Nu har populära loppisen öppnat igen efter pandemin: ”En glädje”

Delad bild. Till vänster ett golvur och mängder av lampor inne på loppisen Byring & Bråte. Till höger loppismedarbetaren Margareta Grinde som jobbar frivilligt.

Foto: Privat

Loppisen Byring & Bråte i Halmstad tvingades hålla stängt till följd av coronapandemin. Nu har den öppnat igen – till många stamkunders stora glädje. Också de som jobbar frivilligt med loppisen är glada över att äntligen få möta kunderna igen.
– För många av oss är det här en livlina, något att fokusera på, säger Margareta Grinde som jobbar på loppisen.

Byring & Bråte har blivit något av en institution i Halmstad. I snart 50 år har den drivits av människorättsorganisationen Amnestys Halmstadsgrupper och med åren har den blivit en mötesplats att räkna med. Alla pengar som samlas in går oavkortat till Amnestys arbete med mänskliga rättigheter, och alla som arbetar här gör det på frivillig basis.

Margareta Grinde har jobbat på Byring & Bråte sedan 2008.

Margareta Grinde jobbar frivilligt på loppisen Byring & Bråte i Halmstad.

Margareta Grinde.

Foto: Privat

– Nu är jag ansvarig för avdelningen som vi kallar Magasinet. På Byring & Bråte har vi en av Sveriges största begagnade böcker-försäljning med många hyllmeter böcker. Och så har vi några andra huvudavdelningar, som möbler och glas och porslin. Men allt det där andra som faller mellan stolarna hamnar på Magasinet. Vi har allt från äkta mattor till spik. Jag brukar kalla det för den roliga avdelningen, här kan man verkligen hitta det där lilla extra som inte finns någon annanstans, säger hon.

Började som en tillfällig sommarloppis

Det hela startade med mindre sommarloppisar på 1970-talet. Amnestygrupperna i Halmstad behövde få in pengar och man samlade på sig grejer i två av medlemmarnas källare. Den där första sommaren 1972 drog sommarloppisen in 2 000 kronor, och snart bestämde man sig för att göra loppisen mer permanent.

Se också: 5 saker att tänka på när du går på loppis

0:58

Efter reklamen: 5 saker att tänka på när du går på loppis

(0:58)

Inom kort flyttade verksamheten in i en nedlagd livsmedelsaffär som låg i en sliten byggnad, men där hyran å andra sidan var noll kronor. Namnet kom man på ” för att kunderna inte skulle få för stora förhoppningar”, enligt en historik på hemsidan. Ordet byring är en lokal variant av bråte och skulle spegla det som fanns till salu. Sedan mitten av 1985-talet finns loppisen på Fiskarevägen i Halmstad.

En som har varit med sedan starten är Lennart Andreasson, som i dag är samordnare för Byring & Bråte. Han är stolt över den verksamhet som har byggts upp genom åren.

– Verksamheten är nästintill självgående. Varje avdelning tar ansvar för att det fungerar med bemanning, exponering, uppfräschning av inkomna varor och så vidare. Faktum är att vi driver hela verksamheten via ett 45 minuters möte en gång i månaden, säger han.

Stamgästerna har saknat Byring & Bråte

Men förra våren, när coronapandemin slog till på allvar, tvingades medlemmarna att fatta beslut om att stänga igen loppisen. Många av de som jobbar här är över 70 år och var tvungna att iaktta extra stor försiktighet. Dessutom ville man ta ett samhällsansvar och inte bidra till smittspridningen. Både de frivilliga och kunderna har saknat verksamheten.

Bokavdelningen inne på loppisen Byring & Bråte i Halmstad.

Inne på Byring & Bråtes avdelning för litteratur finns över 50 000 titlar.

Foto: Privat

– Byring & Bråte är en viktig social sysselsättning för många av de cirka 60-70 medarbetarna. Därför bestämde vi i samband med nedstängningen att alla som vill fick träffas under säkra former under måndagsförmiddagarna för att jobba med inkommande varor och ta en fika. Under hela den här tiden har vi fått massor av sms, mejl och telefonsamtal från våra kunder, som undrar ”när öppnar ni igen? Vi längtar till Byring, ni får aldrig lägga ner”, säger Lennart.

I maj öppnades dörrarna igen

Och i takt med att restriktionerna lättades upp och vaccineringen tog fart, kunde Byring & Bråte äntligen slå upp sina dörrar igen i slutet av maj – om än med strikta restriktioner kring antalet besökare och med uppmaning att hålla avstånd. Och Halmstadsborna slöt upp.

– Det kom mycket folk under öppningsdagen, kön ringlade lång. Vi släppte bara in ett visst antal åt gången, men alla var enormt tålmodiga och bara stod och stod. Det var så roligt, säger Margareta.

