När kramar bli en konflikt – psykologens råd för att bryta den onda spiralen
– Det viktiga är att förstå att det inte handlar om att någon gör fel, säger han.
När den ena vill kramas – men den andra helst låter bli. Känner du igen dig? Det är nämligen inte helt ovanligt att fysisk närhet minskar i en relation med tiden, eller att det är svårt att bli bekväm med det från första början. Det kan ofta grunda sig i att man har olika sätt att uttrycka kärlek och uppskattning. Alltså olika så kallade kärleksspråk.
Om man lever i en relation där den ena partnern har ett stort behov av fysisk beröring, som är ett av de fem kärleksspråken, och den andra personen finner det obehagligt eller överväldigande så kan friktion och irritation uppstå. Men det går att lösa.
Psykologen David Waskuri, vd på Sveapsykologerna, träffar ofta personer som har problem med just detta och är lite av en expert på området.
Så påverkas relationen
Ett av de fem kärleksspråken är fysisk beröring. Personer som har detta kärleksspråk uttrycker kärlek och uppskattning genom att vara nära sin partner genom allt från kramar till sex. De uppskattar även att få fysisk beröring av sin partner i form av bekräftelse.
Vissa personer kan uppleva beröring som obehagligt eller obekvämt. Antingen i början av en relation eller att det växer fram under relationens gång. Det handlar sällan om att man inte älskar sin partner, utan det bottnar ofta i något djupare.
Det kan tära väldigt mycket på båda parter i en relation om denna dynamik uppstår.
– Det blir en feltolkning av kärlek. Alltså den som vill ha beröring tänker ”du vill inte ha mig” och den som undviker tänker ”jag räcker inte till, jag blir pressad”. Båda känner sig otillräckliga fast på olika sätt, säger David.
Det blir lätt en ond spiral som kan sluta upp i irritation från bådas håll.
– Det kan uppstå konflikter om småsaker. Det som egentligen handlar om närhet börjar handla om tonfall och initiativ, ”du gör aldrig det här och det här”, kanske hen säger. Det blir ett symtom i stället för att man går till botten med grundproblemet, förklarar David.
Det ökar risken för att distans sakta ska växa sig fram i relationen, menar David.
– Om behoven inte möts över tid så kan det bli att man stänger av känslomässigt och man börjar söka efter det någon annanstans, förklarar han.
Anknytning och kärleksspråk – vad är det?
Anknytning
- Handlar om hur vi knyter an till andra människor – först till våra föräldrar, senare till partner och vänner.
- Vår anknytning påverkar hur trygga vi känner oss i nära relationer.
- Det finns tre huvudtyper:
- Trygg – har lätt att ge och ta emot närhet.
- Otrygg undvikande – drar sig undan känslomässigt när det blir för nära.
- Otrygg ambivalent (ängslig) – söker mycket bekräftelse och är rädd att bli avvisad.
Kärleksspråk
- En modell som beskriver olika sätt vi visar och uppfattar kärlek på.
- De fem kärleksspråken är:
- Fysisk beröring
- Tid tillsammans (kvalitetstid)
- Bekräftande ord
- Tjänster och handlingar
- Gåvor
- Alla har ett eller flera kärleksspråk som känns mest naturliga för dem.
Så kan de hänga ihop
– Man kan säga att kärleksspråket handlar om hur kärlek uttrycks, medan anknytningen handlar om hur den upplevs, säger psykologen David Waskuri.
Värt att veta: Kärleksspråken är ett populärpsykologiskt koncept och inte vetenskapligt belagda på samma sätt som anknytningsteorin.
Källa: LoveLanguages, Wikipedia, Psykolog David Waskuri
Kärleksspråk kan ibland hänga ihop med anknytningsformerna. Det finns inga enkla kopplingar, men vissa mönster kan överlappa. En person som har behov av mycket fysisk beröring kan eventuellt ha otrygg ambivalent (ängslig) anknytningsform, medan den som upplever beröring som obehagligt kan ha otrygg undvikande anknytningsform.
– Det kan bli en förstärkning av anknytningsformen man har. Den som vill ha närhet blir mer ängslig och den som drar sig undan och finner det obekvämt blir ännu mer undvikande. Man triggar varandras system, säger David.
– Det viktiga är att förstå att det inte handlar om att någon gör fel, utan det är en dynamik som skapar sig självt, förklarar han vidare.
Lösningen – förstärk tryggheten
Denna dynamik som kan uppstå går att lösa, men det sker inte över en natt. Utan det krävs jobb och respekt från båda sidor. I slutet av dagen handlar det om att båda ska känna sig älskade.
– Det går att lösa men inte genom att bara en ska anpassa sig. Utan det handlar om att balansera två saker, det ena är närhet och det andra trygghet. Båda är lika viktiga, säger David.
Det är viktigt att först förstå varför beröring känns obekvämt, vad det grundar sig i.
– Det kan handla om många saker, exempelvis anknytning där man är undvikande, tidigare erfarenheter, stress eller att beröring kopplas till krav, förklarar David.
Därefter är det dags att börja utforska beröring i en takt som känns bekväm.
– Man måste skapa trygg beröring på rätt villkor, för all beröring är inte densamma. Till exempel kan man börja med korta förutsägbara signaler, att man har handen på axeln, säger David.
– Och icke krävande beröring, alltså att det inte ska vara förväntan på sex och intimitet för det skapar mycket press, förklarar han vidare.
Att sätta upp tydliga ramar kan även vara fördelaktigt, då slipper man nämligen gissa sig fram. Risken för att något blir fel minskar även.
– Det är också viktigt att man hittar alternativa sätt att mötas. Den som har stort behov av beröring behöver fortfarande få känna sig älskad. Man kan kanske ha mer tid tillsammans, kanske genom bekräftande ord eller små handlingar. Det är inte en ersättning utan det är mer som en bro, säger David.
Både bekräftande ord och att utföra handlingar är två sorters kärleksspråk. Kärleksspråk är inte statiska – båda parter kan lära sig mötas på mitten.
– Den som vill ha beröring kan behöva reglera sin tolkning. Det är lätt att tänka ”du vill inte ha mig”, men ofta handlar det om för den andra personen att ”det här är svårt för mig”, förklarar David.
– Och den som är undvikande behöver börja möta den andra i sin takt. För annars riskerar relationen att bli väldigt ensidig, säger David.
Om det är så att beröring väcker väldigt starkt obehag så kan det vara svårt att navigera och lösa på egen hand.
– Det kan i sådana fall behöva utforskas djupare i terapi, avslutar David.
