Mattdrottningen Märta Måås-Fjetterström central för svensk textilkonst
En av de mest imponerande egenskaperna hos Märta Måås-Fjetterström är att hon såg både framåt och bakåt. Hon inspirerades av såväl gamla skånska vävtekniker som orientalisk mattkonst men hade samtidigt en stark vilja att förnya den svenska textiltraditionen. En vilja som till en början gjorde henne omstridd och i viss mån motarbetad av mer konservativa krafter. Hon blev till och med avskedad från sin tjänst som föreståndare för Malmöhus läns hemslöjd där hennes främsta uppgift var att ta tillvara den inhemska hemslöjden och väcka liv i traditioner.
Se också: 6 saker du inte visste om Antikrundan
Men, när Märta Måås-Fjetterström fick sluta på Malmöhus läns hemslöjd blev det starten på något stort.
MMF slog igenom på Liljevalchs konsthall
Lilli Zickerman och Svensk Hemslöjd bjöd in henne till skånska Vittsjö och Lilli föreslog att Märta skulle satsa på mattor. Där i Vittsjö fick hon skapa och förnya så mycket hon ville och när hon deltog på Baltiska utställningen i Malmö 1914 blev Alfred Nobels brorson Ludvig intresserad av hennes arbete. Han föreslog att hon skulle öppna en ateljé i Båstad där han hade startat hotell och där en köpstark kundkrets höll till under somrarna.
1919 blev det verklighet. Märta Måås-Fjetterström startade sitt väveri och sin ateljé i Båstad.
Hennes stora genombrott kom med en utställning på Liljevalchs konsthall 1934 och framgångarna fortsatte ända fram till hennes död. Hennes företag levde dock vidare och firar nu alltså sitt 100-årsjubleum.
Märta Måås-Fjetterströms liv i korthet
1873: Märta Måås-Fjetterström föds i Kimstad, Östergötland. Hon är näst äldst i prostfamiljen och kommer så småningom att få ytterligare sex syskon.
1890–1895: Utbildar sig vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm.
1900: Märta Måås-Fjetterströms första vävnader ställs ut. Kritiken är blandad.
1902–05: Arbetar som lärare vid Kulturens vävskola i Lund.
1909: Staffan stalledräng visas på Stockholmsutställningen.
1905–11: Jobbar som föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening.
1913: Erbjuds att leda Hemslöjdens vävskola i Vittsjö och startar en mattproduktion.
1919: Startar sin vävverkstad i Båstad.
1941: Märta Måås-Fjetterström avlider på Helsingborgs lasarett vid 67 års ålder.
1942: Vävverkstaden ombildas till ett bolag, Märta Måås-Fjetterström AB.
1942–70: Barbro Nilsson (1899–1983) blir konstnärlig ledare för MMF AB.
Maria Granström: ”Jag tycker om att den känns så orientalisk”
Maria Granström, Bukowskis filialchef Finland och expert i SVT:s Auktionssommar.
Vilken MMF-matta tycker du mest om, och vad är det som gör att den är speciell för dig?
– Svarta trädgårdsmattan är en av de finaste hon har gjort. Det är så mycket detaljer i mönstret och jag tycker om att den känns så orientalisk. En väldigt osvensk matta på något sätt och det tycker jag är spännande.
– Men min absoluta favorit är inte MMF:s egen utan Barbro Nilssons Snäckorna. Det är nog för att jag växte upp i närheten av Höganäs och den stämmer så bra med hur det är där, med havet och snäckorna man hittar. Så mycket Västkusten!
Hur ser marknaden ut för MMF-mattor?
– Det är framför allt utländska kunder och de vill ha vissa färger och ganska stora mattor. Mer traditionella storlekar är lite svårare att sälja just nu, sådana som mäter någonstans runt 250×160 cm vilket är standardstorlek för en normal vävstol.
– Barbro Nilssons mattor som har ett modernare uttryck är mer lättsålda än Märta Måås-Fjetterströms som är mer traditionella. Märta Måås tittade ju mycket på orientaliskt och på allmogetextilier och det är inte lika eftertraktat. Barbro Nilsson var mer fri i sitt formspråk och hennes mattor är lättare att placera, även i moderna miljöer.
Och vilka färger är mest eftertraktade?
– Internationellt vill man ha ljusa färger. Blått och grönt gillar många, sedan kommer rött, rosa och gult.
Har du någon idé om vem som kan vara ”morgondagens MMF”, någon vars mattor kan vara intressanta att lägga vantarna på innan de blir för dyra?
– Nej, det är svårt. Men det jag kan säga är att det börjar bli mer populärt med textilier som dukar, vävnader, draperier och bonader, som Märta Måås också gjorde. Det är inte lika eftertraktat för många vet inte riktigt vad de ska ha det till, så det kan man få till väldigt fina priser. Det man kallar blomlappar, små vävnader som du både kan sätta på väggen som en liten tavla och lägga på bordet som en duk hittar man rätt ofta ute på auktioner och loppisar. Och de är ju hur fina som helst så dem ska man inte bara gå förbi!
– Jag tror att även allmoge börjar komma tillbaka så smått. Det är inte stort än men det börjar komma.
