Birgits pappa tog ikoniska bilden strax innan skotten i Ådalen

Delad bild. Till vänster Evert Edberg på ett svartvitt foto som han själv tagit med hjälp av en spegel. Till höger den berömda bilden från demonstrationståget i Ådalen 1931 som Evert tog.

Foto: Evert Edberg/TT

I år är det 90 år sedan händelserna i Ådalen, där fem människor dödades efter att militär skjutit mot demonstranter. En bild, tagen strax innan skotten avlossades, har blivit i det närmaste ikonisk och för Birgit Edberg, 80, har den en alldeles särskild betydelse.
– Det var min pappa som tog bilden, säger hon.

Den är vida berömd, bilden som togs den 14 maj 1931 i Ådalen i Ångermanland. Den har blivit odödlig eftersom den togs strax innan fem människor dödades och fem sårades, när den inkallade militärpatrullen öppnade eld mot de tusentals demonstranter som tågade från Frånö Folkets hus till Lunde. Man demonstrerade mot att fabriksägarna hade satt in strejkbrytare efter att arbetarna gått ut i strejk i protest mot låga löner och dåliga arbetsförhållanden.

Bild från demonstrationståget från Frånö Folkets hus till Lunde1931, som militären öppnade eld mot.

Den här bilden har blivit känd över hela landet, och togs av Evert Edberg strax innan militären öppnade eld mot demonstranterna.

Foto: Evert Edberg/TT

På bilden syns det långa demonstrationståget stega vägen fram, vid sidan av åkrar och nyfikna åskådare. I täten vajar några fanor. Birgit Edberg, 80, i Eslöv har en alldeles speciell relationen till bilden – det var hennes pappa, den då 29-årige Evert Edberg, som tog den.

– Det jag har fått höra sedan jag var barn är att pappa gick med i tåget på 4 000 personer. Han var en jätteduktig amatörfotograf så han hade sina nya kamera med två glasplåtar med sig. Han gick bland de första i tåget och provade att ta en bild, men tyckte inte att den blev så bra. Då upptäckte han att om han sprang före och upp på en backe kunde han få med hela raden av demonstranter på bilden, säger hon.

Birgit Edberg och hennes syster Margareta Nilsson.

Birgit Edberg, till höger, tillsammans med sin syster Margareta Nilsson.

Foto: Privat

Hamnade längre bak i demonstrationståget

Efteråt lämnade Evert Edberg in kameran, en Orix 10x15 Ica 300, på ett närliggande kafé eftersom han inte ville riskera att den skulle bli förstörd. Sedan anslöt han åter till demonstranterna.

– Men då hamnade han lite längre bak i tåget – och det kanske blev hans räddning, konstaterar Birgit.

Se också: Historiska händelser under 2010-talet

Historiska händelser under 2010 talet
1:32

Efter reklamen: Historiska händelser under 2010 talet

(1:32)

Slå på ljud

Evert jobbade vid den här tiden i sulfitfabriken i Svanö. Men på fritiden älskade han att fotografera och Birgit minns att hennes pappa jämt gick omkring med sin kamera hängande runt halsen. Sin allra första kamera byggde Evert faktiskt själv – utifrån en beskrivning i Allers!

– Den bestod av en papplåda, en bit svart papper och locket från en pepparburk. Och bilder blev det, även om exponeringen var väldigt lång.

Framkallade bilden i det egna mörkrummet

Hemma i huset hade Evert ett eget mörkrum där han framkallade sina bilder. Så även den här sedermera klassiska bilden. Eftersom ingen pressfotograf hade varit på plats vid den dramatiska händelsen, blev Everts bild hett eftertraktad.

– Det kom journalister från en massa olika tidningar som hade fått nys om bilden och ville ha den. Han skickade ut bilden genom mörkrumsdörren till dem. Någon gav honom några kronor och andra ingenting. Min pappa var ingen affärsman, så han brydde sig inte om det, säger Birgit.

Kathinka hittade sanningen om århundradets kärlekssaga

Senare sålde Evert glasplåten med bilden till en fotograf vid namn Rudolf "Rulle" Södergren för en tia. Länge antogs denne Rulle vara upphovsman till bilden, men att det är Evert som tagit bilden har bland annat slagits fast av Tidningen Ångermanland. Sommaren 1980, strax innan Evert gick bort, hann han också intervjuas av Aftonbladet, minns Birgit.

