Han är advokaten som försvarat Sveriges mest hatade brottslingar: ”Folk har väldigt svårt att förstå”

Ekonomiskt våld: "Han kontrollerade mig in i minsta detalj"

Johan Eriksson sitter i bilen och är på väg till tingsrätten i Örebro för förhandlingar när vi pratas vid per telefon.

– Vilka fall det handlar om? Jag pratar aldrig om mina klienter men det handlar om att tidsbestämma två livstidsstraff för mord.

Johan Eriksson är den advokat som svenska kollegor själva helst skulle vilja anlita, vilket har visat sig genom att han år efter år röstats fram som ”Advokaternas advokat” i undersökningar gjorda av bland annat Dagens juridik och Legally yours. Han är dessutom ordförande i Sveriges advokatsamfund.

Försvarat massmördare

Johan Eriksson är känd som en skicklig brottmålsadvokat med stor erfarenhet. Han har försvarat flera uppmärksammade fall, inklusive massmördaren Mattias Flink och terroristen Akilov som utförde dådet på Drottninggatan. Det senare utlöste en hatstorm mot hans person, något som också drabbades Johans familj. Johan Eriksson sågs som terroristens förlängda arm. Hur kunde han ställa sig på Akilovs sida?

– Jag försvarade inte hans brott, jag försvarade rättvisan. Folk har väldigt svårt för att förstå det där och jag utsattes för väldigt mycket hat. Min mejlkorg fylldes och jag fick hålla koll på det där för att se var gränsen gick, om det kunde bli farligt. Men nej, jag har aldrig känt mig rädd. Jag tänker att vi tycker väldigt olika.

Johans försvar blev att berätta och förklara, att prata öppet om hur viktigt det är med rättssäkerhet.

– Efter det fick jag även mycket kärlek. Folk skrev väldigt vänligt till mig. En del förstod sedan att det kunde bli något väldigt bra med att ha en rättvis rättegång. Det kunde ha blivit tvärtom, en rättegång fylld av propaganda, om det blivit en dålig sådan.

Elaka sms

Rakhmat Akilov erkände att han genomförde terrordådet på Drottninggatan 2017. I rättegången åtalades han för terroristbrott, mord och ett stort antal mordförsök. Stockholms tingsrätt dömde honom till livstids fängelse för terroristbrott genom fem mord, 119 fall av mordförsök samt framkallande av fara för annan.

– Efteråt tackade Akilov rättsväsendet för ett bemötande han aldrig hade föreställt sig. Han hade sett framför sig tortyr. Poliser, åklagare och alla inblandade gjorde ett bra jobb, med en rättssäker rättegång. Det är så det ska vara och det gav en bra bild av Sverige. Så ska samhället vara. Systemet ska funka lika bra, och vi ska inte bli påverkade, även om det är mål som blir uppmärksammade stort i media.

Det som tog hårdast på Johan var att hans fru också fick ta emot elaka sms och mejl.

– Jag har alltid hållit familjen utanför mitt jobb och min offentliga person. Jag har ett jobb som gör att människor blir publikt intresserade av mig, men det är inte deras val. Min fru och mina barn ska ha sina liv och inte lida av det jag gör.

Mötte frun på tunnelbanan

Johan Eriksson säger att hans hårda arbete, med resor och sena nätter har präglat familjens liv och han har många lovord för sin fru.

– Jag har inte kommit hem klockan fem efter arbetsdagarna och jag har rest väldigt mycket. Min fru har tagit ett enormt ansvar för familjen när jag flängt omkring och hon förtjänar allt beröm hon kan få. Hon är familjens trygghet i alla avseenden. Hon är bäst.

Johan och Madeleine, eller Madde som han kallar henne, har hållit ihop i 42 år. De fann varandra på tunnelbanan när Johan, som 19-åring, var på väg till sitt arbete i en skobutik på Drottninggatan i Stockholm.

– På morgnarna tog jag tunnelbanan in till stan från mitt hem i Enskede och jag satte mig i samma vagn, på samma plats varje gång.

Johan la snabbt märke till en söt tjej som alltid klev på lite senare och deras blickar fastnade vid varandra.

– Vi kände inte varandra men man kan säga att vi lärde känna varann genom att våra blickar möttes mellan Skanstull och T-centralen varje morgon. Vi pratade inte, men hon stod på samma plats och jag satt på samma plats i månader. Sedan tog hon initiativet att söka upp mig. Hon förstod att jag jobbade någonstans nära T-centralen och sedan dess har vi varit oskiljaktiga.