Anette Granlund: ”För MMF var en matta nog i sig själv”
Anette Granlund, ansvarig specialist på mattor, textilier och islamiskt konsthantverk på Bukowskis, expert i SVT:s Antikrundan samt Märta Måås-Fjetterström- kännare av rang och en av dem som tog MMF:s konstnärskap utomlands.
Vilken av Märta Måås-Fjetterströms mattor tycker du mest om, och vad är det som gör att den är speciell för dig?
– Örtagården, komponerad 1934 och Blåplump, komponerad 1937. Örtagården är ett makalöst vackert mönster med stora, stiliserade och färgrika blommor och örter framför en rik och fet skånsk mylla. Jag älskar att se nyvänd jord, det ser så rikt ut, det är så härliga nyanser.
– Blåplump som visades på New York Expo 1937 är ett tufft, modernt mönster där den rödvita ”ramen” ligger över en tillsynes likadant färgad botten med blå och röda mönster. Tittar man noga ser man att den botten som ligger inom ”ramen” har svagt gula nyanser i allt det vita. Mycket raffinerat och typiskt Märta Måås-Fjetterström.
Du arbetar bland annat med en bok om Märta Måås-Fjetterström, hur startade ditt intresse för henne?
– Det började redan när jag var liten. Min farfar samlade på mattor som jag lekte på. Vi brukade vara hos honom i Torekov på somrarna så jag har alltid sett Märta Måås-Fjetterströms alster i vävtolarna.
Hur ser marknaden ut för MMF-mattor?
– När jag började min karriär i auktionsvärlden var andrahandsmarknaden inte så stor vad gäller svenska mattor. Jag fick kämpa för utrymme och bilder i auktionskatalogerna. Efter ett tag fick jag utländska kunder som uppskattade mattorna mycket och sedan började även svenskar köpa dem på auktion. En förstahandsmarknad har alltid funnits för dessa fantastiska textilier.
Hur ser du på arvet efter Märta Måås och ser du att hon har någon ”tronföljare”?
– Arvet efter Märta Måås-Fjetterström är stort och hon har inspirerat många matt- och textilkonstnärer. Det unika med henne är ju att hon alltid förnyade sin konst, mycket mer än någon annan. Det är svårt, om inte omöjligt att ens likna henne. Jag har studerat många utländska samtida formgivare av mattor, och för dem var mattmönster en del av en inredning. För Märta Måås-Fjetterström var en matta nog i sig själv.
– Hon har gjort skisser till 700 mattor, det är helt otroligt! Men det handlar inte bara om mängden utan också om variationen. Ingen annan har lyckats med det.
Joakim Bengtsson: ”Att inreda med mattor skapar en varm miljö”
Joakim Bengtsson, antikexpert Stockholms Auktionsverk och expert i SVT:s Antikrundan.
Har du en MMF-matta som du tycker extra mycket om, och vad är det som gör att den är speciell för dig?
– Den matta jag vill ha är Barbro Nilssons Röda rabatten. Den gör hela rummet, man behöver inte ha så mycket mer. Jag är ingen vit, beige, grå och svart människa, jag gillar färg! Och den hade absolut matchat mina glasögon. Jag gillar att den är rund, men mest gillar jag att gå på en mjuk matta.
– Och när det gäller Barbro Nilsson … jag har mitt sommarhus i Nyhamnsläge och hon hade sin bostad i grannfiskeläget Lerberget. Vi var nästan grannar, bodde nere vid vattnet båda två. Jag tyckte väldigt mycket om henne, och jag brinner för den trakten.
– Annars är jag sugen på en mörkare grön, mjuk matta för jag gillar färg och har ett grönt rum i mitt sommarhus.
Hur mycket man än vill ha en MMF-matta är det långt ifrån alla som har råd att köpa en. Har du några tips att ge dem som vill ha fina mattor men har begränsad budget?
– Just nu är det inte alls inne med orientaliska mattor, du kan få en orientmatta för under tusenlappen. Inte antika för de kostar fortfarande en del men bra bruksmattor, kanske 30–50 år gamla är nästan gratis!
– Man ska gå emot strömmen, handla det folk inte vill ha och sälja det folk vill ha.
– Och inred med mattor för det skapar en varm miljö, en atmosfär som är helt annorlunda än det trista vita. Jag kan inte förstå varför så få har mattor hemma!
Märta Måås-Fjetterström utställning på Kungliga slottet
Sedan Märta Måås-Fjetterström startade sin verkstad har kungafamiljen regelbundet köpt ur hennes produktion och mattorna har funnits i de mest privata rummen på de kungliga slotten.
Med anledning av 100-års-jubileet arrangeras nu utställningen Se på mattorna – det är jag (MMF:s egna ord när hon ombads beskriva sitt konstnärskap) i Rikssalen på Kungliga slottet. Med start den 13 oktober kan du se ett sextiotal verk som speglar Märta Måås-Fjetterströms produktion fram till hennes död.
Utställningen pågår till den 19 april 2020.
MMF:s signaturer
Efter Märta Måås-Fjetterströms död vill ett amerikanskt företag köpa rättigheterna till hennes 700 mönster. Väveriet räddas dock och blir i början av 1942 MMF AB. Det här gör att du enkelt kan se om din matta är tillverkad efter det nya företagets bildande då mattorna och vävnaderna börjar signeras AB MMF. De som är vävda tidigare är signerade MMF.