Hängde ut mannen som slog henne-åtalades för förtal

Hotfull man och kvinna

Foto: TT

Uthängningar eller befogade varningar för allmänheten. Hur långt får man gå i inlägg på sociala medier?
1:9

Efter reklamen: 10 tecken på att du lever i en destruktiv relation

(1:9)

Kraften i sociala medier är att gemene man kan nå ut i en omfattning som tidigare var förbehållet tidningar, tv och radio. Och fördelarna är enorma. Den som tappar nycklarna i parken på lunchen kan vädja till hela världen om hjälp med att hitta dem och i bästa fall är saken löst på eftermiddagen. Det är givetvis också en plattform för att nå ut med budskap som man tycker att allmänheten borde ha kännedom om. Som till exempel att varna för ohederliga hantverkare, påstridiga försäljare eller skumma vita skåpbilar som kör i kvarteret. Risken med att lägga ut vad man tycker är en befogad varning är att man gör sig skyldig till förtal. Under våren 2021 ställdes en ung kvinna inför rätta i en mellansvensk stad åtalad för just detta. Målsägande var hennes före detta sambo.

Kvinna skriver på dator

Kvinnan berättade om sina upplevelser på facebook och publicerade bilder på sitt blåslagna ansikte.

Foto: TT

Namngav sin misshandlare i facebookinlägg

Paret hade mötts i rätten tidigare. Vid det tillfället dömdes ex-sambon för misshandel av henne. Han var tidigare ostraffad och fick hundra timmars samhällstjänst om straff. Under utredningens gång berättade kvinnan sin historia i ett facebookinlägg. Där förklarade hon hur ex-sambon tryckt ner henne såväl psykiskt som fysiskt under förhållandet. Inlägget innehöll dessutom bilder på hennes blåslagna ansikte. I inlägget namngav hon även ex-sambon. Avsikten var att varna.

Inlägget, som postades medan utredningen om misshandeln pågick, blev flitigt läst och delat. Men det låg bara uppe i ett par dagar. Polisen hade sett inlägget och kontaktat hennes advokat som i sin tur rådde kvinnan att ta ner det. Efter det dök dock samma uppgifter upp från ett anonymt instagramkonto som namngav ex-sambon. Inlägget var dessutom taggat för att nå hans närstående. Det var det kontot som den unga kvinnan polisanmäldes och åtalades för. Ex-sambon ville även ha 15 000 kronor i skadestånd för skadan han lidit. Tingsrätten ansåg dock inte att åklagaren kunnat styrka att det var kvinnan som legat bakom det anonyma instagramkontot.

Charlottes ex fick fängelse efter hoten: "Jag kommer vara rädd igen när han kommer ut"

Författare varnade för våldtäktsman

Och hon är inte den enda som har suttit på de tilltalades bänk efter att ha varnat på sociala medier. I mars dömdes till exempel en författare till villkorlig dom och att betala 86 000 kronor i skadestånd. Brottet var att han pekat ut en namngiven kille som serievåldtäktsman på sin blogg. Han länkade sedan till blogginlägget från sin facebooksida där han hade runt 24 000 följare. Bakgrunden var att en närstående till författaren anmält killen för våldtäkt och att den utredningen lagts ner. Författaren hävdade också att han fått kontakt med flera tjejer som också utsatts för samma sak av samme man. Även i de fallen hade förundersökningarna lagts ner.

”Han skrev om NN för att väcka en samhällsdebatt om situationer när ord står mot ord men även i syfte att varna andra för NN”, skriver tingsrätten i domen.

Författaren hävdade att det var någon annan, med tillgång till hans konto, som skrivit ut namn och adress på den utpekade killen i posten. En invändning som tingsrätten valde att bortse från när de dömde författaren för grovt förtal. Bland annat med argumentet att inlägget hade fått stor spridning och medfört stor skada för den namngivne.

”Han har bl.a. berättat om att spridningen har lagt hinder för hans yrkesutövning samt att han tvingats söka psykiatrisk hjälp med anledning av psykisk ohälsa”, skriver tingsrätten.

Cicci Wallin i förtalsrättegång

Cicci Wallin dömdes för grovt förtal efter att ha riktat våldtäktsanklagelser mot journalisten Fredik Virtanen i inlägg på sociala medier.

