Psykologen Åsa Kruse: Detta är det viktigaste att göra när du går i pension – 5 saker att tänka på

5 Smarta tips för en tryggare pension

Att gå i pension efter ett långt arbetsliv kan vara rena drömmen – för vissa. Andra blir deppiga och har svårt att hitta formen för sitt nya fria liv. Det vet Åsa Kruse, legitimerad psykolog och dessutom pensionär själv.

Nu är hon aktuell med boken Det nya livet som pensionär: Förberedelser, funderingar och förändringar.

Ungefär 20 procent hamnar i en riktig kris när arbetslivet tar slut. Allt känns tomt utan ett jobbsammanhang och kollegor.

– Det svåra kan vara att hitta mening i sitt nya liv. Att fundera ut vad man ska göra av all den där tiden som blir. Alla har till exempel inte barnbarn som de kan hjälpa till med, och en del är singlar. Då kan dagarna kännas långa, och man får försöka hitta andra i samma situation.

Psykolog Åsa Kruse möter oro

Åsa Kruse har stött på många funderingar kring pensionen. Hon har samtalsgrupper för pensionärer, och hon arbetade länge inom företagshälsan. Där träffade hon många som var oroliga inför att sluta jobba. Ekonomin påverkar förstås också hur det nya livet kan se ut.

Ett råd som Åsa Kruse tar upp är något som sällan framhålls, nämligen att det är helt okej att sakta ner tempot.

– Ju äldre man blir, desto mer naturligt är det att vilja reflektera över hur livet blev, något som man inte riktigt hann när man var yngre. En av vinsterna med att åldras är just att få tid till reflektion.

Hon fortsätter:

– Vi har en tendens att se det som att så länge man är aktiv håller man sig ung. När man går i pension behöver man inse att man inte kan hålla samma tempo, utan att det är en vanesak. Och den vanan behöver gradvis justeras. Man kan faktiskt få lov att tagga ner.

Åsa Kruse menar att det finns en tendens att tänka att massor av aktiviteter ger en känsla av ungdomlighet.

– Men det handlar inte om att hålla sig ung, det handlar om att leva ett bra liv! Det blir ett problem att febrilt försöka hålla igång och springa på olika saker hela tiden, hela tiden… annars får man ångest. Den andra ytterligheten är ju att hamna passiv i soffan.

Att vi lever i ett samhälle som glorifierar ungdom har hon märkt på många äldre när hon frågar pensionärerna vad de kallar sig.

– Många vill inte ta ordet pensionär i sin mun, de säger ”senior”, eller att ”jag har lagt av att jobba”. Jag tycker att det är förfärligt. Vi måste kunna stå för att vi är pensionärer, annars underhåller vi ju den negativa synen på äldre.

Vad är det som är viktigt med att reflektera och se tillbaka?

– Att förstå sig själv och den omgivning man varit i, de situationer man hamnat i, förstå varför saker hänt, som ”varför bröt jag upp den där gången …” Att få mer perspektiv. Man behöver lägga lite pussel och sammanfatta för att förstå sig själv och sin omgivning. Var är jag nu, hur hamnade jag här? Utan reflektion, ingen utveckling.

Men det handlar om balans. Det är förstås inte nyttigt att sitta ensam och fundera hela dagarna, eller att fokusera för mycket på sig själv.

– Ingen mår bra av total passivitet.

Svårast att finna sig till rätta i den nya tillvaron är det ofta för den som jobbat mycket och till stor del identifierat sig med arbetet. Kanske varit hög chef eller helt enkelt älskat att jobba framför att satsa på livet utanför.

– Om man haft sin identitet i jobbet kan det vara väldigt svårt att förlora den. Om man tappar den – vem är jag då? Då får man jobba lite extra på att hitta en gemenskap.

Pension är att utvecklas

Det kan framstå som någon sorts stagnation att bli äldre och lämna yrkeslivet. Som att nu händer det inte så mycket mer, och att man är den man alltid varit. Men i boken ger Åsa ett exempel på en man som testade att ta upp sina gamla intressen: Att lyssna på hårdrock och meka. Han märkte snabbt att han fick ont i huvudet av hårdrock, och att han tyckte att det var tråkigt att meka – han behövde gå vidare och utveckla annat.

– Det är lätt att tro att man är oförändrad. Det är en liten vanföreställning när folk säger att de är samma person som när de var 20. Det vill väl ingen egentligen? Det är som att man ska tycka att samma saker är roliga som när man var ung, annars har man åldrats för mycket. Men det stämmer inte.

I stället för att hitta tillbaka till sitt yngre jag kan det alltså vara smartare att hitta nya intressen.

– Det är en personlighetsutveckling att bli äldre. Bara det att man reflekterar gör att man lär sig nya saker om sig själv. Man får nya perspektiv, blir klokare och får lättare överblick över saker. Som äldre blir man lite lugnare, har betydligt bättre omdöme och mer koll på sina känslor.

Men alla människor är olika. Det väsentliga är att hitta ett sätt att fylla tiden som passar just dig.

– En del vill till exempel fortsätta att göra någon sorts nytta, medan andra vill släppa allt sådant och ägna sig åt det som är lustfyllt.

De pensionärer som syns i medier, reklam och sociala medier är ofta de som är friska, pigga och lyckliga, som har en massa saker på gång. I reseannonser åker de runt och ser världen, i reportage berättar de om sina nya fritidsintressen. Men så är det inte för alla – ju äldre vi blir, desto mer varierar hälsan mellan olika personer.

– Det gäller att ta sig själv som man är. Orkar man och vill göra saker så ska man göra det. Om man har en sjukdom får man försöka att göra det man kan, det som ändå fungerar. Det är mycket som kan hända i livet och det är inte alltid roligt att bli äldre.

Åsa själv började planera för pensionen några år innan det var dags. Hon hade förmånen att kunna gå ner på deltid två år innan, precis som hon önskade.

I dag tränar hon med sin man flera gånger i veckan, hämtar barnbarn en gång i veckan och har bildat en grupp med några jämnåriga vänner som går på utställningar, på bio eller tar promenader. Men hon ser också till att göra ingenting.

Vad har du lärt dig om dig själv sedan du gick i pension?

– Att jag trivs otroligt bra med att ta det lugnt också! Jag tycker om att dagarna går lite mer sakta. Det bästa är morgnarna – att kunna läsa tidningen och äta frukost länge utan att ha en tid att passa.