Familjen Hallgren Remnerts lyckliga skilsmässa: ”Det var en stor sorg först”
Det är full aktivitet i köket, där Thomas står och river ost till kvällens middagspaj. Minstingen Ivar busar runt i väntan på maten. Två av hans tre föräldrar, Sofia och Max, sitter vid köksbordet och pratar om livet. Det som de delat på ett eller annat sätt ända sedan de bara var barn.
– Vi var 13 och 14 år när vi började prata med varandra på Lunarstorm, det var långt före Facebooks tid, skrattar Sofia och berättar att det var en gemensam favoritfilm som förde dem samman. Sedan fortsatte de att prata om allt mellan himmel och jord.
– Ganska snart flyttade vi över vår chatt till MSN, som var dåtidens Messenger och vi blev bästa vänner, säger Max.
De gick på samma skola i Nyköping. Trots att de delade med sig av sina innersta tankar i skrift så vågade inte Max se Sofia i ögonen när de möttes i korridorerna.
– Jag var extremt blyg. Jag hade betydligt lättare att uttrycka mig i skrift och fick tunghäfta när Sofia närmade sig.
– Jag fick lite fart på honom. När jag var 14 sa jag till Max att ”vi kommer att gifta oss en dag bara så du vet det”, säger Sofia. Hon skrattar och konstaterar att hon ju fick rätt!
– Ja, som vanligt, kontrar Max med ett leende.
Vännernas chattande tog över nästan hela deras fritid. De satt vid varsin dator i Nyköping och skrev till varandra efter skolan och ända till läggdags.
I gymnasiet tog Sofia kontakt med Maxs kompisar och bad dem kicka Max i rumpan så att han skulle våga träffa henne. Hon hade precis gjort slut med sin pojkvän och ville gärna hänga lite med killen som stod henne så nära.
– När vi till slut började ses åt vi alltid på pizzerian och sedan gick vi på bio. Båda älskade ju film, och det var ett neutralt och bra sätt att ses.
Kärleken svalnade
Det var under gymnasiet som de goda vännerna blev ett kärlekspar och Max flyttade in hemma hos Sofia och hennes föräldrar. Från den dagen var han en självklar medlem av familjen.
– Jag hade haft det tufft med anorexi och mina föräldrar såg vilket fint stöd Max var för mig. Han berikade vår familj från första stund.
Paret förlovade sig, gifte sig och fick barn. Och det gick snabbt. Redan som 20-åring födde Sofia parets förste son Lias, ett år senare kom Totte och efter ytterligare några år utökades familjen med Leia-Li. Livet rullade på, som för de flesta familjer. Sofia och Max pluggade i omgångar. Max, som hjälpt Sofia med matten under gymnasiet, blev lärare och Sofia pluggade ekonomi. I övrigt fylldes vardagarna av barnens idrottande och Sofias politiska engagemang.
– Men en dag, när Leia-Li var något år, kände jag att livet bara rusat på och kärleken till Max hade falnat. Jag tog upp saken med honom. Jag sa att vi nog bara varit vänner under ganska lång tid.
Sofia säger att det inte var någon lätt sak att säga och det slutade med att de båda satt i soffan och grät och tröstade varandra.
– När Sofia sa de förlösande orden kunde jag ju bara hålla med. Hon var och är min bästa vän, men någon kärleksrelation hade vi inte haft på ett tag.
Sofia säger att de alltid haft olika ambitionsnivå och tempo, och det blev tydligare med åren.
– Det var verkligen en stor sorg när vi kom fram till att vi skulle skiljas. Vi var förkrossade men bestämde tidigt att vi inte ville förlora varandra och fortsatte att bo ihop i ett och ett halvt år. Vi har aldrig bråkat eller kastat sönder tallrikar och det funkade jättebra att bo ihop även när vi kommit fram till att kärleken var slut, säger Sofia.
Träffade ny man
Nu var de två kompisar som bodde ihop och Sofia och Max blev varandras terapeuter. De pratade, ältade, grät och skrattade sig igenom det trauma som en skilsmässa är. De berättade inget om skilsmässan för barnen, men de hade ändå förstått att det var något på gång. Mamma och pappa pussades ju aldrig mer.
– Vi bestämde tidigt att vara ärliga om någon av oss ens var i närheten av en attraktion till någon annan, säger Max.
Det blev han som fick ta emot beskedet att Sofia mött någon hon var intresserad av. Denna någon var Thomas, som hon mött via sitt politiska engagemang.
– Det är klart att det var jättetufft när Sofia berättade det. Då blev separationen på riktigt, men Sofia är min bästa vän och jag vill henne väl. Om hon är lycklig så är jag lycklig, säger Max.
Sofia nickar och säger att hon nog grät mer än Max. Det var tufft för båda. När hon tvivlade var det Max som stöttade henne att tro på kärleken till Thomas.
Sofia lät barnen träffa Thomas först, och det gick helt okej, även om Thomas till en början kände sig lite skeptisk till att Sofia bodde med sin exman. Var det verkligen slut på riktigt?