Anette Nantell/DN/TT

Dokumentären om Knutby – barnflickan Sara berättar

Förtalskassa för att betala skadestånd

I slutet av maj skriver flera Metoo-debattörer under en text i Aftonbladet där de menar att "Staten tystar kvinnor från Metoo-upproret" genom att dra den här typen av förtal till domstol. De skriver att flera kvinnor som vittnat om vad de upplevt i slutna facebookgrupper nu riskerar att möta sina gärningsmän igen i rätten. De riskerar dessutom att bli skadeståndsskyldiga.

Under våren har även en fond startats under namnet Förtalskassan. Syftet är att samla in pengar som ska gå till att betala den här typen av skadestånd.

- Vi är väldigt oroliga för att förtalsdomarna sprider rädsla och får oss att återvända till tystnadskulturen, säger Maria Sveland, författare och en av initiativtagarna till SVT.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Stockholms Universitet

Att det är sant räcker inte

Så hur mycket får vi då säga på sociala medier? Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, sammanfattar ramarna i ”Det här får du inte säga i det här landet”, en introduktion i yttrandefrihetsrätt. Och grunden för vad som är förtal är att ”peka ut någon som brottslig eller klandervärd, på ett sätt som får den utpekade att framstå som en sämre person inför sin omgivning.
Det första som ska avgöras är om det är försvarligt att sprida uppgifterna till en större krets. Den unga kvinnan och författaren motiverade ju sina poster med att de ville varna allmänheten för de utpekade männen. Om uppgifterna är sanna eller ej kommer i andra hand.

– Det bygger ju på ett ställningstagande som svensk lagstiftning gjort, som skiljer sig från lite andra länder, att även sanna uttalanden kan förstöra människors liv. Exemplet brukar vara att någon begått ett brott eller blivit full och fotograferad i sin ungdom. De kan ju inte bli jagade av det hela livet, alla måste ha en chans att få komma igen. Och det förutsätter den inställningen, säger Mårten Schultz.

Han lyfter även exempel med privata sexfilmer som spridits. De är ju sanna i den meningen att de en gång spelats in men de var knappast ägnade åt en bredare publik. I debatten om förtal och uthängningar efter Metoo har det funnits röster som hävdat att reglerna gör att ”dömda våldsbrottslingar kan tysta sina offer?”.

– Det är ju lite svepande formulerat . Men om man menar att lagstiftningen förbjuder brottsoffer att berätta om brott de har utsatts för genom att peka ut gärningsmannen efteråt så stämmer ju det. Men det är inte så att alla uthängningar automatiskt är kriminella, det är en avvägning som görs i det enskilda fallet. Finns det ett behov av att namnge kontra behovet av att skydda äran och integriteten hos den utpekade, säger Mårten Schultz.

"Regeln har skyddat kvinnor"

Sedan finns det utrymme för att domstolarna gör olika bedömningar. Mårten Schultz refererar till ett fall där en ung tjej pekade ut en man för sexuella övergrepp. Övergrepp som han hade erkänt.

– Hon namngav inte, men kretsen kring den den här mannen antogs kunna veta vem han var. Hon dömdes för förtal, det tyckte jag själv var en felaktig avvägning mellan intressena.

Mårten Schultz menar dock att förtalsregeln varit effektiv i att bekämpa, vad han kallar, ”horstämplar och misogyni”.

– Några av de senaste årens mest uppmärksammande mål har ju varit kvinnohatande inlägg som fällts för förtal, säger professorn och radar upp exempel. Här finns till exempel killen i Skåne som utnämnde en tjej till ”årets fuckgirl” på en gymnasiebal och det så kallade instagrammålet. En härva där folk fick ”nominera” tjejer som utmålades som lössläppta horor. Bilderna publicerades sedan med motiveringar på ett instagramkonto.

– Dessutom en massa fall av kränkningar genom att nakenbilder och sexfilmer spridits. Hade det inte varit för förtalsregeln så hade de tillåtits . Så regeln har skyddat kvinnor i väldigt stor utsträckning.

Relaterade artiklar

Nina Rung: Så gör du om du misstänker att någon blir misshandlad

Regeringen vill skärpa straffen för mäns våld mot kvinnor