Värnplikt i Lappland

Johan Eriksson växte upp med mamma, pappa och tre äldre syskon. Han var sladdisen som föddes elva år efter sin bror. Han gick naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och redan då började han extraknäcka i skobutiken där han sedan fick ett fast jobb.

Strax efter att han och Madde blev ett par var det dags för Johan att rycka in i lumpen. Han hamnade så långt bort från Stockholm som det var möjligt.

– Jag gjorde min värnplikt på Lapplands jägarregemente i Kiruna. Utbildningen var bra och danande. Det var nyttigt på många sätt, men det var jobbigt att vara ifrån Madde.

Efter värnplikten kände Johan att ville annat än att jobba i skobutik och sökte in till Jöken, det vill säga en juridisk översiktkurs på universitetet. Här fann han sin andra passion. Det var så roligt att Johan sökte in till juristprogrammet.

– Jag blev antagen som reserv och var helt uppslukad av juridiken. När jag fick höra att Olof Palme läst in utbildningen på två och ett halvt år bestämde jag mig för att klå honom. Det lyckades jag inte med, men blev klar ett år tidigare än alla andra.

Vill hjälpa människor

Johan hade tidigt klart för sig att han ville brottmålsadvokat. Han brinner för ett starkt och oberoende försvar.

– Jag tycker om att hjälpa människor och att göra nytta. Det är viktigt med rättvisa rättegångar och att rätt personer döms. I mitt yrke får man en inblick i en värld man inte kan något om och jag möter många olika människoöden. Visst berörs jag extra ibland, men jag är ganska bra på att skilja på arbete och privatliv. Jag har full förståelse för att människor blir arga när jag exempelvis försvarar deras barns mördare. Jag representerar det onda, men det är i stunden och det får man ha respekt för.

I sin roll som försvarsadvokat har Johan Eriksson försvarat många av våra värsta brottslingar och han blir ibland ifrågasatt. Hur kan han försvara den som mördat besinningslöst?

– Svaret är alltid att jag aldrig försvarar något brott. Jag försvarar rättvisan. Allt handlar om bevisning och jag får lägga min egen uppfattning åt sidan. Det svåraste är inte att försvara personer som begått svåra brott. Det som är värst är att försvara någon som är oskyldig, när ingen annan tror att personen är det.

Oro för utvecklingen

Något som oroar Johan är utvecklingen av det gängkriminella våldet som kryper allt lägre ner i åldrarna.

– Och samhällets reaktion och den kriminalpolitik som drivs i dag är inte bra. Hårdare tag fungerar inte. Jag oroar mig för samhällsutvecklingen. Vi i rättsväsendet förstår inte det här resonemanget att 13-åringar ska sättas i fängelse. Den dagen jag får i uppdrag av försvara ett barn och möta en 13-åring i häktet skulle kännas jättekonstig. Att sätta barn i fängelse går helt emot våra grundvärderingar.

Johan Eriksson säger att det inte finns någon snabb åtgärd som kan lösa gängkrimininaliteten. Det krävs samhällsåtgärder av annat slag än ungdomsfängelser.

– Unga människor ska ha bra förebilder. Inte kriminella. På något sätt behöver vi hitta tillbaka till folkhemmet.

Han säger att budskapet som trummas ut i dag är att man ska tjäna mycket pengar, ha dyra väskor och märkeskläder. Med pengar kommer status och makt.

– När började det? Kanske redan på 80-talet, när alla skulle vara börsmäklare. Våra värderingar måste ändras i grunden.

Ingen vård i Kriminalvården

Även Kriminalvården lämnar en del att önska.

– Den som begår ett brott ska ha ett straff, men det ska ske på ett bra sätt. När brottet är sonat ska man kunna återgå till samhället. Men ordet ”vården” skulle kunna tas bort från kriminalvården i dag eftersom vården inte finns längre. Man saknar ambition och resurser. Riktningen är fel!

Johan Eriksson är inte bara en stjärnadvokat som fortfarande brinner för sitt jobb efter mer än 35 år. Han kan också titulera sig författare.

– Först skrev jag en juridikbok och sedan en bok om livet som advokat ur mitt perspektiv, om det alla undrar över. När jag fick frågan om att skriva en kriminalroman fick jag en ny utmaning och nästa år kommer uppföljaren.

Johan säger att han alltid tänkt att han en dag vill skriva och det är en sidoverksamhet som upptar nästan all ledig tid.

– Man blir lite av en historieberättare i jobbet som försvarsadvokat. Språket är mitt verktyg och jag tycker fortfarande att det är lika roligt att argumentera under rättegångar. Att skriva böcker är fantastiskt, avkopplande, utmanande, svårt och otroligt roligt!