Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen om #sistaslaget: ”Jätteviktigt”

Porträtt av jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).
Åsa Lindhagen
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är ett av regeringens uttalade mål. Men vägen dit kan bli lång, medger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).
”Vi kan inte ge oss innan våldet upphör men vi kommer inte lösa det den här mandatperioden.”

Åsa Lindhagen (MP) blev jämställdhetsminister i januari 2019. Under hennes första år på posten har våldet mot kvinnor aktualiserats gång på gång under tragiska former. Ett våld som allas.se uppmärksammat i artikelserien #sistaslaget.

Jag tycker att det är jätteviktigt att ni lyfter det, säger Åsa Lindhagen.

I sin allra värsta form har våldet lett till att kvinnor mördats.

Vad är din reaktion på den rapporteringen?

Det är en fullkomlig tragedi.

Det är fruktansvärt med det våld vi ser mot kvinnor där den yttersta konsekvensen är att kvinnor faktiskt mördas. De kommer aldrig mer tillbaka, det finns inget som kan göras ogjort. De kvinnorna har vi förlorat för alltid. En del kvinnor lämnar också barn efter sig som kanske varit i ett angränsande rum eller sett med egna ögon när mamman mördats.

– Det är en fullkomlig tragedi.

Har du några personliga erfarenheter av att kvinnor i din närhet fallit offer för mäns våld?

– Jag har ju ställt frågan till vänner, när jag har tyckt det behövs, och frågat om det har förekommit våld, säger Åsa Lindhagen som menar att statistiken talar för att de flesta svenskar har en kvinna i sin närhet som blir eller har blivit slagen.

– Jag tänker att vi inte ska vara rädda för att fråga dom omkring oss om de är utsatta. Får vi ett nej så är det bara väldigt bra. Men jag tror att det är bättre att vi uppmärksammar våldet och blir bättre på att upptäcka det.

Tända ljus för mördade Wilma Andersson, 17 i Uddevalla.
Tända ljus för mördade Wilma, 17 i Uddevalla i november 2019. Foto: TT

– Man får alltid visa respekt för människor men jag tror inte det är fel att ställa frågan. Skulle man gräva i sjukskrivningar till exempel så skulle vi nog hitta många som är utsatta för våld i hemmet. Vi har alla ett ansvar i samhället men vi har givetvis ett väldigt stort arbete i politiken att driva på arbetet mot våldet.

Ett av regeringens jämställdhetspolitiska delmål är uttalat ”att mäns våld mot kvinnor ska upphöra”.

Är det en strävan eller ett absolut mål? När är vi där?

Det kommer inte ske i en handvändning, men det är självklart att vi inte kan ha något annat mål innan alla inte känner sig trygga i sina egna hem. Vi vet ju att 200 000 barn i Sverige växer upp i hem där det förekommer våld. Det är oerhört skadligt att inte ha den tryggheten i sitt eget hem. Så vi kan inte ge oss innan våldet upphör men vi kommer inte lösa det den här mandatperioden. Det här är någonting vi behöver kunna jobba länge med.

Vill förändra manligheten

På internationella mansdagen i november publicerade jämställdhetsministern och Alán Ali (ordförande för MÄN) en debattartikel i Aftonbladet. Där skriver författarna att vi ”behöver förändra manligheten”.

Var ska den förändringen äga rum? Hem, skola eller anstalt?

– Vi vet att det finns en koppling mellan destruktiva mansnormer och stereotyper om hur en man och kvinna ska vara och våld. Därför behöver vi jobba mot normer som att en man ska vara stor och stark, att han inte ska visa känslor och så. Det är viktigt inte minst i skola och förskola, säger Åsa Lindhagen.

Att bryta mansnormer. Bilden kommer från ett ungdomshäkte i Sollentuna.
Kriminalvården försöker bryta "farliga" machonormer. Bilden kommer från ett ungdomshäkte i Sollentuna. Foto: TT

Hon berättar om satsningar som ska motverka killars våld i skolan och om planer på en moderniserad undervisning i sex- och samlevnad.