Här är Sveriges bästa loppisadresser – från norr till söder

För Margareta och de andra kändes det bra att få möta kunderna igen.

– Vi hade gått här hela vintern och gnetat på, tagit emot möbler, prissatt grejer och städat och möblerat om. Och funderat på när vi skulle kunna öppna igen och om det fanns någon poäng med det vi gjorde. Det är ju också viktigt att det finns någon mening med jobbet, och när vi kunde öppna kändes det verkligen meningsfullt igen, säger hon.

Lennart håller med.

– Det var en glädje att få möta alla trofasta kunder! Trots köer och restriktioner har alla visat tålamod och vänlighet. Kanske har vi lärt oss något viktigt genom denna prövning som pandemin har inneburit.

Viktigt att ha ett meningsfullt jobb

Under juni och juli månad håller loppisen öppet varannan lördag. Hur det blir framöver fattar man beslut om efterhand, men om det flyter på lika bra som det har gjort hittills hoppas Margareta att man snart är tillbaka i gamla gängor. Att komma till loppislokalen och arbeta är viktigt för de aktiva.

Mängder av lampor inne på loppisen Byring & Bråte i Halmstad.

Mängder av lampor till försäljning inne på Byring & Bråte.

Foto: Privat

– För många av oss är det här en livlina, något att fokusera på. Det får en att komma upp ur sängen och ut och träffa folk. Vi har verkligen längtat efter att öppna och få träffa våra kunder igen, säger hon.

Fått hjälp för att kunna hålla öppet

Men utan hjälp hade de inte lyckats hantera öppningen. Margareta berättar att man har fått stöttning av yngre vänner och familjemedlemmar som har ställt upp och skött de moment som kräver mer mänsklig kontakt, som att ta betalt.

– Det är därför vi valde att ha öppet på lördagar, så att den arbetande generationen kan hjälpa oss. På så sätt kunde vi äldre hålla oss undan lite innan vi blivit vaccinerade. Nu är vi vaccinerade, men ungdomarna – som alltså ofta är både 40 och 50 år fyllda – tycker det är så roligt att hjälpa till att de gärna vill fortsätta.

En kvinna tittar i en bok inne på loppisen Byring & Bråte i Halmstad.

Bokavdelningen på Byring & Bråte är en av de största i Sydsverige.

Foto: Privat

Pengarna går till Amnestys arbete

Alla pengar som samlas in på Byring & Bråte går oavkortat till Amnestys svenska sektion och dess arbete för att främja mänskliga rättigheter. Vissa kostnader, som hyra för lokalen, kommer man inte undan men det blir en rejäl slant som går in i verksamheten varje år.

– Vi har räknat att vi tjänar ungefär 10 000 kronor per timme vi har öppet. Det är inte fy skam för ett gäng glada amatörer. Krukor säljer väldigt bra, om vi inte har sålt något annat en dag kanske vi ändå har sålt hundra krukor. Man ska inte förakta de där fem- och tiokronorna, säger Margareta.

Hittills har loppisen bidragit med inte mindre än 40 miljoner kronor till Amnestys arbete, berättar Lennart. En summa som man naturligtvis är stolta över.

Samlarlycka: Kockums – den gräddgula emaljen

En gammaldags loppis

Margareta tror att en del av Byring & Bråtes framgångskoncept är att utbudet är lite annorlunda. Här finns alltid chans att göra ett riktigt fynd.

– Vi har inga tjusiga lokaler utan det här är en gammaldags loppis som ser lite halvdan ut. Och jag tror att folk gillar det, många tycker att det är roligt och att det bådar gott inför fyndandet. Vi har generellt låga priser, samtidigt som vi inte skänker bort saker. Vi har ett ansvar gentemot givarna att få ut det mesta av sakerna vi får in.

”En fältstudie i etnologi”

Lennart, som har funnit med Byring & Bråte sedan start, har många fina minnen kopplat till loppisen.

– Jag minns alla de gånger man kommit till dödsbon, till människor som varit tvungna att flytta till mindre boenden och alla överfyllda källarförråd som vittnar om vårt överflödssamhälle. Det är som en fältstudie i etnologi. Och så minns jag alla möten med flyktingar som har jobbat med oss för att lära sig språket, men självklart också för att Amnesty har haft en konkret betydelse för dem själva, säger han.

Stora glädjen efter coronaåret: Bilbingot i Lönsboda är tillbaka

Att få utföra ett meningsfullt arbete och samtidigt bidra till ett gott ändamål känns bra, tycker Margareta.

– Själv är jag framför allt loppisarbetare och inte så engagerad i det andra arbetet. Man kan säga att vi bidrar med medel så att de som är bättre lämpade för det andra kan göra det de är bra på.