Novell: Hennes förhållande höll på att ta slut – försökte göra som sin mamma
Min mamma älskade att skriva listor. Jag kan se henne framför mig där hon satt vid köksbordet och knackade med pennan mot tänderna.
– Du har kontroll med en lista, Jess, brukade hon säga med en allvarlig min i sitt runda ansikte.
– Jag gillar att bocka av punkterna efterhand. På så sätt vet jag var jag befinner mig.
Det var innan hon blev så dålig att ingen lista i hela världen kunde hjälpa henne.
På den tiden såg jag inte fördelarna med att vara list-organiserad. Jag var spontan, som min far, och kunde inte förmå mig att planera varenda minut. Tvärtom – det var spännande att göra saker på ingivelse, att resa dit näsan pekade, eller att sova hela dagen på helgerna.
Om jag glömde bort födelsedagar eller möten gjorde det inte så mycket – folk är förlåtande när du är ung.
Men de är inte lika förlåtande när du väl är vuxen. Och just därför sitter jag i mitt barndomshem vid köksbordet och knackar med en penna mot tänderna. Jag tittar på vad jag listat hitintills:
1. Hitta ett jobb
2. Rädda äktenskapet
Jag hade nyligen blivit uppsagd, efter att ha missat ett viktigt möte med en kund – det var inte första gången – och när jag glömde att hämta min man på flygplatsen efter en lång och jobbig affärsresa hade han börjat prata om ”timeout”.
Det känns som om du struntar i oss alla
Han hade väntat mer än en timme och kunde inte få tag på mig på mobilen eftersom jag glömt att ladda telefonen, så han fick lägga en förmögenhet på taxi. Väl hemma gjorde han sig en kopp kaffe utan mjölk, eftersom jag glömt att handla.
– Men det är inte bara det, hade Anders sagt och sett ledsen ut.
Saker och ting hade inte varit okej på sista tiden. Det var inte så mycket det att jag var så glömsk, men saker och ting hade ”gått för långt”.
– Vi var ju överens om att det är dags att skaffa barn, hade han sagt och dragit handen genom sitt tjocka mörka hår. Och nu har du blivit av med jobbet…
– Pengar är inte allt här i världen sa jag i en glättig ton och strök bort tårarna som inte ville sluta rinna.
Han påminde om att vi också hade planerat att skaffa större bostad. Utan min lön skulle vi få svårt med lånen.
– Men det är inte bara det, Jess, sa han uppgivet. Vi klarar oss ekonomiskt om vi drar åt svångremmen, men när du glömmer min födelsedag, vår bröllopsdag eller att dyka upp när du stämt möte med din far eller dina vänner, ja, då känns det som om ingen av oss spelar någon roll för dig. Som om du struntar i oss alla.
Hans ord hade tagit mig hårt. Anders betydde allt för mig, min pappa var den enda i familjen som jag hade kvar och mina vänner hade ställt upp för mig genom mammas sjukdomstid. Jag hade så mycket att förlora.
Så här satt jag nu och försökte lista ut hur jag skulle kunna bli en bättre människa. En lista, som mamma brukade göra, var en början. Jag la till:
3. Köpa kaffe
Men sedan strök jag det. Det var liksom oväsentligt i jämförelse med allt annat. Å andra sidan: pappa älskade sitt kaffe och hade slut på det, så det var faktiskt viktigt att jag köpte kaffe för att visa att jag brydde mig om honom.
Jag skrev dit det igen och strök under det precis när han kom in från trädgården med en knippe morötter i handen.
– Du ser ut som din mamma, sa han med misstänkt glansiga ögon.
Han saknade henne varje dag, det gjorde vi båda.
– Vad gör du? undrade han.
– En lista, sa jag och viftade med mitt anteckningsblock.
Han kikade över min axel.
– Snacka om att sikta högt, sa han med ett skratt. Jag skulle börja med kaffet om jag var du och sedan gå vidare till fred på jorden.
– Jag försöker göra en ansträngning, pappa.
– Det vet jag, Jess.
Han la ifrån sig morötterna och tog fram en stekpanna. Han hade utvecklat en vurm för matlagning och vägrade låta mig hjälpa till. Om jag inte saknat Anders så fruktansvärt hade jag kunnat stanna här för alltid.
– Du behöver inte en lista för att veta vad du ska göra.
– Det är ett sätt att fastslå mina intentioner, sa jag. Mamma brukade säga att hennes listor skänkte en känsla av ordning och reda och hjälpte henne att få saker gjorda.
– Hon pratade om tandläkartider, föräldramöten, att boka fönsterputsare, den typen av grejer, påpekade han och lämnade spisen för att tvätta händerna i vasken.
– Jaha, men jag har viktigare saker än så att organisera.
– Handling säger mer än ord, Jess.
Han försökte se sträng ut när han knöt ett förkläde om livet.
– Listor är bra när man ska handla eller har möten inbokade, inte för livet i sig.
– Mycket djupt, sa jag syrligt, men anade att han hade rätt. Jag får väl sätta igång och hitta ett jobb då.
Jag reste mig upp för att hämta min telefon, men rummet började plötsligt snurra och jag satte mig igen, illamående.
Jag blinkade bort en tår, lycklig och lite omskakad
Pappa tittade på mig med en finurlig min.
– Jag ser en tydlig anledning till att rädda äktenskapet.
Det dröjde ett tag för hans ord att sjunka in och när jag slutligen begrep kunde jag inte hindra ett leende.
– Du är mer observant än jag trodde. Mamma skulle varit stolt.
– Över oss båda.
Han kramade mig och jag blinkade bort en tår, lycklig, lite omskakad och förargad över att jag inte räknat ut detta själv.
– Jag kom på en annan punkt till min lista, sa jag och torkade ögonen.
Jag tog pennan och skrev:
Säga till Anders att jag älskar honom och att vi väntar barn.