Det här är familjen Hallgren Remnert
- Namn: Sofia Hallgren Remnert, 35, upphandlingschef, maken Thomas Hallgren Böhlmark, 40, redovisningsekonom, Sofias exman Max Remnert, 36, lärare/fritidspedagog.
- Barn: Lias, 15, Totte, 14, Leia-Li, 10, och Ivar, 4.
- Bor: Sofia och Thomas bor i en villa i Nyköping, Max bor i en lägenhet 15 minuters gångväg från dem.
Kom fort överens
Efter någon månad fick Max och Thomas träffas. Isen bröts ganska snabbt när det visade sig att de två männen hade många gemensamma intressen, samma humor och samma musiksmak.
– De kom så bra överens att jag nästan trodde att Thomas skulle lämna mig för Max, skojar Sofia och säger att för henne var det viktigt attThomas accepterade både barnen och hennes exman.
– Annars hade han fått gå. Jag och Max bestämde tidigt att vi ville behålla alla de goda bitarna från vår relation. Vi har vuxit upp tillsammans och är ju varandras bästa vänner. Den vänskapen är vi rädda om.
Det är sju år sedan Max och Sofia separerade som kärlekspar. När Sofia och Thomas blev ett par flyttade Max hemifrån, men inte längre bort än att det går att promenera till Sofia. När Sofia ochThomas flyttade till ett större hus föreslog han att de skulle bygga en friggebod åt Max på tomten.
– Där gick min gräns, haha, säger Sofia och konstaterar att Max ändå går som barn i huset.
Han äter middag med familjen två gånger i veckan och tittar in nästan varje dag. Det har hänt att han sovit på soffan och han är lika mycket förälder till Sofias och Thomas son Ivar, 4, som de själva är.
– Det är fantastiskt att vi är tre vuxna kring alla våra fyra barn. De har tre föräldrar och alla är viktiga. Det är lika självklart för Ivar att pappa Max läser saga och nattar honom som att jag eller Thomas gör det, säger Sofia.
Exet med på BB
Max var den förste att få veta att Sofia och Thomas väntade barn och Max var till och med den som fanns först på plats när förlossningen oväntat satte igång.
– Thomas var på bandy-final när vattnet gick redan i vecka 29. Jag ringde Max som följde med till förlossningen i Eskilstuna. Leia-Li är också tidigt född, vecka 33, så Max svarade ”jag vet vad du behöver! Jag packar och möter på förlossningen”. När Thomas sedan kom och löste av Max var personalen lite konfunderad, skrattar Sofia.
Både hon och Max är stolta över sin stora familj och hur de genom livet delat allt med varandra.
– Vi har byggt upp en stark gemenskap där alla är lika självklara och vi har fått trygga, fantastiska barn. Jag är så tacksam, glad och stolt över min och Max vänskap, att vi kan visa barnen att det är möjligt att ha en bra relation trots att man går isär.
Har jätteroligt ihop
Sofia säger att man inte ska tro att det har varit lätt, men det har varit värt alla tårar.
– Tänk bara den lyckan när min pappa, min man och min exman satte ihop ett växthus som jag har önskat mig i så många år. När de jobbade där ute hörde jag skratten eka. Jag lever med en glad familj och vi gör allt tillsammans, samtidigt som vi har jätteroligt. Vi hjälps åt med livet, vi är ett team!
Max och Sofia gör high five och Max fyller i:
– Som lärare har jag mött otaliga skilda föräldrar som inte ens kan vara i samma rum under utvecklingssamtalen. Då är jag extra tacksam för vår familj. Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig, säger Max och ser på Sofia.
Det var hon som stod vid Max sida när hans pappa plötsligt gick bort. Utan att tveka hämtade hon Max hem till sig när han ringde i sin förtvivlan. Vännerna finns för varandra i glädje och sorg.
I början hände det att folk undrade om Max, Sofia och Thomas bodde i kollektiv, eller kanske var polyamorösa? Men nej, de vill bara bevara den djupa vänskapen.
– Jag har inte dejtat någon ny, jag vet inte ens hur man gör. Men OM jag hittar en ny partner i framtiden så måste den acceptera att Sofia och Thomas finns i mitt liv. De ger jag aldrig upp, säger Max med eftertryck.
Max och Sofias tips för en lycklig skilsmässa:
- Våga vara ärlig redan när du tänker första tanken om en separation, så att inte du bearbetar allt ensam och det kommer som en chock för din partner när du bestämt dig för att gå.
- Var generös. Släpp ditt eget ego och låt teamet gå först om du vill bevara en fin vänskap. Det är tufft, men värt allt i slutändan.
- Våga sörja, och gör det tillsammans. Ingen annan förstår dig lika bra som din partner. Var varandras terapeuter. Gå igenom sorgen ihop!
- Prata igenom vad ni vill ha för liv om fem år. Sätt upp mål och sträva mot det! Vår målbild var hela tiden att vi ville bevara allt det goda från vår relation. Vi har varit vänner nästan hela våra liv. Man behöver inte skiljas för att skiljas!
- Prata, prata och prata ännu mer. Kommunikation är A och O. Gråt och skratta tillsammans.
- Kom ihåg att även om det är skitjobbigt när ni är mitt uppe i skilsmässan så kan det bli jättebra sedan.