– Den är också väldigt viktig i hur vi uppfattar relationer och hur vi ska bete oss mot varandra. Sedan har vi en ny samtyckeslag som är på plats sedan ett och ett halvt år. Där är det tydligt att sex utan samtycke är olagligt, punkt.

Det är också i en del att flytta fram positionerna i kampen mot våldet.

– Vi har ju också ett jobb att få dom män som utövar våld att helt enkelt sluta med det. Då ska inte kunna gå från en relation till en annan och utsätta henne för samma sak.

Där är det viktigt med de program som kriminalvården har för att våldsutövare.

Vill jobba förebyggande mot våldsutövarna

Som allas tidigare berättat så har det dock varit si och så med träffsäkerheten i åtminstone ett av behandlingsprogrammen som använts inom kriminalvården.

– Idag håller de på att fasas ut, det var ju för allmängiltigt. De har två andra program som är mer individanpassade, mer träffsäkra. Det är ju ett kunskapsarbete som pågår hela tiden.

Hotfull man knyter näven framför rädd kvinna.
”Det är inte den som blivit utsatt för våld som ska bära skammen och skulden, den ska ligga hos förövaren”, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen. Foto: Shutterstock/TT

Åsa Lindhagen talar om ett förändrat fokus i kampen mot våldet.

– Historiskt har vi haft ett stort fokus på de utsatta med akutskydd och stöd. Och det är oerhört viktigt. Är du våldsutsatt så ska du få skydd och stöd. Men vi behöver ju också, och där är det mycket större fokus nu, jobba förebyggande mot våldsutövarna. Vi måste göra mer för barnen i de här familjerna. Jobba mer med långsiktigt stöd och inte bara de akuta insatserna.

Finns det planer på konkreta juridiska förändringar? Jag tänker till exempel på ramarna för kontaktförbud?

– Absolut måste vi göra mer. Där är ju lagstiftningen en viktig del att titta på. Polisen gör ju just nu en satsning på 350 nya medarbetare som ska jobba särskilt mot brott i nära relationer, mot våldtäkter och sexualbrott mot barn. Det är en viktig satsning de gör också för att inte bara ha lagstiftningen på plats utan att se till att det finns konsekvenser. Om man utövar våld mot en annan människa då ska det få konsekvenser.

Men det juridiska stödet?

– Det finns en utredning där man tittar på hedersrelaterat våld och kontaktförbud för att se om man behöver göra förändringar. Som till exempel att öka det geografiska området som kontaktförbudet innebär. Den utredningen tillsattes i juli.

I några fall, åtminstone historiskt, så har pappor som mördat mamman fått behålla vårdnaden om barnen. Åtminstone för en tid.

Är det rimligt?

Jag har all förståelse för den ilska folk känner och som organisationer för fram. Jag tycker att har man mördat barnets mamma är man ingen bra förälder helt enkelt. Då har man berövat barnen en av de viktigaste människorna i barnets liv.

Det här resonemanget om att ”han kan vara en bra pappa fast han slagit ihjäl barnets mamma” kan jag inte riktigt ha någon förståelse för.

Men det finns en utredning som lagt fram ett förslag om att man snabbare kan ta vårdnaden från pappan i de här fallen där han dödat mamman. Det ligger i regeringskansliet för beredning och det är där vi befinner oss just nu.

– Men jag förstår upprördheten och jag känner väldigt starkt för de här barnen. Jag har läst I händelse av min död och den boken handlar just om kvinnor som mördats och barnen som blir kvar. Det berör ju otroligt mycket.

Det är inte den som blivit utsatt som ska bära skammen och skulden, den ska ligga hos förövaren.

Finns det någon skillnad i att bekämpa mäns våld mot kvinnor att bekämpa hedersvåld. Är det inte samma sak?

