Gisèle Pelicot och dottern Caroline drogades och utnyttjades: ”Jag litade på min man”

Ekonomiskt våld: Bedragen och skuldsatt efter 17 års äktenskap

Gisèle Pelicot, 72, hade
i många år problem med både minnet och underlivet. Hennes man Dominique följde med henne på flera undersökningar och hon var tacksam för hans stöd.

Men hösten 2020 förändrades allt. Hennes make greps för att ha filmat under kvinnors kjolar i en lokal mataffär, och polisen tog hans dator, hårddisk och telefon i beslag.

I november kallade polisen Gisèle till ett samtal. Vid under­sökningen av makens dator hade man hittat bilder och videor av henne medvetslös. Filmerna som hennes man hade spelat in visar hur hon blir våldtagen i sitt eget hem av den ene främmande mannen efter den andre. Detta hade pågått i tio år, från 2011 när hon var 59 år.

Gisèle var i chock. Hon älskade sin man som för henne var en
kärleksfull far till deras tre barn. Samtidigt började hon förstå
varför hon hade haft minnesluckor och problem med underlivet. Omfattningen av makens svek var obegripligt. Gisèle tog ut skils­mässa.

Pappor och äkta makar

Arbetet med att ställa de skyldiga till svars ledde till en gigantisk rättegång i sydfranska Avignon, med 51 åtalade män. I december 2024 föll domarna. Samtliga åtalade bedömdes skyldiga, de flesta för grova våldtäkter.

Dominique Pelicot dömdes till maxstraffet för våldtäkt, 20 års fängelse. Man erbjöd Gisèle en rättegång bakom stängda dörrar men hon avböjde med orden:

– Det är inte jag som ska skämmas.

Utredningen har visat att Gisèle Pelicot blivit våldtagen av minst 83 olika män av vilka 50 är identifierade. 15 av de åtalade har erkänt våldtäkt. Flera av de övriga försvarade sig i rätten med att de deltog i en sexlek som de trodde att Gisèle var med på.

En av de dömda förklarade att han trodde att Gisèle var full. En annan att han ”inte hade lust att ha sex med en livlös kropp, men gjorde det för parets skull”.

De dömda är mellan 26 och 74 år och från olika samhällsskikt. Många är pappor och äkta makar.

En av de dömda männen är Quentin Hennebert, 34, ambulansförare och före detta kriminalvårdare. Han sa till rätten att han hade lagt upp en profil på en sajt för swingers för att sälja bland annat drogen ecstasy.

Det var på den sajten han kom i kontakt med Dominique Pelicot och bestämde möte för att ha sex med Pelicots fru, som han enligt egen utsago trodde var med på det.

Quentin Hennebert, som har erkänt, förklarade:

– När jag i efterhand satte mig i bilen insåg jag att jag hade begått ett stort misstag. Jag ville bara radera det från mitt minne.

Hennebert dömdes till sju års fängelse för grov våldtäkt.

Den före detta soldaten Simoné Mekenese, 43, som bor bara 200 meter från paret Pelicots hus i byn Mazan, berättade att han trodde att han deltog i en sexlek och att Gisèle Pelicot låtsades sova.

– Det var första gången jag gjorde något sådant. Relationen med min fru var inte den bästa, och jag sökte efter kärlek och efter sex.

Under förhöret erkände han att saker och ting var ”konstiga”, och att Dominique Pelicot hade bett honom att lämna rummet när hans fru var på väg att vakna.

Domaren frågade:

– Vidtog du försiktighetsåtgärden att få samtycke av madame Pelicot?

Simoné Mekenese svarade att det hade han inte, eftersom hennes man hade gett sitt samtycke till allt. När han då fick frågan om han ansåg att en man kan ge samtycke å sin frus vägnar, svarade han:

– Nej, så här i efterhand, nej.

Räknade sina erövringar

Den före detta konditorn Jean Tirano, som gick under namnet Bill i Dominiques dator, berättade för rätten att Dominique hade skrivit till honom att ”min fru gillar svarta killar” i en chatt på nätet med rubriken ”Utan hennes vetskap”. Dagen därpå körde han 25 mil från sitt hem i Lyon till Pelicots hem för att vara med på mötet.

– Gav madame Pelicot sitt samtycke med gester eller ord? frågade domaren.

Tirano svarade nej och försvarade sig med att han hade blivit drogad, att Dominique lagt något i colan han fått när han kom.

Detta förnekade dock Dominique Pelicot, som sa till rätten att Tirano var fullt medveten om vad han gjorde.

– Han gick därifrån nöjd, tillade han.

Jérôme Vilela, 46, butiksanställd och frivillig brandman, erkände i rätten att han besökt Pelicot och våldtagit Dominiques medvetslösa fru vid sex tillfällen, kort efter att Frankrike stängde ner på grund av covid-19 2020.

Domaren frågade om ett papper med namnen på 89 andra kvinnor som polisens utredare hittade i hans hem efter att han gripits.

– Jag var tvungen att räkna mina erövringar, det var en utmaning, svarade Vilela då.

Vilela berättade att han hade varit otrogen mot varje kvinna i sitt liv, men att han ”bara hade varit otrogen en gång” mot sin nuvarande flickvän. När Gisèle Pelicots advokat frågade varför han inte hade tagit med hennes namn på listan, svarade tvåbarnspappan Vilela:

– Hon var inte en sexuell erövring.

Jérôme Vilela skyllde sitt problematiska förhållande till kvinnor på sin uppväxt med en ”kritisk” mor. Han dömdes för grov våldtäkt till 13 års fängelse och sex års över­vakning.

Maken erkände allt

35 av de dömda förklarade sig oskyldiga, trots att det i rätten visades inspelningar där de kunde identifieras. De försvarade sig med att det var en sexuell lek som Gisèle Pelicot var med på.

