Nicole, Karin och Mira lär sig utdöende yrke på YH-utbildning

Nicole, Karin och Mira arbetar med en stock under YH-utbildningen inom timring och virkesförädling.

Foto: Martina Thalwitzer

Yrket höll på att dö ut. Nu är det på uppgång igen. Karin, Mira och Nicole utbildar sig inom knuttimring och småskalig virkesförädling. Drömjobbet innebär att de får arbeta utomhus, skapa med sina händer och bevara kulturarvet.

Karin Lavett, 26, påbörjade YH-utbildningen i småskalig virkesförädling i höstas utan en enda dags erfarenhet av skogsarbete och timring. Och har på ett halvår blivit klassens stjärna vid klingsågen.

Nu står hon vid enmansbänken i sin knallgula hjälm och får hjälp av Mira Nilsson, 37, att rikta stocken. Det är strax dags för första lägget, som avlägsnar bakveden. Många nya termer och handgrepp blir det för Karin, Mira och deras klasskamrater!

Nicole står i brädgården och sträcker sig efter en planka.

Nicole Schwarz har prövat på vuxenutbildning tidigare och lärde då till snickare. Nu tar hon det ett steg vidare.

Foto: Martina Thalwitzer

I fem år jobbade Karin som sjöman. Sedan tröttnade hon på sjön. Hon vill vara mer hemma, vilket för tillfället är en lägenhet i Gamla Masthugget i Göteborg, som hon delar med sambon Adam. Framtidsplanerna rymmer dock något helt annat.

– Vi vill skaffa oss en gård med egen skog så småningom. Då tänkte jag att den här utbildningen passar bra, säger hon.

Växte upp på timmertorp

Det kanske låter som en romantisk dröm – men Karin vet vad hon talar om. Hon växte upp i ett timmertorp i Småland och båda föräldrarna är trähantverkare.

I höstas började hon därför på Västra Götalandsregionens YH-utbildning i småskalig virkesförädling. Distansutbildningen, med ett antal träffar på Naturbruksskolan i Svenljunga, är bredare än hon tänkt sig. Det är en positiv upptäckt.

– Vi får lära oss svetsa, prova på smide och att göra stolpverk med mera, säger Karin.

My: ”Livet är inte slut för att jag sitter i rullstol”

På schemat står, förutom sågning och timring, konstruktion och design, maskinlära, virkes- och materiallära samt ekonomi och entreprenörskap.

– Har man inte tillgång till en stor timringshall är timringen ett säsongsjobb. De kunskaper våra studerande får och materialet de kan producera är efterfrågade men utbildningen leder sällan till anställningar. Istället blir de egenföretagare med diversifierad verksamhet, berättar utbildningsledare Jennie Larsson.

Mångsidigt och hållbart liv på landet

De flesta av dem som går här tror heller inte att timrandet eller sågningen kommer att bli en heltidssysselsättning framöver. Snarare en del av ett mångsidigt och hållbart liv på landet.

– Jag har jobbat med nästan allt! Som djurvårdare, avbytare, snickare och vaktmästare. Jag är en dålig anställd och kommer säkert att bli egenföretagare igen, säger 47-åriga Nicole Schwarz.

Se också: Paolas son Nicolas överlevde tack vare ett annat barns hjärta

Hon har dessutom köpt sig ett gammalt timrat torp hemma i Vetlanda och var sugen på att utbilda sig inom något hantverk. Vad kunde passa bättre än en kurs i knuttimring?

– Nu jobbar jag 100 procent, pluggar på 50 procent och renoverar ett hus från 1830 vid sidan om. Torpet har en sida där det behöver bytas både syllar och timmerstockar, säger Nicole och plockar fram tumstocken för att mäta upp virke i naturbruksskolans timringshall, där hon samarbetar med Karin och Mira kring timringen av ett vindskydd och en hundkoja modell större.

Bygga växthus

Mira Nilsson bor på Värmdö utanför Stockholm, där hon driver en trädgårdsfirma.

– Trädgårdsmästare har ett väldigt säsongsbetonat yrke. Att kunna bygga växthus i ramverk och att timra skulle vara ett sätt för mig att skaffa mig sysselsättning även på vintern, säger hon.

Några verktyg som ofta används när du utför diverse timring.

Timmermannens verktyg har sett likadana ut i århundraden även om moderna hjälpmedel och skyddsutrustning gör yrket lättare i dag.

Foto: Martina Thalwitzer

Så gick tankarna när hon sökte utbildningen. Medan hon har gått där har ytterligare en idé dykt upp. Mira är biodlare och intresserad av naturlig biodling på binas villkor. Närkontakten med stockarna i Svenljunga och på praktikplatsen har fått henne att börja fundera på hur märkligt det är att använda kupor som inte alls liknar de bostäder vilda bin gärna väljer – nämligen ihåliga träd.

– Så nu har jag konstruerat en egen kupa, Skärgårdskupan. Det finns absolut en efterfrågan på vackra och mer etiskt riktiga kupor, säger Mira, som redan har börjat bygga kupor med runt innanmäte och börjat lansera dem.

Fysiskt men inte tungt jobb

Runt en tredjedel av de sökande till kursen är kvinnor.

– Det är ett fysiskt jobb men inte ett tungt jobb. Är det tungt gör man fel, säger Jennie Larsson och fortsätter:

– Förr fick man lyfta stockarna, bila och dymla för hand. I dag finns moderna hjälpmedel och dem ska man använda.

Lista: Det sökte flest svenskar efter på Google 2020

De få timmermän som finns i dag har kommit långt upp i åldern. Samtidigt efterfrågas de allt mer. Efterfrågan gäller både yrkesfolk, som kan restaurering, renovering och nybyggnad av miljömässigt hållbara hus, och specialprodukter från små sågverk.

YH-utbildning – så funkar det

YH uttyds Yrkeshögskolan. Utbildningarna är eftergymnasiala och kombinerar teori med praktik samt är studiemedelsberättigade. De utformas ihop med olika branscher för att matcha behoven och kraven på arbetsmarknaden. Det innebär att de oftast leder till jobb direkt efter examen.

Det finns 16 olika utbildningsområden att välja på. YH-utbildningar finns till så skilda yrken som hovslagare, sommelier, ambulanssjukvårdare, IT-projektledare, tandsköterska, arborist, bygglovshandläggare och hud- och spaterapeut, för att ta några exempel på de hundratals utbildningar som ges.

Utbildningen i knuttimring och småskalig virkesförädling har riksintag och går på halvtid under två år. Det är en distansutbildning med ett antal träffar på plats i Svenljunga. På schemat står, förutom timring och sågning, även konstruktion och design, maskinlära, virkes- och materiallära samt ekonomi och entreprenörskap. En stor del av utbildningen sker som LIA (Lärande i arbete) på olika praktikplatser på de studerandes hemorter. Utbildningsanordnare är Biologiska Yrkeshögskolan/Västra Götalandsregionen.

Få av de studerande vet exakt vad de ska göra med sina nyvunna kunskaper när de tar examen – mer än att de kommer att bevara ett yrke som har varit nära att dö ut och arbeta naturnära och praktiskt.

– Naturmaterial är fantastiska att jobba med. Att hålla på med en stock är som att stoppa fingrarna i jorden eller gå barfota i gräs. Det händer något kemiskt i kroppen, säger Mira.

Så höjer hon yxan, låter den falla mot rundtimret och splittra virket så att spånet yr ikapp med doften av färskt trä.

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: