Gefle-porslin på loppis
På andrahandsmarknaden brukar det inte vara svårt att hitta Gefle Porslinsfabriks serviser, vaser, skålar och figuriner. Visst är det många som är intresserade, men det finns fortfarande goda fyndchanser. Här berättar Andreas Knutsson, expert på modernt konsthantverk och design på Stockholms Auktionsverk, mer och bjuder på några goda råd för dig som vill fynda.
Hur är intresset för Gefle idag?
– Godset därifrån är delvis undervärderat. Till och med mycket undervärderat ifråga om sådant som Arthur Percy formgav på 1920-, 1930- och 1940-talen. Zebra med Eugen Trosts randiga dekor är en av Sveriges mest eftertraktade serviser.
Stämplar
Godset från Gefle porslinsfabrik har haft olika stämplar genom åren. ”Gefle” har alltid ingått i märkningen. På 1960-talet stämplades ”Upsala-Ekeby Gefle” och de senaste åren ”Gefle Sweden”. Konstgods från 1920-talet formgivet av Arthur Percy kan också ha ”Modell Percy” och ”SSF” som var Svenska
– Mest intressanta är tekoppar, som idag ofta används till kaffe. De köps gärna styckevis på till exempel Tradera. Styckepriset är mycket högre än priset för en hel servis. Solros i gult formgiven av Lillemor Mannerheim kan gå för en tusenlapp och den röda för 4500kronor. Krokus, ritad av Ellen Mårtensson, är en annan prisraket. Arthur Percys Hyacint hänger också med för 800–1000kronor per kopp.
Kända formgivare?
– Det stora namnet är Arhur Percy. Hans mest kända servis är Vinranka med dekor i flytande blått som presenterades 1939. Dekoren gjordes senare även i rött, svart och grönt. Percy gjorde också exklusivare föremål, som Vinbålen med olika dekor. En med bågar och blad och en annan med festonger. På senare år har vi klubbat Vinbålar från 8000 kronor upp till 38000 kronor beroende på skicket. Nagg och slitage påverkar priset.
Fyra formgivare
• Konstnären Arthur Percy, som studerat vid Matisse akademi i Paris, var Gefles konstnärlige ledare och främste formgivare. Han skapade frodiga organiska former med dekorer i klara färger, till exempel grönt, gult och blått. Blommor, växter, exotiska motiv, men också människor, är vanliga på hans keramik. Percy arbetade för Gefle under några månader om året 1923–60 och skapade ett hundratal dekorer till serviser.
• Tysklandsfödde Eugen Trost var chef för Gefles dekoravdelning och utbildade också dekoratörerna. Mest känd av hans egen formgivning är servisen Zebra från 1955, men han ritade bland annat också serierna Rubin och Safir. Hos Gefle var Trost verksam 1922–63.
• Lillemor Mannerheim började vid Gefle som praktikant efter studier i Stockholm och Paris. Tekoppar ur servisen Solros är populära på andrahandsmarknaden. Lillemor Mannerheim som var konstnär hos Gefle 1952–57 var annars mest känd för sina djur-figurer och vaser.
• Engelskan Dorothy Clough arbetade som konstnär vid Gefle 1954–57 och formgav då figuriner och några barnserviser. Figurer i terrakotta var en av hennes specialiteter.
– Förutom Zebra ritade Eugen Trost Astra som har lila ränder i stället för svarta. Lillemor Mannerheim skapade vaser och figurer, gärna med svart glasyr. Hennes vaser kan vara tu- och tredelade.
– När Upsala-Ekeby köpt upp Gefle 1935 så ritade de två företagens formgivare modeller och dekorer åt båda.
Vad tycker du att man ska titta efter?
– Flera av Arthur Percys 1920- och 1930-talsserviser med exotiska namn och dekorer, till exempel gula Tibet med brun bård och Exotica med ett exotiskt landskap med palmer. Percys stengods från 1950-talet är ett annat tips.
– Vaser från 1930- och 1940-talen med svart eller grön glasyr har ofta fina former. De gör sig bra i inredningen och en grupp med tre–fyra vaser blir effektfull.
– Servisen Rubin, som var en storsäljare på 1940-talet, slumpas bort idag.