– Det handlar om våld. Det är och har varit viktigt för mig att skilja dem åt. En stor skillnad är ju att hedersrelaterat våld kan vara kollektivt utövat. Det kan vara hela din familj, släkten eller grannskapet runtomkring som utövar den kontrollen. Det kan vara allt ifrån hur du klär dig, till vilka vänner du har till att du inte kan välja yrkesval fritt. Det finns tvångsäktenskap och ytterst hedersmord. Eftersom det är kollektivt utövat är man ju som offer oerhört ensam i den här situationen.

– Jag tror att vi behöver bli bättre på att ta reda på hur kan vi bekämpa hedersnormerna. Oerhört viktigt att alla människor ska ha makten att bestämma över sina egna liv.

Att bekämpa hedersvåld. Är det en integrationsfråga?

– Det kan det vara, det kan också vara barn som är födda här i Sverige. Det kan också vara barn och unga som är utsatta som precis har kommit till Sverige. Det finns en uppskattning att 100 000 ungdomar är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är ett oerhört stort samhällsproblem.

– Vi måste vara väldigt tydliga med att barn och ungdomar i vårt land har rättigheter och att det gäller alla barn utan undantag.

Men det finns alltså en poäng i att hålla isär mäns våld mot kvinnor och hedersvåld?

– Absolut, vi behöver fundera på hur vi bekämpar våldet också och då är det ju nödvändigt att kunna bryta ner och individanpassa om man ska sätta in behandling mot våldsutövare för att ta ett väldigt konkret exempel. Det finns ett behov att hålla isär detta, det handlar ju om våld men så måste vi göra rätt insatser också. Viktigt att kunna konkretisera mer. Hedersnormerna och att värna familjens heder är ofta knutet till flickors sexualitet. Det är en viktig del vi behöver ha med för att kunna bekämpa våldet.

Våld i nära relationer är en brottslighet där det antas vara ett stort mörkertal av slag som aldrig blir anmälda. Vad kan man göra för att komma åt det?

– En del handlar om bemötande från polis och socialtjänst. Att man känner att det är tryggt. Sedan tror jag också att #Metoo visat att samhället inte accepterar att någon blir utsatt för sexuellt våld på sin arbetsplats. Det tror jag kan ha haft en positiv effekt. Ingen ska utsättas för våld. Det är inte den som blivit utsatt som ska bära skammen och skulden, den ska ligga hos förövaren. Det ser jag som ett väldigt stort framsteg med #Metoo.

– Det är en tydlig signal om att det här inte är okej och att vi tar de här brotten på allvar.

Läs mer från #sistaslaget

På allas.se publicerar vi nu artikelserien #sistaslaget för att synliggöra våld mot kvinnor och för att säga att det räcker nu. Våldet måste få ett slut.

Allt material i artikelserien hittar du här

Hjälp mot våld i nära relationer

Lever du eller någon i din närhet med våld i en nära relation? Hit kan du vända dig:

  • I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.

  • Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld. De ska erbjuda samtalsstöd och rådgivning samt ekonomiskt och praktiskt stöd. De ska också kunna ge dig olika typer av skyddsinsatser samt se till att barnen får stöd och hjälp.

  • Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour. Även organisationen Unizon har en sammanställning av kvinno- och tjejjourer runtom i landet – här hittar du en jour nära dig.

  • Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.

  • RFSL erbjuder samtalsstöd via telefon till HBTQ-personer som utsatts för våld, hot och kränkningar. Du når deras stödmottagning på 020 34 13 16.

  • Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.

  • Män som är våldsamma och vill söka hjälp för detta kan vända sig till Rikskriscentrum, vars medlemsorganisationer arbetar med män i kris och mäns våld mot kvinnor utifrån kriscentra, mansmottagningar och våldsmottagningar. Här kan du hitta närmaste mottagning.

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: