WWF ger rött ljus för viss svensk kyckling

Till vänster, färdigstekt hel kyckling, till höger, en ekologiska kycklingproduktion.

Foto: Till vänster, Tina Nurra/TT, Till höger, Erland Vinberg/TT

Under tisdagen presenterade Världsnaturfonden WWF sin årliga köttguide. I den får svensk kyckling, som inte är miljömärkt eller kommer från en småskalig svensk produktion, rött ljus.

Varje år utkommer Världsnaturfonden WWF med en årlig köttguide. Den innehåller råd som ska vara en guide för konsumenter som vill göra mer hållbara val, enligt organisationen.

Kött från olika djur och ursprung blir bedömda efter en skala som baseras på fem kriterier: Biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Resultatet sammanfattas sedan i grönt, gult eller rött ljus.

Se också: 5 livsmedel som inte är så nyttiga som du tror

0:48

Efter reklamen: 5 Livsmedel som inte är så nyttiga som du tror

(0:48)

I årets köttguide ger WWF rött ljus till svensk kyckling, som inte är miljömärkt eller kommer från en småskalig svensk produktion, enligt P4 Kalmar. Det betyder att organisationen anser att man helt ska undvika den.

I intervjun med Sveriges radio säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF, att de kycklingraser som används i den svenska storskaliga produktionen, är snabbväxande.

10 saker du kan göra för klimatet redan i dag

– Det innebär en snabb tillväxt av djuren. Den går så fort att benen hänger inte med. Man ser att det blir problem med ben- och fothälsa. Och man ser också det finns en upplevelse av smärta.

Svensk fågel svarar

Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i branschorganisationen Svensk fågel, håller inte med bilden som WWF ger. Den snabbväxande kycklingen får inte mer ont utan kräver bara mindre resurser, enligt henne.

– En långsamtväxande kyckling använder betydligt mer foder och det kräver större arealer foder för att föda upp en sådan kyckling, säger Jenny Andersson till P4 Kalmar.

Sedan år 2016 har totalkonsumtionen av kött minskat från den högsta nivån på 88,4 kg per capita till 78,6 kg per capita 2020, enligt Jordbruksverket. Andelen svenskt kött har också ökat samtidigt som importen har minskat.

Dock äter vi betydligt mer kyckling idag jämfört med början på 2000-talet. År 2020 låg totalkonsumtionen av kyckling på 21,5 kilo. År 2003 låg siffran på strax under 13 kilo.

Räkmackan värre än biffen – pekas ut som miljöbov i ny forskning

Se också: Så gör du smarriga bönbullar

1:18

Efter reklamen: Så gör du smarriga bönbullar

(1:18)