Jag har smakat årets nya Blossa-glögg – är det bara ett dåligt vin med socker och kryddor?
När Blossa lanserade årets glögg 2003, var det en grej. Flaskan var så snygg och det var verkligen roligt och välkommet med en ny tvist på denna måste-dryck under december, som vi kanske dricker mer av traditionen än för att den är så god. Ett mediokert eller kanske till och med dåligt vin går ju att göra drickbart med socker och kryddor, Det är sen gammalt.
Flaskan är fortfarande snygg tycker jag och de senaste åren ska innehållet ta oss till olika platser i världen. Vi har varit på Hawaii och i Gamla stan de senaste fem åren. Nu ska vi till Alperna.
De senaste åren har glöggen varit gjort på vitt vin, men nu är vi tillbaka i klassiska rödvinsglöggen. Alperna är en flirt med glüwhein och kryddorna är citronzest, torkade pomeransskal, granskott och lite enbär. Bara beskrivningen tilltalar det mig. Men nu är det dags att stoppa näsan i glöggen och se om vi kommer till Alperna.
Minns du glögg-smakerna?
Att krydda vin är något som var vanligt förekommande redan hos de gamla grekerna och romarna. I Sverige får man gå tillbaka hela vägen till 1609 då ordet glögg, eller glödgat vin, nämndes i en skrift för första gången. Men det var först på 1890-talet som glöggen slog igenom hos gemene man i Sverige och blev en populär juldryck.
I dag kommer glöggen i en massa olika smaker. Tillverkarna Blossa startade med sin årgångsglögg 2003. Minns du de här smakerna?
2024 Edinburgh
2023 Gamla stan
2022 New Orleans
2021 Valencia
2020 Myntate
2019 Aloha
2018 di Limone
2017 Old Dehli
2016 Kråkbär
2015 Earl grey
2014 Lavendel
2013 Dalecarlia
2012 Yuzu och ingefära
2011 Arabica
2010 Saffran
2009 Saffran
2009 Clementin
2008 Blåbär
2007 Havtorn och kanel
2006 Lingon och enbär
2005 Hjortron och armagnac
2004 Vinteräpple
2003 Pomerans
Källa: Spritmuseum, Blossa
Omdömet: Passar både glöggfantaster och den kräsna
Doften är påtagligt glöggig, men det finns en extra kryddighet och friskhet som klassisk glögg inte har. Ska du stoppa näsan i den själv så dofta på den innan du värmer. Doften flyr i väg av uppvärmningen och näsan reagerar mest på alkoholen och blir en fnysning.
Smaken då, absolut en touch av citrus och pomerans, den känns också mindre kletig än vanlig glögg. Även här kommer smakerna fram bättre när den inte är värmd. Måste ge den ett extra plus för syran, som är mer påtaglig i sval form än varm.Jag ger faktiskt denna glögg klart godkänd. Och då är det utifrån mina glöggpremisser.
Det kommer funka som klassisk glögg till de redan frälsta, den har en friskhet för de kräsna och jag kommer kunna hitta på en hel del roliga drinkar med denna som krydda för den som är experimentell.