Men deras försvar krossades när Dominique Pelicot erkände allt i rätten och bad sin exfru om förlåtelse. Han sa att det han hade gjort var oförlåtligt.

Han hade fått tag i de främmande männen i chattrummet ”Utan hennes vetskap”. Före våldtäkterna drogade han sin fru genom att krossa starka sömntabletter och ångestdämpande mediciner och blanda det i hennes mat.

Den 71-årige mannen sa att det berodde på hans barndom: Vid nio års ålder blev han sexuellt utnyttjad, och vid 14 tvingade några pojkar honom att se på när en handikappad ung kvinna våldtogs.

De experter som har bedömt Dominique Pelicots personlighet är överens om att han är en man med två ansikten. En bra människa i sin hustrus och sina vänners ögon. En god far, en kärleksfull mor- och farfar och en hederlig arbetare.
Och han har ansträngt sig för att bygga upp en socialt accepterad fasad.

Men bakom den gömmer sig en annan Dominique. En arg, lögn­aktig, kontrollerande och gräns­överskridande man, särskilt när det kommer till sex. Han iscensatte inte våldtäkterna för pengar, utan för den njutning det gav honom.

Dominique Pelicot skämdes och grät i rätten när han mindes sin barndom:

– Jag har förstört allt och jag har förlorat allt. Jag kommer att få betala.

Han sa sig vara väl medveten om att han hade en underbar familj, och gav demonen inom sig skulden för det ”fruktansvärda sveket” mot sin fru.

– Jag hade velat dö, men utan att skapa mer lidande för min familj.

Gisèle fick applåder

Gisèle, som var närvarande vid Dominiques vittnesmål, sa att hon alltid hade litat på sin exmake:

– Vi levde tillsammans i 50 år. Jag litade fullkomligt på honom. Jag försöker förstå hur den perfekte mannen kunde hamna här. Jag trodde att jag skulle tillbringa resten av mitt liv med den här mannen, den här omtänksamma pappan.

I rätten sa hon att hon sett hans uppmärksamhet som ett uttryck för kärleksfull omsorg.

– En dag hämtade han mig på stationen i Avignon vid fyratiden. När vi kom hem hade han redan förberett middagen. Vi åt potatismos som jag älskar, mitt med olivolja och hans med smör.

Sedan ville han titta på fotboll, och i halvtid gav han henne hallonsorbet, hennes favoritdessert. Hon tänkte på hur lyckligt lottad hon var som hade honom.

– Jag kände ingenting förrän jag vaknade nästa morgon iförd pyjamas. Han kan ha lagt drogerna i min mat, mitt kaffe eller min juice.

Hon vände sig också till sin före detta man.

– Hur kunde du släppa in de här människorna i vårt sovrum? För mig är detta svek ofattbart.

Han mötte inte hennes blick utan tittade ner i golvet.

Utanför rättssalen möttes Gisèle av applåder. Under hela processen har hon mött pressen med värdighet och öppenhet, och i Frankrike har hon blivit en symbol för en uppgörelse med en våldtäktskultur som har inbegripit män från alla samhällsskikt.

– En våldtäktsman är inte bara någon som attackerar på en parkeringsplats sent på kvällen.
En våldtäktsman kan också finnas
i familjen, bland vänner, säger
hon.

Bilderna på dottern Caroline

Men historien om Dominique Pelicot slutar inte med hustrun Gisèle. När deras dotter, Caroline Darian, i november 2020 får veta vad som hänt åker hon och hennes bröder raka vägen från Paris till Provence för att hämta sin mor.

Samma kväll hör polisen av sig och vill att Caroline ska komma till stationen. Det visar sig att även hon syns på bilder som hennes far tagit, sovande i underkläder hon inte känner igen, i en för henne onaturlig ställning. Först kan hon inte ta in det, känner inte igen sig själv, men ett födelsemärke får henne till slut att inse sanningen.

Hela hennes värld hade rasat redan när hon fick veta vad hennes far utsatt hennes mor för. Nu bryter hon samman helt och får en panikattack där i den idyll som var föräldrarnas hem i byn Mazan. Huset hon så ofta besökt med sin lille son och sin man.

Skakande läsning

Tillbaka i Paris mår Caroline så dåligt att hon tas in på psykakuten. Efter utskrivningen börjar hon skriva en dagbok vilken resulterar i en berättelse om det första året efter avslöjandet. Förra året kom
boken ut på svenska, med titeln Och jag slutade kalla dig pappa – familje­traumat som skakade en hel värld (Forum).

Det är skakande läsning. Caroline beskriver ångesten, ilskan och skammen. Hur hon förebrår sig för att hon inte sett vem hennes pappa egentligen är. Och hur hon samtidigt sörjer och saknar den far hon trodde att hon hade, pappan hon älskade, den han var för henne i 42 år, innan det ofattbara upp­dagades.

Hon berättar hur den manipulative Dominique Pelicot fortsätter att förstöra för familjen från fängelset, genom brev han smugglar ut. Om oron för sin mamma, men också om irritationen när modern tycker synd om Dominique.

Caroline och hennes mamma glider under en tid isär, inte minst för att hennes mor inte kunde förmå sig att tro att hennes man förgripit sig även på deras dotter. I dag ser Caroline på sin mor med kärlek och beundran. Hon liknar henne vid en ”medeltida drottning – huvudet högt, stolt hållning, aldrig ett klagomål”.

Caroline Darian är i dag en
central person i kampen mot ofrivillig drogning. Ett svårupptäckt brott som många kopplar till krogmiljön, men som även pågår i familjer och andra sociala sammanhang. 2023 var Caroline Darian med och startade en rörelse, Stoppa ofrivillig drogning, för att uppmärksamma problemet.