– Även om det mest har varit skriverier efter hans död, känns det jättekul att han i alla fall fick lite kredd för bilden medan han ännu levde.

Vill inte att händelserna i Ådalen ska glömmas bort

Att händelserna i Ådalen den där majdagen i hög grad kom att påverka Evert, är Birgit övertygad om. Men det var ingenting man talade med barn om på den tiden, och därför har hon aldrig egentligen hört sin pappa prata om hans upplevelser av själva skottlossningen. Men händelserna i Ådalen har alltid intresserat både henne och hennes syster Margareta Nilsson mycket, berättar hon.

Nu hoppas hon att bilden från den där dagen aldrig ska falla i glömska.

– Det finns ett monument i Lunde och där står: ”Deras brott var hunger, glöm dem aldrig”. Jag tycker att man ska komma ihåg sådana här händelser. Just nu läser jag boken Ådalen 31, och då fattar man verkligen hur eländigt och fattigt de hade det där i just Ådalen. Det var hög arbetslöshet och arbetsgivarna ville knappt ge arbetarna något betalt.

Fakta: Händelserna i Ådalen 1931

  • Den 14 maj 2021 är det 90 år sedan fem människor dödades i samband med ett demonstrationståg i Ådalen i Ångermanland.
  • Skottlossningen utgjorde kulmen på en orolig tid präglad av lågkonjunktur, arbetslöshet och motsättningar mellan arbetarrörelsen, näringslivet och staten.
  • Bakgrunden till konflikten kan härledas till kraschen på Wall street 1929 och den ekonomiska depressionen som spreds över världen till följd av den.
  • I de norrländska skogarna förlorade allt fler arbetare sina jobb. I Ådalen, där mycket av den svenska exportindustrin utgick ifrån, var arbetslösheten på vissa håll så hög som 80-85 procent.
  • De som fick behålla sina jobb drabbades istället av kraftiga lönesänkningar och för många blev det omöjligt att försörja sig. Hunger och fattigdom spreds bland befolkningen.
  • Arbetarrörelsen var stark på den här tiden, och i början av 1931 drev Pappersindustriarbetareförbundet igenom sympatistrejker på två fabriker i Ådalen.
  • Den 13 maj tog fabriksägaren in strejkbrytare för att återuppta arbetet vid fabrikerna. Det var både professionella strejkbrytare och studenter som ville dryga ut kassan.
  • Arbetsgivarens drag förargade många av de strejkande arbetarna. Några av dem tog till nävarna och flera av strejkbrytarna blev misshandlade. Oroligheterna växte och den 14 maj hölls ett möte i Frånö Folkets hus. Innan mötet avslutats började uppemot 4 000 personer att tåga mot ”strejkbrytarvillan” i Lunde.
  • Snart möttes demonstranterna av militära styrkor, inkallade för att skydda strejkbrytarna och ledda av kapten Nils Mesterton.
  • Vad som ledde till att kapten Mesterton beordrade sina soldater att öppna eld, rådde det senare delade meningar om. Klart är i alla fall att tumult uppstod och att fem människor sköts ihjäl – fyra manliga demonstranter och en ung kvinna som var åskådare. Ytterligare fem skottskadades.
  • Händelserna i Ådalen skakade hela landet och väckte stor vrede. De ledde också till politiska konsekvenser: Arbetslöshetsförsäkring infördes, bostäderna blev bättre, pensionen höjdes och kvinnors ställning stärktes. Det som kom att kallas den svenska modellen, det vill säga kompromissen mellan kapitalism och idén om folkhemmet, blev allvar efter Ådalen-händelserna.
  • Det beslutades också efteråt att militär inte fick sättas in mot befolkningen i fredstid.
  • Fyra av de döda ligger begravda på Gudmundrå kyrkogård i Kramfors. Deras gravsten pryds av poeten Erik Blombergs dikt Gravskrift:
    "Här vilar en svensk arbetare
    Stupad i fredstid
    Vapenlös, värnlös
    Arkebuserad av okända kulor
    Brottet var hunger
    Glöm honom aldrig"


    Källor: Expressen, Sveriges radio, LO
En läsare berättar: Min pappa förutspådde stora händelser